Bahus-Läns Beskrifning/Del I/Kapitel 13
Thet 13de Capitlet. Om the gamla Norskas Gille ock Gästebod, samt föröfwade Widskepelser, therwid ock eljest, som dock nu här i Bahus-Län äro mäst (Gudi Lof) utrotade.
Angående aldraförst theras Gille ock Gästabods lag ock seder, så måtte hwar ock en dricka först Odins Skål, för Seger ock et lyckeligit Regemente; Sen Freijers för Fred ock Jordenes Gröda; Ther efter Niords ock änteligen Bragi Skål, som therföre kallades Brage-Bägare, hwarutur the altid drucko, Gudarna til äro. Om sådana Gillen woro åtskillige statuter ock Förordningar, them Snorre Sturlesson upräknar. Ibland andra införer han Hertig Knuts, then Heligas Lag om Gilder sålunda: Denne Knuts den Helliges Lov, som gamle förnuftige Mänd fordum have upfundet, hänsigter til alle deres Nytta, som äre Medgiäster eller Lemmer af samme Gude. Der som nogen, der er uden samme Samqwäm i hielslaar en der er af Bröderskapet, de skulle de hemme hans död, om de kunde. Exempel här uppå har man i Kong Nils, ty tå hans Son Magnus slog ihiäl förbemelte Knut then helige, blef han, som flyktade efter tappadt Fältslag, til Sleswik, af samma Lags Bröderskap, thersammastädes tillika med sin Fader ihiälslagen. Sancte Ola hade ock förordnat Gilles Lag således: I Navn Faders, Sons og den Hellig Aands, Amen. Bröder ock Söstre, det maa ware eder witterligt, at detta Lav, är icke inskiftet för driksskyld, men at den ene Broder skal hielpe ock undsätte den andre: Dock blef samma Lag icke fullkomligen hållen utan drick, omskiönt thet wid Lagen war förordnadt, at man skulle allenast efter måtteligheten dricka, som kan ses af Sancti Canuti Ringstadiensis Gilles Lag. Der som någon af druckenskab falder uti det Hus, hwor Gildet är, skal han til Straff betale en Öre. Item, i Kong Olas Lag står. Hvo som sover paa Bencken uti Gildet, udi Brödernes närwaerelse, skal betale en Öre. Hwo som utaf dryckenskab spijer, skal betale en halv Marck etc. Härjämte är ock til at märcka, huru the gamle Bohus-Länningar, såsom Norskt Folk brukade ock i Gillen at dricka the dödas Skålar, hwilcka the kallade Minni ex Memoria, at the skulle städse minnas ock ej förgäta sina afledne: Här om talar Snorre således: De drack med Skaale deres döde wänner til erindring, hwilke Skaale blewe kaldte Minni: ock woro thessa Skålar af the dödas Hufwud-Skål, then the gamle wäl ren giordt ock i Silfwer ock Guld innefattat. Uti Jomswikinge Saga läses om thet Begrafnings Giästabodet, som blef hållet Strut-Harald til Åminnelse, at Sigwald Strut Haralds Son ock Arfwinge, måtte få sitja på Bäncken af Thronen, som tå war sedwana, in til thess Skålen eller Minni blef inbrackt, hwilcken Skål war inwigd then Guden Brage til Äro ock kallades Bragafull, som Snorre säger: Der war på de Tider en sedwana, at naar en Konges eller Jarles Ligbegiengelse skullde holdes, at hans Arving skulde sidde paa en Banck för Thronen, intil Skal blev inbragt, som war inviet til Brago, da skulde han upstaa giöre et lofte at udwise naagon tapper Gierning, og derpaa utdricke Begaren eller Skalen. Naar det war förraettet skulde han opstige på sin Faders Throne og saette sig paa sin Faders Saete, og da fick han raett til alt det som hans Fader havde haft.
