Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 5

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  IV. Capitel. Om SÖDERKÖPING.
Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman
av Carl Fredric Broocman

V. Capitel. Om WADSTENA.
VI. Capitel. Om SKENINGE.  →


[ 156 ]

V. Capitel.

Om WADSTENA.

I.

WADSTENA, Upstad, ligger uti Dals och Aska Härad jemte Sjön Wätern, wid pass 25 mil ifrån Stockholm, under 58 gr. 30 min. Polens högd, och står i thet 48 rummet ibland Städerna i Riket.

Utsigten här omkring är ganska behaglig. På Östra och Södra sidorna om Staden ses stora och fruchtbärande Åkerfelt, bördiga gröna Ängar och en myckenhet wackra Kyrkor; 1 12 mil härifrån i Wäster ligger thet bekanta Åmberg, i Norr är Sjön Wätern, hwaröfwer man kan se en del af WästerGötland.

Om Wadstena belägenhet har then Tyska Poëten Henricus Mollerus, Hesus, författat följande latinska rim:

Alluit OstroGothes vasto lacus amne Veterus,
Vernaque contingens prata resolvit aquas,
Vastenum lacui jacet urbs adjuncta Vetero,
Inclyta reliquiis, diva Brigitta, Tuis.
Confitus arboribus variis hic germinat hortus,
Quo non in Sveonum clarior orbe viret &c.[1]

II. Uti förra tider har, efter en gammal sägen, warit, ther nu Staden står, ett Slott, Susenborg kalladt; men som therom ingenstädes uti Historierna finnes nämnt, så är ock mycket owisst, om thetta warit samma Slott och Konungs Gård, [ 157 ]hwaruppå Sweriges sidste Jarl och förste Hertig, BIRGER af Biällbo, haft sitt säte, och hwarutaf hans SoneSon, Konung MAGNUS SMEK, år 1337, hafwer skänkt platsen til thet Kloster, som genom St. Britas försorg blef sedermera här uprättadt, och framdeles kommer at beskrifwas. [2] Thetta Susenborgs Slott skal hafwa warit alt ifrån Hedendomen, och är troligare, at thet stådt emellan Sjön Wätern och Ängarna Susenborg och Tycklingen, hwarest för några år sedan uptäcktes i jorden en ansenlig grundwal. och bestyrkes thetta så mycket mera, som Ängen ännu i dag behåller namn af Susenborg.

Man lämnar gjerna i sitt wärde med hwad grund Mesenius i sin Scond. Illustr.[3] berättar, at, tå Konung SMEK förlänte Slottet och KonungsGården til Wadstena Klosters inrättning, har högbemälte Konung tillika förundt en ther när intil belägen By Stads rättigheter och förmåner. Men thet är wisst, at med hela thet nyss i stånd satte Kloster-Conventets bifall och samtycke wardt Wadstena Stad funderad och byggd år 1390, så at han nu är öfwer halffjerde hundrade år gammal.

Beträffande thenna Stadens namn, så komma alle med Vexonius[4] therutinnan öfwerens, at Wadstena fått sitt namn af wattna och the stenar, som ligga ett stycke ifrån Slottet uti sjökanten, tit the nästgräntsande Landsbyar warit af gammalt wane at drifwa sin Boskop til wattn.

III. Staden är indelt i 4 Rotar, eller Qwarter, nemligen: Slotts-Qwarteret, Hoffs-Qwarteret, [ 158 ]Skeninge-Qwarteret och Kloster-Qwarteret, hwilka med större och mindre Trähus någorlunda tätt bebyggde äro. Torgen äro tre, Rådstufwu-Torget, Gamla Torget och Jern-Torget. Thet första ligger wid Wästra ändan af Staden, thet andra midt uti, och thet tredje i Öster bredewid Stadskyrkan. Gatorna löpa til en del nog ojämt, af hwilka man wil namngifwa the förnämsta, såsom Hoffsgatan, Skeningegatan, Sjögatan, St. HinrichsGatan, Helige Ands gatan, Slottsgatan, Knifsmedsgatan, Gropgatan, eller Rännarewallen och Stora Gatan, som går ifrån Wäster til Öster midt igenom Staden.

