Bahus-Läns Beskrifning/Förord

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning
av Johan Oedman

Förord
Om thes namn och uprinnelse.  →


[ iii ]

Hans Kongl. Höghet
Then
Durchleuchtigste, Högborne
Printzen ock Herren,

Printz ADOLPH FREDRICH,
Sweriges Giöthes ock Wendes
Utkorade ock Hyllade
Arf-Förste,


Sinom Nådigste Herra.


[ iv ]

Durchleuchtigste
Arf-Printz,

Allernådigste Herre.


In för Eders Kongl. Höghets Höga Ögon och Nådiga Ansikte, understår sig i diupaste underdånighet at framte en person, boende in på Öen Tule, som synes mycket ung, men är dock mycket gammal öfwer 100de år: är en Ättelägg, och Alster af en utgammal Mor, Raumarike benämd, men af en långt äldre Fader Swediot wid namn: ser wäl utwärtes [ v ]slätt ut, hälst han är klädd i en ringa af Pappers klutar sammanwirckad klädning; dock om han får Audience ock then Höga Nåden, at komma in i Eders Kongl. Höghets eget Cabinet, torde Eder Kongl. Höghet, kan hända, få thet tycke til honom, som fordom Alexander Magnus til Homeri Iliada om thet Trojaniska Kriget ock then tappre Nordiske Hielten Konung Carl then XII högloflig i åminnelse til Curtium, medelst the ther i frambrakte then store Alexandri oförlikneliga tappra Dater mot the Perser och Indianer. Han ser wäl oborstader ock osnygg ut, men lärer dock, som en stumm Redner, eller stilla tigande Tales-man, gifwa Eder Kongl. Höghet, såsom en främmande ock här på orten obekant Herre rätt Besked ock Uplysning både om nytt ock gammalt, särdeles Wikwäringarnes upförande i nya och gamla Feigder och Härnader, theras Oeconomie, Commerce, Handel ock Wandel ꝛc. Hwar under man finner [ vi ]många sälsamma ting, som Eder Kongl. Höghet lära beweka at gifwa thenna gamla Mannen Audience åtminstone 1 Timma om Dagen under lediga stunder, tils Eder Kongl. Höghet fådt besked af Honom om alt hwad Han wet.

Eder Kongl. Höghet har wäl sedt Honom år 1744 Midsommars dagen, men ganska litet, allenast til thess ena öga, som är så stort som Bahus Slott ock thet wid Eder Kongl. Höghets Nedresa från Stockholm til Carls-Crona at i glädje emottaga och undfägna sin Högstälskeliga wärdaste och dyraste Gemål Lovisa Ulrica, alles wår Nådigste utkorada Arf-Princessa: gifwe Gud i en wälsignad stund, til hela Rikets obeskrifwelig Glädje, Fred ock Fromma!

Eder Kongl. Höghet hade wäl ärnat (som jag hörde) samma gång bese thenna Personen något mera, åtminstone til thess 2dra öga, som är ej mindre, än thet förra, nu så stort, som [ vii ]Carlsten i Mastrand, men Storm ock ondt Regnwäder giorde thet om intet.

Nu som man ingen rätt ideé eller Concept kan ha om en Persons Beskaffenhet allenast af ögonens åskådande; Ty har jag af undersåtelig plickt ock kärlek för thenna gamla Mannen, som mig med Hustru ock 15 än i lifwe warande Barn så många år uppehållit, närdt ock klädt, understådt mig at beledsaga Honom helt ock hållit til sin Statur från hufwudet til fötterna in til Eder Kongl. Höghet, som må intet försträckas öfwer thess längd til 18 Mihl, i thet nogaste räknakt, fast man bör wäl lägga 3 ther til, ock thess bredd öfwer axlarna 7 Mil, jemte thess ofanteliga Ögon, så stora, at the sitja 2 mihl ifrån hwarandra, på thet Eder Kongl. Höghet må kunna thenna Personen rätt betrakta ock til alla delar nådigt anskåda, tils thenna Personen ock gamla Mannen wid sin lyckeliga återkomst från Stockholm försedd, jemte säkert [ viii ]Rese-Pass, med Hans Kongl. Maj:ts ock Eders Kongl. Höghets Höga Nåd ock Kongl. Försäkran at bli så wäl som alle andre Personer ock trogne undersåtar i Riket beskyddad, förswarad ock privilegerad, särdeles som han med sin stora widlöftiga Familie ock Ättegrenar aldrig budit til at rebellera, aldrig at affalla ifrån sin hyllade Konung, utan i alla Feigder wist största trohet, nit och flit, får then Höga Nåden ock Lyckan at se Eder Kongl. Höghet Personligen hos sig i sin lilla Tract, utan Prakt.