Ån i thenna dag til följe här af brukas icke allelenast i Bohus Län, utan ock öfwer hela Swerige at dricka, dock icke afgudars ock the dödas ej eller GUDs Skål i Himmelen, utan allenast Brudgummens ock Brudens, samt the närwarande Giästers ock theras Anhöriges Skål. Härjämte är ock nödigt, at jag talar något om the Widskepelser, som förefalla både wid Bröllop ock wid andra Tilfällen, på thet the, som nu äro uplyste Christne ock bo i the gamla Widskepeliga Hedningars, såsom sina Förfäders Ställen, måge thesto mer tacka GUD, som igenom Evangelii klara Lius fört them utur et slikt Afgudiskt Synda ock owetenhets Mörker: ock at the, som ännu kunna hafwa af oförstånd några reliquier ock Qwarlemnor, måge them nu hädan efter aldeles afskaffa, med Fruktan ock Bäfwan at the måge salige warda. At the här i Landet alt ifrån Odins Tid fram för andra Nationer warit Widskepelser ock Truldom grufweligen tilgifne, är ei allenast af the ännu förhanden warande Documenter, utan ock the Öfwerlefwor, som man i senare Tider hos the Norska beklageligen funnit, rent ock klart. Oaktadt, tå man then onda fiendens listigheter ock stratagemata betraktar, at man swårligen kan tro, at wåra Förfäder kunnat komma så långt i Truldoms konsten, som wåra gamla Sagor wilja oss inbilla; Ty som the förmodeligen lära wara skrefne sedan Christendomen i Swerige ock Norrige inkom, så kunna theras Scribenter, så mycket mindre sanningen likmätigt om så höga saker skrifwa, som the få eller inga äldre Skrifter hafwa haft ock thess utan ingen förnuftig Philosophie tå war förhanden, som man kunnat rådfråga. Til förtigande af Truldoms konsten med alla Widskepelser, om hon stigit så högt, kunnat giordt en menniskia lycksalig, hwilket strider emot thenna konstens ock thess mästares Natur. Ock tror jag säkert, at äfwen thenna så diupt inrotade wederstyggelige Truldomen med Signeri ock hwarjehanda Widskepelser, har warit störste orsaken ock hinder til then Christeliga Lärans fortplantande här på Orten, så at wåre Förfäder alt ifrån Konung Biörns tid, intil Oluf Skott-Konungs Regimente, snart 200 års tid med största ifwer sig emot then Christna Läran upsatte (thet Messenius och Puffendorff klarligen intyga) emedan man i thenna saken hwarcken kan beropa sig på then Hedniska Religions Rimmelighet, som fram för hos andra Hedningar här hos oss warit mycket grof ei eller på Etatz-Interesse, hwilket tå war intet, långt mindre kan man skiuta skulden på the Swänskas ock Norrskas Egensinnighet, hwilcken i anseende til andra Nationers intet är til at räkna.
Hwarföre är thet undran wärdt, huru the, som thenna tiden förmena sig all wisdom allena insupit, kunna neka, at Förbund med satan kan slutas (såsom Becker ock thess adhærenter in Tractatu de fascinato Mundo thet är, then förkiusade werlden) och at han förmår the sig tilgifne från en ort til annan föra genom Christi Exempel Matth. 4. (som skedde med Capitain Elin i Wermeland för några år sedan) som ock öfwer-naturligen hielpa, eller skadeliga konster lära; hwilcket alt dock hela werlden trodt ock lärdt in til Cartesii tid.
Om Widskepelserna in specie eller i synnerhet.
The bruka, fast på samma sätt som fordom Ægyptierne ock Chaldeerne wissa amuleter bestående af PappersSedlar, röda Band etc. hwilcka the emot wissa siukdomar bära om halsen, på bröstet eller om armen. Ibland the storre amuleter äro Bo-Trä, stora högar ock berg, uti hwilcka man tror underjordskt folck bo, så akta the sig högeligen, at icke allenast intet hugga af slikt Bo-trä, til undwikande af olycka, som skedde i Foss Pastorat för 2 år sen, tå en Bonde inbillade sig at han fådt sin olycka, för thet han allenast högg en Gren af slikt Bo-trä, ock giorde knäfall ock bad om förlåtelse, hwarföre han blef skriftad ock måste plickta; Utan ock hålla the särdeles Torsdags qwällar så heliga, at the hwarcken töra hugga eller spinna etc. at icke Tomte-Gubbarne, som bo i sådana Boträ ock när wid gården må förtörnas ock wika bort med all wälsignelse. The låta intet gärna någon Brud få god häst at rida på; ty om hon intet är Mö, blir hon aldrig god therefter: Tå the äro fäste eller wigde, lagar Bruden, at ingen kommer at gå emellan Brudgummen ock henne, ty eljest tro the, at the bli snart skilde genom döden eller eljest. När Bruden kommer til Bröllops-Gårdsens Ägor, komma the emot Brudgummen ock henne med brännewin ock dricka til hela följet från Kyrckan, tå hon slår Bägaren med dricken bak om sig, så långt hon kan, i hopp at hennes ägodelar skola blifwa förmerade. Maten står på Bordet Natt ock dag, så länge Bröllopet påstår, i then Tron, at Brudefolken aldrig skal fattas Mat eller dricka. Få the Barn, så låta the intet gerna sina Barn döpas på samma dag the äro födde; hwarföre the dömma at the Barn, som om Söndag födas ock döpas, intet skola länge lefwa: Men lefwa the, tror man, at intet Troll eller Spöke kan giöra them skada. Döpelse-Watnet ther i Barnen döpte äro, söka the mycket efter, thet the sedan, om the Prästen owitterligit kunna få, bruka til at bota siukdommar med.
