Hoppa till innehållet

Bahus-Läns Beskrifning/Del II/Kapitel 04

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Om Uddewalds stad
Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning
av Johan Oedman

Om Strömstad
Om the på Hisingen belägne 3:ne Giäl  →


[ 126 ]

Thet 4de Capitlet.
Om
Strömstad i Norwijkan.

Uti Wijkornas Probsterij ligger thenna lilla Stapel-Staden Strömstad, fordom kallad Strömmen, belägen tätt ut med Hafwet ock wid Norska Gräntzen, 3 Mil från Friedrichshald, war i början upbygd af Fiskare ock Strandsitiare, såsom ett annat Fiske-Läger, utan wiss Hus-ordning, til thess änteligen Adsessor Enefelt i Sal. K. Carl XI. tid, utsedde samma Ort, efter befalning, til en Stad, som han nu är, hwilcket skedde år 1666.

Therpå blefwo Privilegier af Högstbemälte Konung Borgerskapet skiänckte 1667, bestående ther uti, at Borgerskapet skulle få fritt handla, utan ringaste Land-Tulls ärläggande i 20 års tid, til 1686, allenast Stora-Siötuls Afgiften, efter Taxan betaltes för Utrikes Waror. När Frihets-åren woro til ända, blefwo Strömstads boerne befalte, igenom Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution ock utslag at betala lilla Tullen, Accis- ock Bakugns penningar, äfwen som andra Stapel-Städer i Swerige, hwarigenom hände, at Borgerskapet, som tå under Frihets-åren kommit sig något före at sätia Staden i stånd, begynte at aftaga ock bli armare, än tå the woro Strandsitiare, särdeles år 1676, tå Staden af Fienden blef aldeles afbränd jämwäl Kyrckan, som 4 år tilförene nemligen 1672 war upbygd med Inwånarenas stora [ 127 ]kostnad, allenast at the fingo til hielp ett helt Skatte-hemman Österöd benämdt, i Skee Sockn beläget, til Mulbete; hwilcket ehuruwäl thet intet mer räntar, än 3 Tunnor Landskyld, wardt thet dock inbytt mot hela Crono-Hemmanet Folckestad i samma Sockn, som likwist räntar 8 Tunnor Landskyld: Bemälte Österöd kommo the til at nyttia ock bruka 2 år ther efter neml. 1674; I synnerhet har Pastor Loci til understöd på sitt ringa underhåld fådt Stads-ängen til at höija.

Eljest är Staden, som utan twifwel fådt sitt Namn af Ströms-watnet, rinnande mitt igenom Staden i Hafwet, belägen på en mycket bärgaktig Ort ock sålunda ganska ojämn, hafwandes up åt Landet i öster förbemälte Ströms-watn, ther i står en skiön stor Miöl-qwarn upbygd til Stadens stora nytta, ock i wäster stora salta Hafwet ock altså beqwäm til Fiskerij ock allahanda handel utrikes til Siös, thet ock Stadsens Sigill nogsamt utwisar, på hwilcket står ett med fulla Segel seglande Skepp, hafwandes thenna omskrift: Sigillum Civit. Strömstadiensis 1725; Allenast ther woro så rike ock mäcktige Handelsmän, som på Fridrichshald, the ther wärckeligen kunde bringa Staden i så godt Stånd, som then ther är, allenast the i Strömstad boende blefwo i Nåder förunte med Kongl. Privilegier, utom them, the ha, särdeles som the i alla feigder äro Elden aldranärmaste ock blefwo illa ruinerade icke allenast i Gyllenlöwes Krig 1675, utan ock i sidsta ofreden 1711 ock 1719, i ty alla the många publique Hus, som Sal. K. Carl XII. högloflig i Åminnelse lät upbygga ock i tancka then Staden, [ 128 ]såsom en Gräntze-ort fortificera, jämte Sundsborg, beläget wid Inloppet åt Fridrichshald i stället för Bahus-Slott, hwarifrån ock tijt fördes 1717 ock 1718 thet största ock mästa Artillerie, blefwo sen, efter Sal. K. Carls Död 1718 den 30 Nov. aldeles förstörde både på Sundsborg ock Strömstad, wid the Norskas Infall 1719 i Julii, hwilcka dock drogo sig tilbaka i sitt Land sidst i Aug. ock ther med slutade then feigden. Men 1717 den 4 Julii, kom then Danska Commendeuren Tordenschiöld med 3ne Örlogs-Skepp ock lade sig wid Salomons Holmen, strax utan för thenna Staden, ock Söndagen ther på den 7 anlände en Pråm til honom samt 6 stycken Galeyer, ther på halade han sig om Natten in under Landet ock begynte så om Midnatt kl. 1 emellan den 7 ock 8 at canonera utan uphör in til kl. 5 om Morgonen, tå hans Pråm måste draga sin kos ock lägga sig under Salomons Holmen, ty han förmåtte intet mera, men the qwarliggande 3ne Skeppen med the 6 Galejerna, stärckte af 3ne stycken til, skiuto med sina Canoner immer fort. Klockan half nije rodde 2ne Galeyer ända åt thet stora Batteriet på Laholmen fulla med Folck, i Mening samma at intaga, ropande: Victoria, emedan the mente, thet wåra Swänska woro redan therifrån ock Platzen öfwergifwit: Men när the kommo in emot Landet, kommo wåra Granadeurer ock Wästerbotningarna fram på Bärget ock gåfwo på them en sådan Eld at innom kort syntes icke mer än som en Man, hwarpå bägge Galeyorna drefwo för Wrak ock woro så när Landet, at Öfwerste Lieut. Claussen sprang i watnet ock tog efter them med sitt Manskap, men kunde intet hinna them: I thet samma kom en Eschaloup med 10 Man ock wille [ 129 ]boxera them ut, men then samme blef så bemött, at 3 Man ther af kommo med Platz tilbaka, men alla the öfriga ihiälskutne. Strax ther efter kom en annan mindre Galeya, som ock förlorade mycket Manskap, hwarpå Galeyerne drefwo ifrån Landet til honom, ock imedlertid canonerades från Skeppen på wåra alt stadigt tils Galeyerna kommo til Skeppen igen, som kappade sina Anckar-tåg, dragandes sig ut under Salomons-Holmen; Man mente, at Commendeuren Tordenschiöld blef död, af orsak, at the så hastigt drogo af.