Upsigten öfwer Tullarne, som äro 4, Hoffs-, Steninge-, Motala- och Sjötullen, är anförtrodd en Tull-Inspector, hwilken årligen har i lön 200 Dal. S:mt. Wid hwar Tull är en Tullskrifware, med 100 Dal. S:mts årlig lön; af hwilka en tillika förestår Accisen, och therföre njuter 20 Dal. S:mt om året.

Inwånarenas antal bestiger sig ungefärligen til 1200 Personer; ibland hwilka skick och ordning hålles wid magt af Magistraten, som består af en Borgmästare, 6 Rådmän och en Notarius. Uti penningar har Borgmästaren årligen 250 Dal. S:mt, hwarje Rådman 33 och en tredjedels Dal. Notarien 50 Dal. och Casseuren 40 d. S:mt. Utom thenna penningelön äro Magistrats personerne wissa Tunland af åker och äng til årligt bruk anslagne.

Rådstufwan är belägen Wäster i Staden wid thet så kallade Rådstufwa-Torget. Hon är af sten, upmurad med ett litet nätt och prydeligit Torn; Grunden lades år 1490, tå ock sjelfwa Huset upbyggdes. År 1522 wardt hon tilbygd och mera förbättrad; men blef therpå tillika med Staden år 1567 igenom brand i aska lagd. År 1578 befalte Konung JOHAN III at [ 159 ]Borgerskapet skulle åter upbygga sin Rådstufwa; och anslog Penningar thertil af then skatt och taxa, som Borgerskapet thet året til Kronan erlägga borde. Nu är hon i behållit stånd, och har Magistraten hrä sitt ordenteliga Domare-säte.

IV. Förr än Askersund wardt Stad, hade Wadstena ther sin Köping och gjorde stor afsettning på allehanda waror, så att handelen tå war i stark rörelse; men alt sedan har then nog aftagit. Dock, sedan Riksens höglofliga Ständer wid sidsta Riksdag, år 1756, faststälte, at en Canal skulle öpnas wid Bråwiken emellan Wätern och Norrköping, at ther emellan uprätta någon sjöfart, så har man nog anledning at tro, thet handelen här framdeles kommer in sin förra rörelse igen. Nu drifwes han mäst med Spannemål, som skickas til Askersund och Bergslagen, Sill, Salt, Tobak och några andra tilåtna Kramwaror.

År 1753 inrättades här en Kammarduks Fabrique af en genom Riksens Högl. Ständer hit införskrifwen Fransk Colonie, som inom en kortt tid kom Werket någorlunda i gång. Wid Fabriquen sysselsättas nu in alles 237 personer, betjening, Arbetare och Spinnerskor inberäknade: och äro i full gång 21 Kammarduks Stolar, 4 Hollandslärfts dito, en Hollands Spets-Stol, hwaruti 6 Spetsar på en gång wäfwas, en Twinmöhl för finare och gröfre trå, och en Linberederie Werkstad. Til Kammarduks-Fabriquen spinnes så wäl här i Staden, som i Skeninge, Ekebyborna, Wästerlösa, Östra Tollstad, Wingåker och på Århammars Herregård i Södermanland. Tilwerkningen stiger årligen til 20 a 30000 Dal. kopp. m:t; och pröfwas warorna af Stadsens HallRätt, hwilken förordnades och tillsattes samma år, som [ 160 ]Fabriquen tog sin början.[5] Handtwerkerierna äro uti slätt och olika tillstånd, alt som the äga mer eller mindre arbete och afsättning.

