Bahus-Läns Beskrifning/Del III/Kapitel 01

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Om Strömstad
Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning
av Johan Oedman

Om the på Hisingen belägne 3:ne Giäl
Om the på Inland belägne Giäl.  →


[ 133 ]

Then Andra Delen
1:mo om
Elfsyssels Probsterij
Ock
Pastorater på Landet.

Thet Första Capitel.
Om the på Hisingen belägne 3:ne Pastorater.

1. Om Säfwe Pastorat.

Hisingen eller Hinsidingen, contractè Hisingen, thet är så mycket som hin Sidan om Giöta-Älf, twärt öfwer från Giöteborgs Stad, är thetta Giäll beläget, hafwandes i sitt Sigill ett Fartyg eller Lastdragare med oxar, hwars hufwuden synas öfwer däcket, til Bewis, at Hisings-boerne warit ock än äro et närsamt folck, som fordom skeppat ut oxar til Utrikes orter.

Chorographia Bahusiensis sida 133.png

Thetta Giället kallas fuller Säfwe, men ligger dock intet i Säfwedals-Härad, som hörer til Landwetters Giäll i gambla Swerige på hin Sijdan [ 134 ]om Göta Älf ock Säfwe-Å, dock är troligt at thet fådt sitt Namn af thet stora namnkunnoga Bärget Säfwe 1/2 mijl från Giöteborg, af hwilcket ock Säfwenäs framledne Biskoparnas sal. Wallerii ock Poppelmans fordom Sätegård, jämwäl Säfwe-lången, Säfwe-Siön, Säfwe-Åen så kallade warda. Om hwilcket Bärg Säfwe icke allenast Plinius ock Solinus sålunda tala: Seus Mons est immensus & ingens, qui initium facit Germaniae & est Cimbrorum Promontorium, utan ock Doct. Rudbeck anförer många märckwärdiga Rum här om.[1] Hela Pastoratet består af 137 3/16 hela Hemman effter Jordeboken ock 3:ne Socknar: Then 1:sta eller Moder-Kyrckan heter Säfwe: Then 2:dra Biörnlanda: Then 3:die Backa, hwilcke 2:ne senare äro Annexer. Thet har altid legat så under Swänske, som Danske Regeringen til Elfsyssels Probsterij: Men på hwad tijd thet blifwit ett Præbende lagt til then 1:ste eller Primarium Theologiae Lectoren wid Giöteborgs Gymnasium, har jag inhämtat dels af Kyrcke-Böckerne dels af Säfwe-Altare-Tafla, på hwilcken står, at när then förfärdigades, nemligen Anno 1675 war then tid Sogne-Prest then hederlige ock wällärd Man Herr Päder Erickson: så lyda orden på danska, effter honom kom Herr Peter Brun, några år ther effter; ock tå han 1692 blef transporterad til Skeplanda, blef thetta Säfwe Pastorat et Præbende året effter 1693, tå then förste, som thet innehade af Kongl. Nåd, war sal. Probsten Mag. Georg Schröder Primarius Theologiæ Lector, sal. Biskop Herman Schröders ock wår nu nya Biskops Herr Doct. Georg Wallins hederlige Swärfader, som här tils hade hafft [ 135 ]Lundby till Præbende, hwilcket Mag. Otterdal såsom 2:dus Præbendarius Theologiae sen fick i Stället för Angere ock Bärghem samma år: ock emedan the dödde wid then functionen, then senare 1701 ock then förre 1705, tå sal. Probsten Mag. Elias Basck tilträdde thetta Säfwe Pastorat ock effter hans död sal. Probsten Mag. Sueno Gadelius 1715, som 1744 i Herranom sal. afsomnade, sen han med stort Beröm warit Philosophiæ Lector från 1697 til 1705 i 8 år: 2:dus Theologus i 10 år ock Prim. Theologus i 29 år ock altså in alles 47 år.

Thenna sal. Mannen, som war in emot 80 år gammal ock hade then lyckan wid slutet af sin lefnad hafwa til sina Adjuncter både wid Gymnasium ock Pastoratet 2:ne sina Söner, hälst the ha magistrerat, then äldre Magister Andreas Gadelius blef för några år sen benådad med Fulmackt på Wäskie Pastorat i Halland ock then yngre Magister Johannes är ock på förslag at få Pastorat, har 1725 låtit giuta til Säfwe kyrcka en wacker Klocka, på hwilcken står thenna Skrifft ock mycket gudelige swänske Rimm:

Soli Deo Gloria F.R.S. betyder Fridericus Rex Sueciæ 1725.