Herr General Majoren Gierta berömmes här för sin stora Tapperhet ock goda föranstaltande, hälst han under all then Elden war aldrafrämst på Bärget ock commenderade, sen han hade kastat up 3ne Batterier, tijt hän i 9 timmars tid blef skutit med Kulor, Skråt, Stångkulor, Kneplar samt Läncke-Kulor, så at man fann, efter Actionen, 300 Läncke-Kulor ock 200 Stång-Kulor: den 9 Julii ther på kl. 4 eftermiddagen seglade the Norske af igen til Norrige ock thet med en stor Skada af 1200 Mans förlust, hwilcket jag til största delen inhämtat af en tryckt Relation samma år ock dag, then Hr. Rådmannen ock Notarien i Strömstad Jörgen Sandström warit så god ock efter åstundan mig meddelat.

I Betracktan af alt thetta, är både Kyrckan, som är af Trä, korswis bygd, jämte hela Staden kommen nu för tiden rätt i Lägerwald.

Största Trafiquen ock Handelen, medelst Borgarenas fattiga tilstånd, är dragen från them til Fridrichshald, som aldeles florerar, genom Handelen från Bahus-Län, Wärmeland ock Dal, then Strömstadsboerne kunde ha, ther the hade [ 130 ]så stora Privilegier, som the, ock några wälmågande wille sättia sig ther ned, at komma thenna högstnödiga Gräntze-Orten i rätt flor ock stånd. Imedlertid, om intet then nu warande berömwärde Borgmästaren Hr. Jacob Strömdahl, jämte några få Råd- ock Handelsmän, genom sin stora flit ock drift, med Timmer- ock Brädes-Handel jämte Hummerhukare, sökt sin Näring ock skaffat sig Fartyg, samt Pastor loci ej fådt af Hans Kongl. Maj:t 50 Tunnor Spannemål til underhåld, wore thet platt ute med thenna Staden, ther dock then samma, såsom en Gräntze-Ort, borde wara en rätt förmur, icke allenast för hela Bahus-Län, utan ock för hela Riket, hwilcket dock til höga Öfwerhetens öfwerwägan- ock godtfinnande i underdånighet hemställes.

The Kyrckoherdar, som här warit, äro följande:

