I det efteråt bifogade glossarium hafva vi hänvisat till Vestgötalagens glossarium, så ofta onödig vidlöftighet derigenom kunnat undvikas. På det att läsaren genast må kunna se hvilka ord äfven finnas uptagna i VGL:s glossarium, så hafva vi vid slutet af alla sådana ord satt en stjerna (*), och dervid äfven, då det funnits nödigt, inom parentheser anteknat huru ordet i VGL. skrifves, på det att läsaren må der med lätthet igenfinna det; t. ex. vid brista, *(bræsta); vid bröþlungi, *(bröþungi), &c. — Det torde behöfva erinras, att då noter i glossarium citeras, det ofta är nödigt att jämföra texten för att förstå meningen af citationen; t. ex. vid ordet þiufs mal, der RB. 17. not. 34. citeras; hvilket endast blir begripligt genom jämförande af texten, som har þiufs taks mal, hvaraf, då cod. F. utelemnar taks, upkommer ordet þiufs mal.
För öfrigt få vi i afseende på de af oss följda grundsatser i allt åberopa hvad vi i företalet till VGL. ytrat. Vi hafva här endast gjort den förändring, att vi både i text, noter och glossarium uteslutit det långa ſ, emedan detta genom otydlighet lätt förblandas med f; och vi hafva öfverallt brukat det numera i tryck vanliga korta s, hvilket äfven i handskrifterna endast deri skiljer sig från ſ, att detta vanligen förekommer i början af orden och inuti dem, men s deremot merendels i slutet. Hvad vi i glossarium till VGL. nu funnit att tillägga eller förbättra, det hafva vi anmärkt i slutet af detta band; och vi vilja äfven i de följande