Tå warande Landshöfdinge General-Lieutenanten ock Öfwer-Commendanten, Herr Axel Gyllenkrok.

Biskopen Doctor Johan Poppelman.

Probsten ock Kyrckoherden Herr Mag. Sueno Gadelius.

Kyrcko-Inspectoren Abraham Bandt. Kyrcko-wärden Erik Olsson i Kyrckeby.

När tu höra får mitt liud,
Kom ock lofwa Herran Gud.

[ 136 ]

Jag tig kallar til Guds kyrcka,
At tu honom ther skal dyrcka:
Hör Guds ord ock giöm thet wäl,
Äwigt wäl tå mår tin Siäl!

Honom har nu then lärde Lectoren ock Probsten såsom 2:dus Theologus Herr Mag. Jonas Montin succederat i år 1745, i anseende til hans stora Nijt ock berömwärda flijt med Ungdomen wid Gymnasium alt sen 1706 i 39 år. Gud låte honom (som jag har stor orsak både tacka ock berömma för största uplysning här uti) ännu länge lefwa ock wäl må! I thenna Moderkyrckan Säfwe fins ingen ting mer märckwärdigt, än at the 2:ne under Taket hängande kostbare Lius-Croner äro skiänckte til kyrckan af en Madame, som hett Gisken på Noltaka: Så har ock en hederlig Bonde Sigvart Erickson på Näset förärt en stor förgylt knapp, som hänger bak i kyrkcan under Biälcken 1740. Icke eller är något skrifwärdigt funnit i Annexerna; utan at Biörnlanda kyrcka blef förlängd 1734, lijka som Säfwe 1739 ock at til Biörnlanda har en Häradshöfdinge Håfgård then ther stående wackra Altare-Tafla, förärdt: Jämte Skrifftenes Språk ock zijrater står thenna Skrifft på hans grafsten: Här under hwiller Aerborne och wälförnäme Mand Erick Anderssen Håfgård Soren Skrifwer och Haerads domere öfwer Nårska Hising met sin kiära hustru Erlig och Gudfrögtig Kiersten Pädersdåtter, som hen sofwit i Herren 1669 den 28 Martii, hennes alder 47 år. Han hensomnede i Herren år 1671 den 24 Julii Ætatis 52. Gud gifwe dem en aerefuld och glädelig opstandelse met alle tro christne för Christi skyld Amen. [ 137 ]På Biörnlanda klocka stå föliande Namn: Simen Mattsen. Per Olsen. Erick Nelsen. Erasmus Gudersen. Per Gudersen. Nels Simesen. Hans Thurman. Matz Pertzen-Hest das klock gatn Anno MDXCII. thet är 1592.

Mer har jag intet kunnat upleta om thetta Säfwe-Giäll.

2. Thorslanda Giäll, på Hisingen.

Thenna Kyrcka, på Norska Hisingen belägen, synes hafwa fådt sitt Namn, af the Swänske och Norske Hedningars Afgud Thor, som ther en gång landat med sitt folck, hwilcka honom til äro, hafwa kallat sen then Orten Thorslanda, hwar af Kyrckan ther efter wäl fådt sitt Namn, men blefwen inwigd den H. Trefaldighet til Äro; är bygd af Sten med Tegel-tak, dock utan Torn; på hwad tid kan man ej få weta.

På klockan i Thorslanda, som hänger i en Stapel utom Kyrcko-Gården på en hög kulle, står på ena Sidan: Concordia res parvae crescunt, och mitt under, then tå för Tiden warande Danska Landshöfdingens Namn således:

Herr Iver Krabe til Jorberd Reder ock Höfvisman paa Bahus.

Hwilcken utan twifwel förärt thenna klockan 1656, innan Landet blef i hans tid Swänskt. På andra Sidan om klockan stå: Discordia dilabuntur, samt Klockegiutarens och flere andras Namn sål. Me fundebat Adam Lemeyer Strahlsund 1656. J. W. E. H. S. G. O. H. S. *†* Torsland Klaacke H. Jacob Rasmussen, Nils Ericksen, Lars Nilssen, Rasmus Jenssen, Erick Anders Olerdt, Ole Biörnssen.