Imedlertid ware Gud med Eder Kongl. Höghet, Thess Högstälskeliga Gemål så wäl som med Hans Kongl. Maj:t, styre ock regere, wälsigne ock beware til Kropp, Lif ock Giäl nu ock i alla äwighet, önskar trohierteligen

Eders Kongl. Höghets

Tanum d. 6. Febr.
1745.
Underdånigste Tjenare
ock
Trogne Förebedjare
Johannes Oedman.

[ ix ]

Företal

Til Läsaren.

Jag har ofta undrat på, at Papper ej är dyrare, än thet är, hälst så mycket skrifwes, tryckes ock i dagsliuset komma så många Wärck, liksom äwighetens Alster; ändock Papperet är af gamla Klutar sammansatte, så warar thet likwist längre än Stål ock Marmor. Then widtberömde Staden Rom, som kallades Caput orbis & urbs urbium, then förnämste Stad i hela Wärden, som war af sine präktige Bygningar, Palais ock Monumenter, af förståndige ock wittre, rättfärdige ock manhaftige Män berömmelig, är allaredo til en stor del död ock begrafwen, ock hade länge sedan warit i Förgätenhetenes Floden Zima fördränckt, ther som icke thet tunna Papperet hade hållit Hufwudet uppe på henne ock wist thess Contrafait ock Skapnad.

Wi hafwa wäl et Rom i stället för thet [ x ]förra, men thet wansläktar ock är sin gamla Moder litet eller intet lik.

Hwad wete wi af thet gamla första Templo Pacis at säga i Rom, antingen thet hade warit til, eller nedfallit samma natt Christus föddes, om icke Orosius hade skrifwit thet? Ho hade wäl utan Skrift kunnat upräkna eller omtala the verser, som blefwo fundne inter rudera Templi?

Virginitas, Partus discordes tempore longo, Virginis in gremio fœdera pacis habent.

Ho har sedt thet altare, som K. Augustus uprättade på Capitolio med thenna Öfwerskrift: Ara Primogeniti Dei, ther Suidas in Augusto ej underrättat oss ther om? Hwad hade wi om Auentino ock en del af Circo, som blefwo under Tiberio afbrände, om icke Cornelius Tacitus p. 136 ock Suetonius p. 371 hade uptecknadt thet? Hwad weste wi om Neropolis, om Augusti operibus, som han uprättat, at tala, nemligen om Foro ock Martis Veteris Tempel: om Apollinis Tempel in Palatio: om Jovis tonantis Tempel in Capitolio, ther icke Historici lemnat oss thet i sina skrefne Böcker? Staden (säger Suetonius) såg illa ut, medelst then gamla Brand ock ödeläggelse uti Titi Vespasiani tid: thet stod hwar en fritt at antaga the ödelagde Platzer ock bygga [ xi ]ther på, ther rätta ägaren thet försummade; Men Titus Vespasianus tog sig före at föra Capitolium i sit förra stånd: Han lät först uprödja Platzarne ock på sin egen Bekostnad utföra en del af gruset: Han war sorgfällig at igen uprätta 3000 Koppar-Taflor, hwar i the gamla Lagar ock Stadgar woro ingrafne, som tilförene woro förbrände, i thet han upsökte åtskilliga Copier ock på samma sätt, som förr, brakte them i godt stånd ock bruk; såsom Reglor wid Regiments-Styrelsen: Han bygde Templum Pacis å nyo näst wid Torget: Han lät upresa Amphitheatrum mit i Staden, efter samma Modell, som K. Augustus thet låtit afrita ꝛc.

