ehuru det är ovisst om ej rättelser blifvit hämtade ur andra handskrifter, eller till och med af utgifvaren egenmägtigt gjorda. Utom de här förekommande uppenbara tryckfel, såsom bouo, mämpna, rahi &c., för bono, nämpna, radhi &c., finnas här åtskilliga fel som måste tillskrifvas bristande språkkunskap hos utgifvaren, såsom då här förekommer marker i sing. för mark, mark i pl. för marker, marker i gen. pl. för marka, uppenbarligen af den anledning att ordet i handskriften varit förkortadt; och då IIII, som utan tvifvel stått i handskriften, här blifvit förvandladt till fiura, fastän det i dat. bort heta fiurum. Vid slutet äro tillagda ”Åtskildnader på någre ord som finnes vti de gamble skrefne Exemplaren i Hälsinge Laghen.” Dessa varianter, som uptaga de tre sista sidorna, öfverensstämma, såsom redan blifvit anmärkt, till en stor del med den nu i behåll varande handskriften, hvilken synes hafva varit af utgifvaren begagnad[1]; men många äro hämtade ur andra, numera förlorade handskrifter. Hvad i denna edition förekommer mest anmärkningsvärdt, är att den förut omnämnda sista flocken i Þingmala-Balken, om gränsorna emellan Sverige och Norrige, här icke allenast alldeles saknas i texten[2], utan ock icke med ett enda ord omnämnes bland de anteknade varianterna, ehuru det alldeles icke är troligt att denna flock saknats i alla de af utgifvaren begagnade handskrifterna, då den funnits i alla fyra år 1374 jämförda handskrifterna, och äfven står att läsa i den enda nu i behåll varande handskriften, hvilken dessutom högst