In uti kyrckan zirad med en wacker [ 138 ]Tafla och Predike-Stol, på Altare-Taflan stå the 12 Apostlar, med sina Martyr-Tecken uthugne och mitt uti Salvator Mundi, med klotet i handen och korset öfwer. Ned under står Joh. 6. 54. med fulla Bokstäfwer, jemte thesse: H. L. J. S. K. K. I. D. hwilka utan twifwel betekna, Herr Lars Jenssen Kollbeck och Karin Jensdaater, tå warande Kyrckoherdes och thess hustros Namn, hwilka såsom wälmågende, gifwit til kyrckan thenna Altare-Taflan och thet 1690, eller 2 år förn han dödde.

Predike-Stolen är ock full med Bilthuggeri, och fördelt i 4 kanter eller afdelningar, och på hwarthera står en Evangelist med ett Skriftenes Språk under hwar, alt på Danska utsatt år 1674.

I Annexen Ökero,[2] som kallas på Norrska Egerö ·/. Ekerö, hälst i gamla tider ther warit en stor Ekelund, finner man intet något särdeles i Antiquiteten; dock är en gammal Altare-Tafla förärter 1626, af en Man Bryngel Olson och thes hustru Kari Olsdoter: Ja ock en liten Predike-Stol skänkter til Kyrckan 1628 af Anders Anderson ock thess hustru, som sedan 1649 blefwen målad genom Ola Bryngelsons och hans hustrus Elin Andersdoters bekostnad.

Inga Graf-Stenar, Epitaphier eller rudera finnas ther i Församlingen hwar af man kunde få Uplysning, utan på Torslandsbys ägor ligger mot Norr en stor kulle, som folcket kalla Toften, förmenandes ther hafwa stådt en stor Herregård och By. Men emedan rundt omkring thenne backen eller kullen, finnes 30 st. högar, med sten både fylta och kringlagde, hållandes hwar och en några ock 20 steg i peripherien eller omkretsen, syns mig troligast, [ 139 ]at ther fordom warit en Ättebacka: På samma Bys Ägor, Nordost från Byen, står ut med alfarande wägen, dock innom Wägs-Gropen, en sten mot 4 alnars högd nästan fyrkantig, aldraöfwerst mäckta hwass ock kallas Jätte-Stenen af en del, af andra Hög-stenen, föregifwandes folket then wara tit-slungad af en Jätte från ett högt stort Bärg, som kallas Lille-Bys-Ås, then Jätten hade ärnat kasta på kyrkan och henne fördärfwa, hälst hon ligger intet långt ther ifrån. Märkeligit är, at några ock 80 steg Wäster om thenna Sten ligger ett litet Hälle-bärg, som just wänder sin sneska sida både åt stenen ock Lillebys-ås, samt mitt på sidan har ett mot 3 quarter diupt hol i sig ock nästan så bredt ock stort, som öfwerste spetsen af bemälte sten: Theraf thetta tal är kommit, at Jättens slunge-sten har stutsat mot samma hällebärg, ock sålunda med sin motstöt giordt holet: Äljest är thetta the gamle Sagorne likt, som intyga, at Kämparne stött sina stänger några alnar in uti Bärgen.

Thetta Pastorat är ett ibland the minsta i hela Bahus-Län; ty sedan Biörnlanda Sockn, som säges fördomdags legat här under, kom til Säfwe Pastorat, består thet intet mer än af 27 hela Hemman: 15 äro i Thorslanna ock 12 i Ökerö, hwarföre Inkomsterne äro ther efter, dock efter thet är när Fästningarne, Giöteborg, Elfsborg ock Mastrand beläget, hwaräst Allmogen kan få sälja alt thet the ha, hafwa Prästerna mått tämmeligen wäl.