V. Stadsens första privilegier sägas wara gifne af Konung Magnus Smek, och thessa förmerade och stadfästade af K. Gustav Ericsson, år 1532; K. Eric XIV, år 1561 then 15 Maji, K. Johan III, år 1572 then 1 Dec. 1574 then 17 Aug. 1587 och 1588 then 24 Julii. K. Carl IX, år 1604 then 20 Martii, Hertig Johan then 8 Junii 1609, K. Gustav Adolph then 5 Apr. 1620, och Drottning Christina then 31 Oct. 1650.

VI. Marknader hållas i Wadstena årligen följande: Kyndelsmessan, Frimarknad, Midfasto Lögerdag, Femte dag Pingst, dagen efter Midsommarsdagen, it. then 18 Aug. then 7 Oct. eller Britsmessan, och then 10 Nov. eller Mårtens-messan. Thesutan har Borgerskapet skina Köpingar eller Marknads-platsor, hwarest the äga frihet att drifwa sin handel, såsom i Godegårds Sokn then 25 Febr. och 14 Sept. J Rödesund uti Wäster-Götland then 15 Julii och then 28 Oct. och uti Ödeshög Sokn then 12 Oct.

VII. Thenna ortens behagelighet, jemte flera orsaker, föranlät Konung GUSTAV I, at til Stadens prydnad och förswar upbygga år 1545 ett ansenligit och präktigt Slott, som ännu i dag står, fast thet nu är mycket förfallit. Härtill betjente sig Högbemälte Konung af ingenieuren Bullgrim och [ 161 ]Byggmästaren Jacob Wee, som, efter then tidens byggnings-sätt, häruppå anwändt mycken konst och arbete. Meranämnde Konung lät ock anlägga en stor och rymlig Trägård under Slottet, hwartill åtskilliga när intil belägna Stadstomter anwändes och med plankwerk inhägnades. Uti Kon. JOHAN III:s tid år 1576, wardt thetta Slott ansenligen förbättradt och med murar, grafwar och wallar starkt befäst. Orsaken war, at thet förut blifwit illa medfarit och fördärfwadt, tå Hertig JOHAN och CARL, med förenad Krigsmakt, här angrepo Kon. ERIC XIV och Slottet med wåld intogo, som skedde then 12 Julii år 1568.

J följe af Kon. GUSTAVS testamente, år 1557, blef thetta Slott med ÖsterGötland til underhåll anslagit åt Des Son Hertig MAGNUS, som här tilbragte thet mästa af sin lefnad.[6] Hertigen dog omsider på Kongsbro then 20 Junii 1595 och ligger här i Kloster-Kyrkan begrafwen. Sedan Hertig JOHAN feck ÖsterGötland, med Wadstena Län, och några Härader i WästerGötland och Dahls Land til Förstendöme, utwalde han ock thetta Slott til sitt Residence, på hwilket han afled then 5 Martii, 1618. Efter Hertig JOHANS död kom Wadstena Slott med underliggande Gods och Appertinentier, undantagandes Åmbergs Djurgård, till PhaltsGrefwen, Kon. CARL X:s Broder, ADOLPH JOHAN, hwilken, emot wederlag af Bråborgs Slott, [ 162 ]lämnade thetta efter Riksens Ständers beslut, til Lifgeding åt Drottning CHRISTINA, sedan hon tagit sitt afträde ifrån Regementet. Genom Kon. CARL Xs förordnande, blef thetta Slott åter anslagit til Lifgeding åt des Gemål, Drottning HEDVIG ELEONORA, som, efter Drottning CHRISTINÆ död, innehade thet til år 1715, tå hon med döden afgick. På Riksdagen år 1747 beslöts af Riksens Högl. Ständer, at thetta Slott, medan thet ännu stod at förbättra, skulle ändras och uplagas til tjenlig boning för Ledamöterne af thet tå nyligen inrättade Adeliga Jungfru Stiftet; men som Stiftets Capital och inkomster ej förslogo til then stora reparation Slottet tarfwade, och the årligen af Kronan bestådde 200 Dal. S:mt. icke woro nog tilräckelige, så blef ingen ting widgordt. År 1753 wardt en del häraf förbättradt och afdelt åt then här uprättade Kammarduks-Fabriquen, och thet sålunda, at hela nedersta wåningen, som består af Källare, nyttjas til werkstäder. Flygelbyggningarna brukas til wånings-rum; och hålles i then ena Gudstjenst för the Franska Reformerta. Uti andra och tredje wåningen af Slottet äro några rum intagne til Magaziner samt andra behof och förnödenheter.