Somlige bruka ock diefwulska Konster med oblatet, thet the under Communionen stiäla sig sielfwom utur munnen, dels at ther med signa och bota siukdommar på Menniskior ock Boskap; dels at lägga i Bössor, at man må wara lyckelig i Skytteri. Til sina siuka kalla the intet gärna Prästen, förrän the ligga på thet yttersta; ty the tro, at the ofelbart dö, sedan the tagit HERrans Helga Nattward. Hustrorna akta noga sina Barn, tils the bli döpte ha the altid Stål ock Synålar i Barnetz kläder, at the icke af Spöken skola blifwa förbytte. Om Wåren äro the mycket rädde för Fogle-rop, at the icke skola dåras af them, särdeles Göken, therföre gå the i April ock Maji aldrig ut fastandes: Om en Flicka, Encka eller Karl blir dårad, tror then samma sig bli gifft thet året: Om gamla ock gifte bli dårade, befara the thet året swåra siukdommar eller olycks-fall. Somlige bruka slå sina späda Barn 3 Slag med Riset i ändan, innan Mödrarna gå i Kyrckan eller hålla sin Kyrckogång, ock tå mena the Barnen skola få godt Minne. Och som the i gamla dagar dyrkat Vulcanum eller Elden, så ha the ock här så wäl som än i Norriget brukat dricka Eldsborgs Skål, hwar Kyndels-Mässo; tye Kindel på gammal Giötiska betyder Lius, hwarföre när the skulle dricka Eldsborgs Skål, tände de 2 stora lius ock satte på Gålfwet, emillan hwilka lades et hyende, på hwilket alla som i Huset woro, then ene efter then andre, skulle sätta sig ock dricka Eldsborgs Skål med dricka i en Trä-skål ock när the utdruckit skulle Skålen kastas bak öfwer Hufwudet i Gålfwet, hwälfdes tå Skålen öfwerända, trodde the, at then Skålen kastat skulle thet året dö; men stod hon rätt upp, wore tekn at han skulle lefwa. Jag wet intet thenna Widskepelsen warit gängse här i landet, mer än i Krokstad, hwarest Herr Kyrckoherden Höök, som håller folket up i Fiället tämmeligen i god Tukt ock aga, hwilket wäl behöfwes, ock altså i sin tid utrotat then ena Widskepelsen efter then andra ock Anno 1730 fick fatt 5 Personer, som druckit Eldsborgs-Skål, them han såsom en nitälskande Prästman låt Tingföra, tå the blefwo dömde til uppenbart Straff ock Kyrcko-plikt, ock sen har man intet hördt ther af. I Nafwerstad hafwa the på annat Sätt druckit Eldsborgs-Skål, som herr Pastor Gude Gædda mig berättat. Innan dager har Hustrun lagt Eld i Bakugnen ock tå thet bäst brunnit, haft tilreds en Smörklening på kakebröd jämte en Skål Öl, therpå har hon kallat alt sitt husfolck ihop ock stält them i en half måne mitt för Ungsholet ock tå the alla under knäböjande ock Lyck-önskan ätit en bit af Smörkleningen ock druckit hwar sin drick Eldsborgs Skål, sen hafwa the kastat thet öfriga af Kleningen ock dricken uti Elden, i tro, at thet året bli bewarade för Eldswåda.
Så ha the ock brukat tända Eld på then Halmen Lik ha legat, ock thet strax efter Liket blifwit burit til Grafwa, tå the noga sedt på Röken, om han slagit ned på Gården, tå the säkert trodt någon af närmaste släkten på Gården skulle snart följa efter: Men ther han gick långt bort i högden eller längden up i wädret skulle siukdomen ock döden flytta sig ther hän i Öster eller Wäster som Röken for: ock på thet Liket icke skulle spöka, brukade the at strö Hö-Frö på Kyrcko-Wägen ock Grafwen, tå the mente at satan ingen makt hade. Thess utan har man af wissa ock trowärdiga Män, fådt följande efterrättelser.