Thesse äro the Pastorer, som man wet ha i Thorslanda betient Guds Församling. Then 1:ste kallades Jens Nebb, hwad tid han lefwat, har man ej kunnat utforska, icke eller om hans lefwerne widare, än at han begådt mord på en Skeppare, för thet [ 140 ]han intet wille ha hans penningar längre på interesse eller Ränta: Ehuru han sin sak begick, fick han njuta lifwet, hwilket han, som gemene man tror hafwa haft Swarte-konst-Boken, uträttat och förmått med sin Truldom, men blef likwäl satt ifrån Präste-Tiensten ock Ämbetet. Hwar efter han begaf sig til sin Födelseort på Inland, ock tå han ther erhållit Tilstånd af sina wänner, at få intaga så mycket af utmarken, som han sielf kunde hägna inne til en ko ock 1 häst, har han gådt ock dragit en käpp efter sig, ther han wille hafwa Gärdes-Gården och ej widare bemödat sig med någon upwalling eller gärds-gård, sedan kunde intet creatur komma ther in, utan så snart något Swin kom innom hans käppedrag, begynte thet häftigt at skrika, såsom thet hade warit illa slagit.

Then 2:dra Pastorn har warit en wid Namn Andreas Petri, hwilken lefwat år 1599. then 3:die Nicolaus Petri har lefwat i 17:de seculo eller hundrade året wid pass 1630, hwars Contrafait står i Ökerös kyrcka, ther han bodde ock ligger begrafwen. Then 4:de war Jacobus Erasmi Nollerot eller Noröd, hwarefter ock Prästegården i Thorslanda ännu kallas, han begick i sin dryckenskap mord på en Skeppare uti Ökerö ock gården Röö, hwarföre han blef d. 2. Jan. 1668 utförd på afrättare-platsen wid Bahus, men som han stadigt påstod sin oskyldighet, änskönt han hade kläde bundit för ögonen ock wardt ledd til Stupe-Stocken, blef han dock efter Dommens Innehåld pardonerad ock lösgifwen. Then 5:te Laurentius Kollebäck kom efter Nollerot ock blef död 1691 ock (som säges) har omkommit på Isen, tå han åkt eller ridit oförsiktigt deruppå.

Then 6:te hette Petrus Laurentii Böker, som [ 141 ]tilträdde Pastoratet 1692 ock afled år 1709. Thenne, hwars bror war then berömde Secreteraren i Götheborg Lars Böker, har såsom en snäll Poët i vers, på latin sammanskrifwit Seriem Pastorum och them anteknadt i Thorslanda kyrckos Psalm-Bok sålunda:

Ædes Sacra Dei Thorsland est Triadis Aedes,
Ædes, sed ökeröd, est divae Virginis aedes,
Dicere de servis, qui Thorslandos docuere
Ordine sinceris, ut fert saepe fama relata.
1 D:nus Janus Nebb.
Janus Nebb primus, quem ævo hoc mihi dicere norunt
Antiqui, baculi tractu muniverat Agrum.
2 D:nus Andreas Petri 1599
Alter, at Andreas, Christi bene pascere coetus,
Istudiit Thorsland, heic molliter ossa quiescunt.
3 D:nus Nicolaus Petro.
Post hunc Niclaus fatagit invertere sedem
Pastoris fixit ökeröd, natisque reliquit.
4 D:nus Jacobus Erasmi 1668
Jacobus Nollrot, Nöröd dicitur habitasse remotus,
Ob caedem dubiam, vitam claudit peregrinans.
5 D:nus Laurentius Jonae Kollbäck 1692.
Succedit Kollbäck Laurentius ordine 5:tus
Corruit in glacie, lapsu discedit acerbo.

Efter Böker, kom sen then 7:de Pastoren, Herr Jöran Montin hwilken 1714 kom hit ock blef benådad med ett större Pastorat Bållebögd 1718 och lefwat ther wid tils 1738.

Blef altså then 8:de Pastoren Lars Lachonius på Församlingens enhälliga kallelse ock Kongl. Fullmakt förordnad samma år 1718, ock i Herranom afsomnade d. 28 Martii 1736.

[ 142 ]Then 9:de Kyrckoherden, är then nu i lifstiden warande Herr Andreas Strömsten, hwilken samma år 1736 d. 15. Sept. ärhölt i Nåder Kongl. Fullmackt therpå; men år 1745 blef transporterad til Slåttåkra Pastorat ned i Halland ock i thess ställe är Adjuncten wid Domkyrckan i Giöteborg Herr Lars Stabæus med Consistorii Fullmakt försedd 1745 ock kom d. 1:sta Maji samma år at Pastoratet tilträda.