VIII. Redan år 1162, uti CARL. VII:s regementstid, war här ett litet Kloster, Jungfru Mariæ, eller WårFru Kloster kalladt. J stället för thetta, som war nog ringa och oförmöget, uprättade S:t Brita, med Matthiæ Kettelmundsons tilhjelp, ett annat af sten, hwartil grunden lades år 1346; men, som bemälte S:t. Brita, i följe med sin Dotter och twänne Söner, anstälte kortt therpå en widlöftig pilegrims resa, kom werket aldeles at afstanna. År [ 163 ]1367, under Kon. ALBRECHTS af Mecklenburg regering, börjades åter arbetet häruppå med så mycket lyckeligare drist och framgång, som nyssnämnde Konung, uppå S:t. Britas och thes Sons Birger Ulfsons anhållan, thertill bewiljade en stor penninge-summa, som öfwer hela Riket skulle upbäras. Thetta ansenliga Kloster blef, tillika med the öfriga Klostren i Riket, på Riksdagen i Westerås, år 1527, utdömdt och Godsen Kronan tilerkände: dock kom thet icke förr at blifwa ledigt, än år 1597, tå Hertig CARL, uppå Ständernas råd och tilstyrkande under Riksdagen i Söderköping, gjorde här rent hus, och befalte Munkarna och Kloster-Jungfrurna, straxt förfoga sig härifrån.

Af thetta ödelagda Kloster, med underliggande Gods och Lägenheter, war Kon. GUSTAV ADOLPH i förstone sinnad at uprätta en Academie; men ändrade sedermera sitt upsåt och beslöt, at i thes ställe anlägga ett Invalide- eller Krigsmans-Hus, hwaruti förlamade, wanföre och af ålder oförmögne Krigsmän skulle, efter undfångit afsked, hugnas med nödtorftigt uppehälle och husrum för theras öfriga lefnads tid. Til thenna inrättning anslog Högbemälte Konung 2000 daler i Swenskt mynt af wissa hemmansräntor; men thet swåra Kriget, hwaruti Han war inweklad, hindrade werkställigheten af thenna nyttiga inrättning, tils Drottning CHRISTINA, efter sin Faders död, grep werket med eftertryck an, och begick så mycket, at en hop Gratialister år 1647 uti thetta Krigsmanshus intagne blefwo, och har altsedan flera efter handen tilkommit.

Uti högstsalig Konung CARL XI:s tid sattes thetta Krigsmanshus uti fullkomligit stånd. Inkomsterna öktes med wissa afgifter för alla fullmachter, för [ 164 ]introduction på Riddarehuset, Centonalen af alla penningelöner och 2000 Dal. S:mts hemmansräntor af Skaraborgs län. Genom the följande Konungarnas nåd och försorg hafwa thessa inkomster så tilwuxit, at 222 Personer, bestående af Gratialister, theras Hustrur och Barn, Betjening och Tjenstefolk, njuta här wid Krigsmanshuset beqwämliga wåningsrum, uppassning, och tillräckeligit underhåll; utom thes hafwa många andra för afskedade och förlamade Krigsmän, som öfwer hela Riket i Provincierne sig uppehålla, härifrån årlig stat och pension.

Gratialisternas antal är icke altid lika, utan thet kommer endast an uppå Kong. Majestets benådande. Nu äro här 30 Öfwer-Officerare, 29 Under-Officerare och 27 Gemene. Til Staten höra ock en Inspector, Pastor, Scholemästare, Waktmästare, Klockare och Husdreng. För alla thessa är Staten afdelt, på följande sätt:

Öfwer-Officerare Stat.