Hwad weste wi om the manhaftige Män ock theras berömwärde Dater at tala? Om icke Plutarchus, Homerus, Valerius Max. Liuius, Curtius ock andre hade beskrifwit them?

Många komma från Rom, men aldrig sedt the Christnas Rom, som ther är, ock kallas Roma Subterranea: Icke eller the af Marmor ock Alabaster (fast än mycket förfalne) förträffelige Bygningar, upsatte til the ståndaktige Christnas ock Martyrers Åminnelse: Men af alt sådant hade man ej west mer at säga, än af Troia, om hwilcken wäl alla weta at tala, men ingen [ xii ]ännu kunnat säga, hwar then legat. En Del wilja wäl wisa några Rudera, men utan grund: Poëten Ouidius wäger wäl:

Jam seges est, ubi Troia fuit, resecandaque falce,
Luxuriat Phrygio sanguine pinguis humus.
Semisepulta Virum curuis feriuntur aratris
Ossa, ruinosas occulit herba domos. h. e.


Nu rispas, plöjes, sås, nu höstes Korn ock Kärna,
Hwar Troia fordom war, ther mången brytt sin Hierna
För Krigets seger-krantz, ja mångt et Hielte-Ben,
Upplöijes på then Stad, ther förr stod mur och sten.

Orten kan therföre knapt widare betecknas än Böcker therom handla. Mig synes altså at Papper är waraktigare än Stål ock Marmor, ty thessa kunna nederbrytas, förröstas ock omkomma, men Papper ock Böcker, fast ringaste af styrcka, äro dock the aldrawaraktigaste til at hålla et Ting i åminnelse, ock här uti synas the mig at släkta the fattiga, som äro mångfaldige; Dör en bort, äro nog igen: Men om the rike ock mäktige dö, som ock må ske, äro få igen som ge antingen til Gudshus eller the fattiga; Om nu en rik reser up en Marmor-Stod, låter han therwid bli, emedan til at resa flere kostar alt förmycket: Men man kan upresa några 1000de Pappers-Stoder under en Boks tryckande, som kostar med alla thess exemplarer ej hälften så mycket som en Marmor-Stod eller et Epitaphium.

[ xiii ]Absalon lät uprätta sig en Stod til sit Namns Åminnelse ock kallade then Absalons Hand; Men aldrig hade wi west om Absalons Stod at säga, om icke Papperen hade lärdt oss thet, ock som Alexander Magnus säger om Achillis Ros ock Homeri Vers, at Achillis Namn hade warit begrafwit ock med hans Kropp förrutnad, ther som icke Homeri vers hade giordt honom liksom odödelig.

Til then ändan har jag på mina gamla Dagar understådt mig, fast under mångfaldiga Ämbets-sysslor, bland många unga wittra Män, som sig thetta Wärck påtagit at fullborda, men dock lemnat ogiordt (fato, nescio, quo) thenna Bahusläns Beskrifning, genom Guds nådiga Tilhielp på thenna ringa Pappers-klut utur mörkret i dagsliuset bringa, hwar til jag blifwit upmuntrad icke allenast af Arcke-Biskopens D. Petri Kenicii märckwärdiga Bref til hela Clericiet, daterat Upsala d. 27 Julii 1631 thet Hr. Eric Benzelius junior i sit Periculo Runico anfördt ock jag håller wärdigt, efter thetta Företal, ord ifrån ord af thess eget Manuscript införa, utan ock af the 2ne widtberömde Arcke-Biskopar ock Doctorer, bägge kötzlige Bröder Herrar Eric ock Jacob Benzelier, som stedse warit mine Höggunstige Förmän och Gynnare, then förre så länge han lefde, then [ xiv ]senare ännu (hwars lifstid GUD nådeligen förlänge, til sin Äro ock wår Christeliga Kyrckos upbyggelse!) at uprätta liksom en Pyramid eller Pappers-Stod, på hwilken korteligen, dock tydeligen stå afristade til äwigt Äreminne, fast på slätt ock tunt Papper, alla the Antiquiteter ock Documenter, som höra til Bahus-Läns Beskrifning från Hedenhös här ock legat i dystra Mörkret, som the gamla Urner med the dödas aska begrafne, men igenom mycken läsning i the Norske Historiske Scribenters så gambla som nya Chrönickor ock Handlingar, samt tilhielp ock uplysning af the här nu dels döde, dels än i lifwe warande Herrar Probstar, Kyrckoherdar ock wördige Präst-Män öfwer hela Länet, under min visitation ock Brefwäxling, hwarföre jag har orsak them storligen at tacka ock berömma, fådt them tämmeligen i dagsliuset, fast mycket utan twifwel är, som jag ej hint med eller förmådt at upleta.