3. Lundby Pastorat på Hisingen.

Thetta Giäl, bestående af 44 1/2 Hemman, förutan Prästegården ock 2:ne Socknar Lundby Moder-kyrckan ock Tufwe Annexan, är belägit på Swänska (så kallade) Hisingen, mitt emot Skepps-wärfwet, när wid Giöteborg, dock öfwer Giöta-Älf, ock blef i gambla dagar Danskt, nemligen år 1359, tå Kong Magnus Smeks Son Håkan blef trolofwad med K. Voldemars doter Margareta på thess 7:de år, hwarpå som the gofwo hwarandra ypperliga skiäncker, så förärte ock K. Woldemar til K. Magnus Smek samma tid thessa 2:ne Socknar, som ännu höra gambla Swerige til.[3] Men under Danska Regeringen wardt thetta Gället liksom aldeles skildt från Norska Hisingen, jag menar ock hela Bahus-Län, medelst thet byte, som skedde med Sårtegårdarna, belägne i Elfsborgs-Län mitt öfwer Giöta-Älf från Bahus Slott, ock thet för Malnings skul til Bahus-Fästning.[4]

Chorographia Bahusiensis sida 142.png

Thetta Pastorat har hördt alt sen til Askems Härad wid Giöteborg, hwars Sigill är et stort med full wind gående Skepp, til tecken, at här ifrån tages bästa Siöfolck.[5]

[ 143 ]Angående nu först Moderkyrckan Lundby, så syns hon hafwa fådt sitt Namn af then i gambla tider ther stående sköna Talle-Skogen, hwars rötter än i dag, efter Herr Probsten Montins berättelse, til bränne upgrafwes, liksom i Tanum ock Qwille, som nu äro skoglöse, ock tå sedt ut, som en stor wacker Lund på långt håll: Men under Giöteborgs bygnad samt Skepps-Behof, är then aldeles uthuggen, utom hwad the Danska giorde, tå the hade thetta Gället med flere Härader i förpantning allenast 6 år, til thess Elfsborg, Calmar, Öland ock Risby Skantz blefwo löste igen med en Million Rixdaler, ock thet i krafft af Fredsfördraget i Knäröd, hwar om then lärde Pufendorf med flera förmäla.[6] I thenna Sockn, hwaräst thet så kallade Hisingska Giöteborg wardt af K. Carl then IX. först anlagt, men blef af the Danske 1611 aldeles förstördt, synes ännu Rudera eller qwarlefwor efter gamla Giöteborgs kyrcka, som war bygd på ett högt bärg Öster om Tegel-Bruket, beläget när här wid, men nu aldeles förfallit, hwars peripherie eller omkrets är 64 steg: men i K. Gust. Adolphs tid blef både Staden ock Kyrckan flött til then ort, the nu stå uppå.[7] Här äro många härlige sköne Hemman ock Boställen i thenna Socknen.

(1) Öfwerste-Bostället för Giöteborgs Guarnizons Öfwersten Stora Röyan benämndt, bestående af 3/4 Hemman, är til Characters bygnad [ 144 ]jämte Ladugård, Åker ock Äng wäl försedt; men för några år sedan genom Auction bårtsålt ock köpt af Stads-Majoren i Giöteborg Wälborne Herr Talberg.

(2) Sandegården, fordom Gref Oxenstiernas höga Familie tilhörig, blef 1734 ett Biskops-Säte (i stället för Burgården i sal. Doct. Johan Carlbergs tid, hwars ägare nu för tiden är, genom köp, Herr Johan Tornton) ock köptes dels af Cronans, dels af Stadsens medel i Giöteborg, dock för the penningar Staden fick af Cap. Hedenberg wid pass 4000 dal. S:mt för gambla Biskops-huset eller Tomten, som fordom kallades Aschenbergs stall, som thet blef afbrändt 1669 d. 10 Maji, hwarigenom Giöteborgs Stad blef lijsad för 100:de dal. S:mt hushyra, som eljest måste then årligen til Biskopen utgifwa.

