Bahus-Läns Beskrifning/Del I/Kapitel 08
Thet 8de Capitlet.
Om Skog/ Marck/ Åker/ Äng samt
Mineralier ock Bärg-Wärck.
SKogarna äro här i Länet mäst utödde, dels i gamla dagar under thet stora Sillefänget, tå Schottar, Holländare ock Engelsmän kommo hopetals hit ock förde jämte Sillen all then Trä-last the kunde nå ock få, dels under åtskillige Feigder, tå Krigsfolcket högge offta ned ock brände up mer än the skulle.
The Skogs-Parcker, som nu finnas dock mäst Norr up i Fiällen uti Bullarns- ock Wätte- samt Sörbygdens ock Lane- Häraderna i Wikorna, bestå af Gran, Furu, Eek, Bok, Biörck, Aal, Hassel, Een, Runn, Alm, Hägg, Oxelträ, Asf, Asp, Lönträ, Hagtorp, Lind, Barlind, Hyll, Pil, Sälgträ, Palmträ, Holtsbärsträ, Wide, Brågon eller Trollbärsträ, Slätorn, Hagetorn ock Nypetorn. Så fins ock här ock ther, som jag upletat thet Trädet Salix Amerina på Swenska Jolster, eller Hålster, men här i Bahus-Län kallas thet Ister, som är wärkeligen ett Bomulls-Trä, thet jag länge eftersökte, innan jag kunde finnadt, wäxer frodigast i dälder ock sidländt marck, ock ser ut på bladen som Pil, har sina kottar fulla med Bomull, och altså ett ganska nyttigt Trä, hwarom en Tractat är utgången af Herr Gustav Westbeck 1744 i Stockholm.
Utom åtskillige slags fruktbärande Trä med Äpplen, Päron, Plommon, Kirssebär, Walnötter, Fikon och Windrufwor etc. i Trägårdar planterade, hwilka jämte Humblegårdar årligen alt mer ock mer, sen fred blef, tiltaga.
Angående Åker, Äng ock Marck här på Landet, så är then olika: Ther ingen Skog fins, är bästa Åker-Jord ock god Liungmarck til Bete för Boskapen både Winter ock Sommar: Orsaken är, emedan Träden draga then största Saften, ther the stå, til sig från Åker ock Äng.
Utsädet på många Gårdar särdeles i Norrwiken är ganska litet, så at på ett helt Hemman sås ofta intet mer än 8 eller 9 Tunnor, högst 16 eller 20 på några få; dock efter the äro belägne emellan Bärgen, af hwilcka rinner mycken fetma ned i Åkern, slår thet sällen felt, utan i stora Wät-år, som dock igenom GUDs Nåd kunde någorlunda hämmas, ther Åboerne blefwo här strängare tilhåldne at göra diupa ock breda diken om sina Åkrar, thet många af Herrar Stånds-Personer begynt til at göra igenom Dal-karlar ock andra unga karlar här hemfödingar, som af them lärdt, icke utan största fruckt ock nytta; Sen at skaffa sig Rijstörar, hwarigenom mycken Säd kunde bli wäl bärgad, som nu i Wät-år ligger på Åkern ock gror in, ofta aldeles rotnar.
Här sås mäst Korn ock Hafre, dock på Herre- ock Präste- samt några få Bondegårdar, sås jämwäl både Hwete ock Råg, Ärter ock Böner; wid hwilkas utsående borde i akt tagas ock efterlefwas Mentzers Swänska Åkerman.
Man finner fuller ock åtskillige Bärg så här som ther, på hwilka synas ännu Teckn, at ther warit i Danska Tider både Silfwer- ock Järn-Grufwor, Item Strek i Bärgen til allehanda slags Malm, jämwäl Bärg-Chrystall ock bekswart Sten hela stora Bärgen igenom, som skifwar sig helt tunt: Men emedan ingen mäst af medellöshet ock mangel på Skog tör wåga något här på, bli sådane eljest för Riket ock undersåtarne härliga, dock hårdt nedsatte Skatter, helt onyttiga. Wisserligen lönte thet Mödan, om någre förståndige Bärgsmän, eller Stipendiarii från Academien, som ther studerat jämwäl ex professo uti Oeconomien ock hade rätt wetenskap om allehanda slags Bärg-Arter, blefwo af Höga Öfwerheten förordnade och befalte om Sommaren at resa omkring, öfwerse ock noga besiktiga the Bärg, som gofwo Spår ifrån sig om god Malm, särdeles ut wid Hafwet på Öjorna, ther Solen är mäst wärckande.
The Bärg här äro til en stor myckenhet, äro faseligen höga, långa ock stora liksom the största Slott och Fästningar. En del af thessa Bärgen tiena til Qwarn-Stenar, som brytas therut ock huggas til, såsom the böra: The som bo på Slättbygden ha begynt nu tämmeligen at bryta och spränga sten af thessa Bärgen och thermed göra Stengårdar, them jag ock strax efter mitt anträde til Tanums Pastorat, at ther med skona Skogarna ock förtaga årlig kostnad och beswär, anlade här på Prästegården öfwer 600 famnar, år 1720. På Öen Remsö i Tiärnö Sockn mig tilhörig ej långt ifrån Strömstad belägen finnes alla Bärgen öfwer stora breda Ådror med swartbrun sten, lik Skrif-taflor och skifwer sig. Wore önskeligt, at then hade i sig en Bärg-art at göra Teen af efter Doct. Hiernes Beskrifning om Bärg-art Anno 1694 Cap. X. §. 3. på Tyska, ther han så skrifwer: Das Zinn-Ertz ist unterschiedlicher Gestalt, hat gantz andere Farbe und Gestalt, als das Zinn selbsten, in schwartz-bräuner und dichter je besser, kan von denen Unerfarnen und ungewohnten schwerich wieder erkant werden. Dem Finder dessen wird ein ansehnlicher Finde-Lohn versprochen.
Här finnes ock åtskillig underlig slags Jord emellan Bärgen, som wisar, at the äro fulle med Mineralier; ty en del är bekswart, en del gol, som kölerfärga samt af röd ock rostaktig Färg, utom Skiäl-Ler, hwar ibland finnes stora ock små Oster-Skaler med Lock ofta ofta uppå, af hwilka Landtmannen bränner mycken kalck, som allenast tienlig är til Huders barckande: Så är ock mycken Blå-Lera både fin ock grof, hwaraf mycket kunde arbetas, ther Tegel- ock andra Bruk blefwo här uprättade, Inbyggarne til ogemen nytta ock fromma; Men si! nu är thet alt beklageligen fördolt för theras ögon.