Then Gunstige Läsaren behagade förthenskuld min goda Wilja uptaga för sielfwa Wärcket; Nam in magnis voluisse fat est, ock the Felaktigheter, them jag af Okunnoghet, såsom en swag Menniska, kunnat begå, med Kärleksens Mantel öfwerskyla ock alt til thet bästa uttyda.

Far wäl!

[ xv ]

Arcke-Biskopens D. Petri Kenicii Bref til Upsala Presterskap.

Hederlige, Wördige ock Wällärde gode Herrar ock Män Dn. Præpositi & Pastores uti Upland ock Norlanden.

Eder skal allom witterligit wara, at H. K. Maj:tz wår alles nådigste Herre ock Konung af Kongsl. Gunst ock Nåde med synnerlig Omwårdnad ock god Affection uti alt thet som på åtskilligt, högt betänckt ock lofwärdt Sätt kan tiäna ock lända wårt k. Fädernesland til warande Ära ock Berömmelse, hafwer nådigst År Christi 1630 d. 30 Maii Wällärde Dn. Martinum Aschaneum uti Himmelby ock Frestad, såsom ock W. Johan Hindrichsson på wårdsätra med Konungsliga Bref ock Instruction förordnat ock befullmäktigat at wara Regni Antiquarii ock i Befalning gifwit öfwer hela Riket grannelig med all flit upsöka, anteckna ock samla alla lofliga gamla Monumenter, Handlingar ock Skrifter, såsom Fäderneslandet kan blifwa illustreradt med, besynnerligen.

  1. Allehanda Runa-Skrifter, både i Böcker och på Stenar.
  2. Computorum Runicorum, eller Runstafwars varia artificia eller åtskilnad.
  3. Gamla Lagböcker, Skråer, Recesser, Statuter, Privilegier ock Ordningar.
  4. [ xvi ]
  5. Gamla Chrönikor, Historier, Dickter, Rune- ock Kämpe-Wisor.
  6. Gamla Bref ock Handlingar, ther af man någon Rättelse om Mynte-wärderingar, Adel-Släkter eller Wapner kan hafwa.
  7. Gammalt Mynt ock Penningar.

Thet J widare af theras instruction förnimma kunnen, hwilcket alt länder Fäderneslandet til loflig Berömmelse, hwilcket sedan skal til sit rätta Bruk uti Cronones ock H. K. Maj:tz reservet ock Häfdebur lefwereras ock Rikena til Nytta ock Häfd publiceradt warda. Therföre är på H. Kongl. Maj:tz wägnar min alfwarliga ock flitiga Begäran, at J uti hwars ock ens Edra Församling låta Eder samteligen finnas trogne ock flitige ther efter ransaka ock Åhörarne en part, som utaf missförstånd nyttiga Monumenter dölja, rätta ock underwisa, them utskickade hielpa ock förfördra, at alt nyttigt förbenämt kan komma them tilhanda, på thet H. K. Maj:tz nådiga Wilja therutinnan måtte hafwa sin rätta Framgång ock Fullbordan. At J thetta troligen efterkomma wiljen, är min alfwarliga ock flitiga Förmaning.

Feliciter valete. Datum Ubsala d. 27 Julii 1631.

V. H. S.

Petrus Kenicius Upsaliensis.