Til thetta nya Biskops-Sätets Bygnad och Inrede har hela Clericiets Prästerskap hwar ock en efter förmågo, dock med godt ock gladt hjerta gifwit til tå warande ock ther först wistande, dock ej stadigt, utan allenast om Sommaren ther boende Biskopen, men nu Ärcke-Biskopen Herr {Doct. Jacob Benzelius, som allaredo under thessa 8 åren låtit anlägga ock upbygga icke allenast en hederlig wacker ock wäl inredd Mannbygning, utan ock en skiön Trägård, i stället för then förfalna, samt upränsa the igenfalna Fiske-dammar, lärandes thess Successor, wår nys ankomne Biskop, Herr Doct. Jöran Wallin (then Gud låte länge lefwa ock wäl må!) sättia gården til åker ock äng &c. i så godt stånd, som ther fins omkring.

Wid Sandgården i K. Carl X:des tid, slogs the Swänske med the Danske, sedan the förra kastat en [ 145 ]Brygga öfwer, wäster om gambla wärfwet in i Ro-landet på Sanngårdens ägor: uti samma slag föll then store Goliath Skiälrup som förmentes wara en Trulkarl, efter han war skottfri ock aktade ingen kula af bly; skuten twärt igenom med en Silfwer-knapp, dock fäktade han så länge på knän, tils han til öfwerflöd blef igenom ett korsgewär af wåra Swänska til döds slagen.

På thetta stället finnes wäl många stenar upreste, men från Hedenhös här. Hwar wid jag wil påminna, at så ofta man kan finna 9 stenar jordfaste ock satte såsom uti en Cirkel eller rund del, skal man weta, at thenne 9 udd a 9 fot emellan hwar sten så just och jämt, at icke en fingers bredd felar, är Othins Marcke, theräst in Paganismo eller Hedendommen warit en sacer locus, thet är ett heligt rum, ther the hållit sin Afguda-dyrckan ock Offer, hwilket jag inhämtat af ett Manuscript eller bref för kort sedan, skrifwit af then lärda ock mycket berömde Rådmannen ock Stads-Secreteraren i Giöteborg Laurentz Böcker til then widt namnkunnige Doct. ock Profess Oluff d. 30 Jan. 1691, ther i han, såsom en god Antiquarius gifwit wid handen en hop märckwärdige saker, tienande til hans Atlantica.

(3) Lindholmen, 1 helt Hemman, öfwermåtton wäl belägit ned wid Giöta-Älf, fruktbart både til Åker ock Äng, samt försedt med 2:ne stora Trägårdar en på hwarthera sidan om wägen, som går up ifrån Älfwen, jämte åtskilliga Fiskedammar. Thess gräntzor stiga i Norr åt Biskops-Sätet Sannegården ock i Öster åt Rambärget, hafwandes icke allenast wäster ut hela Skeppswärfwet samt Hagana ock Masthugget i Prospect eller ögnasikte, utan ock söder ut hela Giöteborgs Stad med thet skiöna [ 146 ]stora Socker-Bruket af sten bygt 5 wåningar högt ock i gamble Staden beläget, som af sal. Commercie-Rådet Jacob Sahlgren på egen bekostnad uprättades 1731 ock är än i godt stånd. Thetta Hemman har warit fordom Anckarhielmarna tilhörigt, men blef sen sålt til framledne Présidenten Johan Rambau, ock efter hans död, blef hans k. Måg Herr Commendeuren Peter von Utfall ägare ther af, hafwandes giort en ansenlig Reparation på thenna förfalna Herregårdens i stånd sätiande, men, thetta alt oaktat, förnimmes hafwa then förl. wåras sålt til Fru Commissariskan Schütz.

På thenna Lindholmens Ägor har fordomdags stådt thet så kallade Lindholms Slott, som legat twärt emot Sanngården å wästra ock emot gambla Skepps-wärfwet å södra sidan, hwar af Rudera ännu synas, om hwilket widlöftigare kan läsas dels uti Doct. ock Biskopens Rhyzelii Suio-Gothia antiqua munita, dels i Præsidis Cederbourgs Beskrifning.[8]

(4) Utom thessa Herregårdar äro ock Arndal ock Pölsebo, dock ofri Frälse, jämte Tegelbruket som nu säges wara förfallit ock obrukeligt, förutan thet, at materien til Tegel är intet mer tilräckelig.