  1. Herr Lars Frijs, som ther warit Pastor i 20 år, från 1666 til 1686, tå han dödt; han har från Danska til Swänska öfwersatt Helvaderi Tractat kallad: Morsus Diaboli.
  2. Herr Jacob Werner, som 1687 blef Pastor, men transporterad til Fässburgs Pastorat under Dom-Probsterijet uti Giöteborg 1713.
  3. Herr Bengt Rönnercrantz, som dödde, efter 14 års förlopp, 1728 ock efter han inga barn hade med sin hustru, som sen fick Rector Scholæ Herr Erasmus Apelberg ock blef några år ther efter död, testamenterade han til thenna fattiga kyrckan 400 dal. Silfwer:mt them hans Successor Matrimonii Herr Apelberg til heder ock åminnelse riktigt betalt.
  4. Herr Eric Asp, som hade til äkta sal. Biskop Wallerii yngsta Doter, sal. Biskop Poppelmans [ 131 ]Swägerska Christina Walleria, afled i Herranom, efter 7 års giorde Tienst 1735.
  5. Kyrckoherden Herr Carl Rönnow, som tilförne i många år warit Slotts-Präst på Marstrand, hwilken igenom sina Poëtiska Skriffter hos Theras Kongl. Maijestäter nog arbetade på Kyrckans ock Stadens upkomst (hälst hans sal. Far war then widtberömde Probsten Rönnow i Örebro ock hans Broder then lärde Dubar, som han sig sielf så kallade ock stodo bägge i ganska stor Nåd, Fadren hos sal. Kong Carl XI:te hwars lijf han i skånska Feigden 1675 räddade, then senare Broderen hos sal. K. Carl XII) särdeles at hans hustru måtte benådas med Äncke-Säte efter hans död, som Praxis är öfwer hela Bahus-Län, men sij, han beklageligen dödde så snart, nemligen 1741.
  6. Herr Peter Rodhe blef som then 4:de enhälleligen wald ock kallad af hela Församlingen til Kyrckoherde ock effter ärhållen Fulmackt strax ther på 1742, trädde til Pastoratet 1743 i Maji ock ther lefwer med allas nöije ock wälbehag.

Ut wid Kyrckan på ett högt Bärg står ett wackert rödfärgadt Klocke-Torn, af Biälckar ock Bräder ihopsatt med en stor Spijr ock skön förgylter knapp eller Kula ofwanpå, som lyser långt uti hafwet, them seglandom til rättelse, hwilcken Spijr sal. Inspector Hiort förärte 1724. I thenna Klocke-Stapelen hänga 2:ne Klockor, then ena stor-klockan har en Skeppare förärt wid namn Reinschelt ock thet år 1690: Then andra lilla klockan sal. Kyrckoherden Rönnercrantz, som ock 1722 gedt ett wackert rödt Altare-kläde, på hwilcket står Christi Crucifix ock ther under icke allenast theras egne namn inbundne; utan ock hennes sal. Sons Past. [ 132 ]Anders Schougs ock hans hustros namn Helena Kamp, sal. Borgmästarn Ivar Kamps k. doter i Strömstad, hwilcken är then Kamp, som sal. K. Carl XII gäste hos ock wijste särdeles Kongl. Nåd emot, in til sin döde-Dag.

På södra Sijdan om Kyrckan, blef en stor wacker Schola med öfwerbygning ock Tegel-tak rödfärgad upbygd 1726, igenom Häradshöfdingens ock tå warande Borgmästarens Torger Bruns Sorgfällighet, i thet han upmuntrade icke allenast Stadsens Inwånare, utan ock oss Präster i Norrwijkan at göra Sammanskott til thess förfärdigande. Warandes then 1:ste Rector Scholæ Herr Nils Westerlind som effter 2 års giorde Tienst blef så Regiments-Präst här wid Bahus-Läns Dragone-Regimente, änteligen Pastor uti Hiertum.

Then 2:dra Herr Erasmus Apelberg, blef Rector 1728, tog afsked 1737 ock dödde 1743.

Then 3:die Herr Lars Liberg kom efter honom samma år 1737 ock trälar ther ännu wid thenna lilla Lägenheten, hälst Borgerskapet medelst ringa Närings-Medel ej ha råd til at hålla sina barn i Scholan, förthenskuld har han ganska få Disciplar, af hwilka han ingalunda kunde hafwa sitt uppehälle, theräst han icke hade af Cronan 15 T:r Råg för Socknegång ock Offerdagar af Församlingen för thet han alla Högtider ock ofta eljest gör Aftonsång ock hwar Morgon bön.

Alla 3 förbemälte Rectores såsom wackert lärde män hafwa upfostrat så snälle gåssar, at the med wackert Testimonio försedde, äro efter utstånden Examen blefna Gymnasister i Giöteborg, ther ibland 2:ne mina Söner Petrus ock Andreas Theodorus Oedmanni stå til at räkna.

1744 i Jan. blef then gode Borgmästaren Jacob Strömdahls wackra hus helt ock hållit innom 4 timars tid, genom en hastig wådeld aldeles i aska lagd med mycken wacker ägendom, som högel. beklagades; dock efter winden stod ut åt hafwet, blef hela staden räddad, hwarföre the fattiga Inwånarena aldrig nogsamt kunna Gud tacka ock prisa.