Reors Föräldrar i Hogen i Lurs-Sockn, som bodde i Fuglekärr i Swarteborgs Sokn, hwars farfar war en Skött, ock bodde wid et Berg, ther fick han se mitt på dagen sittiande en wacker Piga på en Sten, ock ther med at fånga henne, kastade han Stål emellan Berget ock henne, hwarpå hennes far gasmade eller log in i Berget ock öpnade Bergets dörr, tilfrågandes honom om han will ha hans dotter, hwilcket han med Ja beswarade, ock efter hon war helt naken, tog han sina kläder ock hölgde öfwer henne ock lät Christna henne; wid afträdet sade hennes Far til honom, när tu skalt ha Bröllop, skalt tu laga til 12 Tunnor Öl ock baka en hop Bröd ock Kiött efter 4 Stutar ock kiöra til Jordhögen eller Berget, ther jag håller til, ock när Brudskäncken skall utdelas, skall jag wäl ge min, hwilket ock skedde; ty när the andre gåfwo, lyfte han up taket ock kastade en så stor Penninge-Posse ther igenom, at Bäncken så när gådt af ock sade therwid: Ther är min Skänck, ock sade ytterligare: När tu skal ha tin Hemma-Gifta skal tu kiöra med 4 Hästar hit til Berget ock få tin Andel, tå han sedermera efter hans begäran kom tit, fick han koppar-kättlar then ene större än then andre, tils then yttersta störste kittelen blef upfyld med andra mindre, Item Brand-Creatur, som woro hielmeta, af hwilken färg ock Creatur-slag, som äro stora ock frodiga, the än ha qwar på Rik, i Tanums Gäll beläget. Thenne Mannen Reors Far i Foglekär Sten benämd aflade en hop Barn med thenna sin således från Berget afhämtade Hustru, bland hwilka war Nämne-mannen Reor på Hogen, så har ock Ola Stenson i stora Rijk warit Reors Syster-son, hwilken i förledit år med döden afgick.
Thessutan har man åtskillige berättelser ock Sagor Om Smedar, så i Högar som Bärg, såsom här i Fossumstorps Högar, hwarest man hördt at the smidt liksom i en annan Smidja om aftonen efter solenes Nedergång ock äljest mitt på höga Middagen; För 80 år sedan gick Olas Fader i Surtung, benämd Ola Simunsson, här i Församlingen, från Slänge-Wald, hafwandes med sig en hund, hwilken tå han blef warse mitt på dagen Bärgs-mannen, som tå smidde på en stor Sten, skiälde han på honom, hwar på Berg-smeden, som hade en Lius-grå Råck ock blåwulen Hatt, begynte at snårka åt hunden, som tillika med Husbonden funno rådeligast at lemna honom i Fred. Thet gifwas ock ännu ibland gemene man små Crucifixer af Metall, som gemenligen hållas före wara i fordna tider smidde i Bärg, hwilka the oförståndige bruka at hänga på Boskap, som hastigt fådt ondt ute på Marken, eller som säges blifwit wäderslagne, hwarigenom the tro them bli helbregda; af sådana Bergsmiden har jag ock nyligen kommit öfwer ett, som ännu är i förwar, ock på åfwannämde sätt gick i lån at bota siukdommar.
Om Spelemän i högar ock Forssar har man ock åtskilliga Sagor: för 15 år tilbaka har man här uti Högen under Gärun i Tanums Gäll belägit hört spela som the bäste Musicanter; then som har Viol ock wil lära spela blir i ögnablecket lärd, allenast han lofwar upståndelse, en som ej lofte thet fick höra huru the i högen slogo sönder sina Violer ock greto bitterliga.
Man kunde wäl flera sådana Widskepelser ock satans förblindelser anföra, ther Wärket ej blefwe alt för stort: kan wara nog med thessa til Warning ock Förmaning, at med all flit ock alfwar them utrota genom the twenne starcka armar, som äro Brachium Seculare ock Ecclesiasticum, hwilka när man i rättan tid med försiktighet brukar, så förgår wäl med GUDs hielp all djefwulskap efter handen, thet man ock (GUDI lof) i många år förspordt medelst Biskoparnas, ock Probsternas trägna ock trogna påyrkande, wid alla Visitationer, hwar efter som Kyrkoherdarne så wäl som theras Comministrer af berömmelig flit ock omsorg lagt alfwarsamt handen här wid, har man icke särdeles hördt så stort här af. GUD trampe satan under wåra fötter ock hielpe oss sina Tienare ock Medarbetare at förstöra hans Rike med alt thess Wäsende!