Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/595

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

m. pietist. tendens, f. Scheele 1817, d. 57. Skr.: Elisabeth (12:e uppl. 81) m. m.

nation, lat., gm härstamning, seder o. spr. smnhörande del af msko-släktet. -ell, rörande ett folk, inhemsk.

national (i smnsättn.) -ekonomi, se statsekonomi. -färger, färger egendoml. f. en nation (på flaggor, kokarder o. s. v.). -församling, i följd af en resolution vald folksaml. -garde, i Frankr. und. revolut. l. krig af folket bildade trupper. Uppl. 1871. -isera, införlifva med ett folk. -itēt, ett folks egendoml. karaktär. -itetsprincip, teori, enligt hkn hvarje nation bör ha rätt att bilda en egen stat. -konventet, fr. församl. 21/9 1792—26/10 95. -liber. partiet, parti i preuss. landt- o. ty. riksdag. 1866, hkt understödde Bismarcks polit. i liber. anda, öfvergaf honom 79 o. förlor. mga medlemmar gm splittr. -litteratur, saml. af en nations litter., hvari dess egendoml. karaktär afspeglar sig. -museum, i Sthm befintl. sv. staten tillh. saml. af konstföremål, fornsaker, mynt, lifrustningar m. m. Byggn. uppf. 1847/66.

natīv, lat. medfödd. -itēt, astr., stjärnornas, ställn. vid ngns födelse. statist., siffran på antalet inom viss tid o. visst område födda.

natrium, Na = 23, alkalimetall, förekommer ej gedigen, utan i fören. med klor ss. koksalt o. s. v. Framställes gm reduktion af kolsyradt natron m. kol o. krita. Silfverhvitt, mycket mjukt, lätt oxiderbart, sönderdelar vatten m. häftighet. Smältpkt 96° Anv. i fotogr., metallurg., kattuntryckerier.

nātriumhydrat, NaHO = 40, erhålles gm inverkan af kalk på soda. Hvit, kristallinisk massa, lösl. i vatten o. mycket frätande. Anv. för tillverkn. af tvål, bykn. af trä v. pappersmassetillverkn. m. m.

nātron, natriumoxid, bildas vid inverkan af natrium på natriumhydrat, utgör en grå massa.

natt, tid, under hkn solen befinner sig under horisonten. På n. halfklotet är den kortaste n. 21/6, d. längsta 21/12.

Natt, nord. myt., af jättesläkt, med Deiling mor till Dag.

nattblindhet, se hemeralopi.

nattens drottning, se Cereus.

nattfjärilar, se fjärilar.

Natt och Dag, urgammal sv. ätt, bland hvars medlemmar må nämnas: 1) Nils Stensson, riksråd, stämplade mot Karl Knutsson, d. 1439. — Hans brorson 2) Måns Bengtsson, riksråd, Engelbrekts bittre fiende, dräpte denne 1436, d. 77.

nattskärran, Caprimulgus europaæus L., af skärrfåglarnas ordn., 27 cm., allmän i s. o. mel. Sverige; kan ej stå l. gå, utan hvilar på buken; ungarna ludna som roffåglars; äggen läggas utan bale på marken; ford. troddes n. suga mjölken ur getternas spenar. Flyttfågel.

nattugglor, se ugglor.

nattvarden, sakrament, instiftadt af Kristus vid påskhögtiden till åminnelse af hans lidande. Bröd o. vin symbol, af hans lekamen o. blod. l den första kyrkan firades n. dagligen. 1215 antogs transsubstantiationsläran. Katoliker anse, att brödet och vinet förvandlas till Kristi lekamen o. blod, lutheraner att de äro Kristi lekamen o. blod, reformerte, att Kristi lekamen o. blod äro andl. närvar, vid nattvarden.

nattviolen Hesperis L., Cruciferæ. H. matronalis Lam., i Europa, prydnadsväxt. Äfven arterna af släktet Platanthera Rich., Orchideæ, benämn. »nattviol».

natūr, lat., inbegreppet af allt skapadt, världsordning; ett tings ursprungl. beskaffenh., väsent, ar.