När wid thetta Landet Hisingen ligger Nya Elfsborg, på en liten Ö eller klippa kringflutit, sen thet gambla blef intagit af the Danska ock igenlöst af the Swänske med Elfsborgs Lösen, kom thet aldeles i stånd genom thet gambla Elfsborgs förfalna murar.

1719 i Julio kom Vice-Ammiralen Tornschiöld med några Örlogs-Skepp ock Danska Fartyg hit til nya Elfsborg, sen han med Practiquer intagit [ 147 ]Mastrands Fästning, dock gick thet helt förbi änna in til nya wärfwet, hwilket han wille med Skeppen upbränna: Men blef igenom Guds kraftiga bistånd dels af vice-Commendanten Herr Öfwerste Lilia, hälst rätte Commendanten på nya Elfsborg Öfwerste Gadde war bortrest til Medwe-Surbrun, dels af Guarnizonen från Giöteborg, genom Herr General Majoren Stahl von Hollstens tappra anförande ock goda anstalt af tå warande Landshöfdinge Herr Baron Nils Posse tilbaka drefwen med stor förlust af Manskap ock sönderskutna Fartyg, at han knapt kommit ut igen, ther winden ej warit honom så god.[9]

Uti ingenthera kyrcka fins eljest något skrifwärdigt mer än i Annexan Tufwe är Altare-Taflan skiänkter 1691 af en wid namn Gertrud Helgers i sal. M. Otterdals tid.

Hwad änteligen Series Pastorum & Lectorum Lundbyensium beträffar, så är then sådan, som följer:

Sedan primus Præbendarius Rector Scholæ Trivialis i Giöteborg ock sedermera Lector Theologiæ Mag. Henricus Soterus, som redan 1639 haft thetta Pastorat til Præbende ock af höga wederbörande fådt tilstånd at flytta (twifwels utan för bättre beqwämlighet skuld) Prästebordet från tå warande Moderkyrckan Tufwe til Lundby, som tå war Annex, thet Kyrcke-Boken af år 1634 utwisar, med döden aflidit hade, fick efter honom |Mag. Jonas Torinius Theologiske Lectionen ock tillika med Lundby Pastorat år 1646; Men tå han wardt förordnad år 1666 til Pastor Cathedralis ock Dom-Probst uti Giöteborg efter Super-Intendenten Doct. [ 148 ]Eric Brunnius, i hwars ställe D. Zach. Klingenstierna, med Biskops Character ock heder trädde år 1672, succederade samma år 1672 berörde Mag. Torinio Mag. Johan Florander uti Theologiska Lectionen, så wäl som Lundby Præbende, warandes wid samma tid Secundus Theol. Lector præbendarius uti Angere ock Bärghem i Wättle Härad. Uti Mag. Floranders ställe, som blef förordnad til Dom-Probst efter Torin i Giöteborg, kom til Lundby Mag. Georg Schröder, hwilken sedan han fådt 1693 Säfwe til Præbende, blef Mag. Otterdal transporterad ifrån Angere ock Bärghem til Lundby år 1693. Efter honom trädde Probsten ock 2:dus Theol. Lector Mag. Elias Bask til Lundby år 1701. År 1715 Mag. Peter Lamberg. År 1723 Mag. Jonas Montin ock i år 1745 Mag. Elieser Poppelman, hwilke alle, såsom wittre, lärde Män, nog namnkunnoge äro genom sina berömwärda Disputationer ock Skrifter.


  1. Atlant. 1:sta Tom. c. 16. p. 485. 488. 489.
  2. Snorre p. 759.
  3. Sturl. p. 842.
  4. Cederbourgs Beskr. p. 19.
  5. ibid.
  6. Pufendorffs Inledning til Swänska Hist. p. 605 &c. Terserus i sitt Bihang til Chronol. Sacram ock Berättelse om Kong Gustav Adolph samt Elisæus Hyphoff i sin Inledning til gaml. ock nya Swänska Historien p. 174. Cederbourgs Beskrif. p. 19.
  7. Cederb. Beskrif. p. 13 § 7.
  8. Cederb. Beskrif. p. 20.
  9. Cederb. Beskrif. p. 223.