Järnålderns tillvaro har aldrig kunnat dragas i tvifvel, men man har, särskildt i de länder, där kulturen är äldst, glömt när järnet började användas, och att en mycket lång tid funnits, under hvilken bruket af denna metall var okändt.
I den judiska berättelsen om världens uppkomst och människosläktets äldsta öden läsa vi, att en af Adams ättlingar, Tubajkain, som lefde före syndafloden, »var en mästare i allehanda koppar- och järnverk.»[1] När detta skrefs, trodde man således, att järnets liksom bronsens bruk var uråldrigt. Vi veta nu, att detta är ett misstag.[2]
Den tid, då järnets användning var okänd för de vid Medelhafvets stränder boende folken, och då bronsen var den metall, af hvilken de förfärdigade sina vapen och verktyg, det vill säga den period, som vi kalla
bronsåldern,
låg ock så nära den tid, under hvilken de äldsta grekiska författarne lefde, att dessa hade en ganska god kunskap om, att en sådan kulturperiod en gång funnits.
Grekerna på det trojanska krigets tid, hvilka förevigats i de sånger som bära Homeros’ namn, lefde — enligt hvad talrika i våra dagar gjorda fynd otvetydigt visa — ännu i ren bronsålder. Järnet hade emellertid hunnit blifva kändt på den tid, början af årtusendet närmast före Kristus, då dessa sånger fingo sin nuvarande gestalt; därför finna vi i dem järnet några gånger omtaladt, ehuru både grekernas och trojanernas vapen vanligen sägas vara af
- ↑ I Mose boks 4 kap., 22 v. Enligt det 4 kapitlet var Tubalkain Lamechs son; den i detta kapitel anförda släkttaflan talar ej om Noah. Enligt den i 5 kapitlet meddelade »boken om Adams släkt» var Noah Lamechs son; här omtalas ej Tubalkain.
- ↑ Nu behöfver man ej heller spilla många ord på den åsikten att kännedomen om metallerna skulle hafva funnits före syndafloden, men sedan gått förlorad. Denna åsikt har bl. a. uttalats af en fransk lärd, Goguet i ett af honom år 1758 utgifvet arbete: De l’origine des lois, des arts et des sciences et de leurs progrès chez les anciens peuples depuis le déluge. Vi se af det följande, att det beror på ett misstag, då Cartailhac, i La France préhistorique (Paris, 1889), sid. 12, säger, att Goguet är den första, som uppvisat bronsålderns tillvaro.