5 tunnor Råg, 7 dito Korn, 12 kannor Ärter, 1 Lisp. Humle, 12 Lisp. Kött, 12 ditor Sill, 24 Dal. Kopp.m:t wed-penningar, 9 Dal. Högtids-penningar, 3 Dal. 24 öre Qwarnpenningar. Et innanmäte efter en Oxe, en half Hud til Skor, Beklädning til hand och fot hwarje femte år.

Under-Officers Stat.

Råg 4 tunnor, Korn 5 dito, 10 Kannor Ärter, 16 marker Humle, Kjött 10 pund, Sill 10 dito, Wedpenningar 21 Dal, Kopp:mt, högtidspenningar 4 Dal. 16 öre. Qwarnpenningar 3 Dal. Thet öfriga lika med Öfwer-Officerarne.

Gemens Stat.

Råg 3 tunnor, Korn 4 dito, Ärter 8 kannor. [ 165 ]Humle 12 marker, Kött 8 pund 16 marker, Sill dito, wedpenningar &c. lika med under-Officerare.

Kongl. KrigsCollegium tilsätter Inspector, som har i lön 900 Dal.[7]

Skrifwarelön 300 Dal.

Hans Kongl. Majestät tillsätter Pastor, som har 600 Dal. i lön och OfficersStat.

Kongl. KrigsCollegium tilsätter Scholemästare, som njuter 300 Dal. i Lön och Officers Stat.

Kongl. Krigs-Coll. tilsätter Waktmästare, med 180 Dalers Lön och under-Officers Stat.

Kongl. Coll. tilsätter ock Klockare, som har 45 Dal. och under-Officers Stat.

Inspectoren tilsätter Husdrengen med Kongl. KrigsCollegii minne, och har han 60 Dal. i Lön och Gemens Stat.

Krigsmanshus Fältskären njuter 180 Dal. i Lön och tilsättes af Kongl. Krigs-Collegio.

Then som nu är Fältskär har ingen Stat, men tå Regements Fältskär warit, har han haft Officers Stat, utom Lönen.

Inseendet öfwer Krigsmanshuset har Kongl. Majestets och Riksens Krigs-Collegium. Hushållningen och redogjörandet för inkomst och utgift åligger Inspectoren, som måste noga tilse, at hwar och en, i följe af then anslaga Staten, njuter sin rätt til godo. The Gratialister, som här finnas antagne, äro endast af Rikets Krigsmakt til Lands; men the af Sjö-Staten, hwilka äga pension, få thensamma af Amiralitetets egen Krigsmans-Cassa:

År 1687 uplagades och inreddes ett rum uti Klostret, som tilförene warit Nunnornas Capell-Hus, [ 166 ]til en Kyrka för Krigsmanshuset, hwilket ock samma år inwigdes af tå warande Probsten och Kyrkoherden M. Eric Simon Löfgren, wid hwilket tilfälle alla Gratialisterne gingo til Herrans Nattward. Bemälte Probst förrättade sedan med sin Capellan Gudstjensten, så wäl wid Krigsmanshuset, som StadsFörsamlingen, til år 1689, tå Krigsmans-huset feck sin egen Predikant och Lärare. Thenna syssla bestrides nu af Olof Bäckmarck, som år 1752 genom K. Krigs-Collegii fullmacht förordnades at wara Pastor wid Krigsmanshuset.

År 1729 inrättades i Krigsmanshuset, uppå Kon. FRIEDRICH then Förstes befalllning i genom KrigsRådets Nils Reuterholms bestyrande, en liten Schola för Gratialisternas Barn, hwarwid Kongl. Krigs-Collegium utnämnde och med fullmacht försedde en Scholemäsare til Gratialisternas barns underwisning och handledande.

At fordna inrättningen och beskaffenheten af thetta namnkunniga Brigittiner Kloster skulle för efterwerlden ej aldeles lämnas i märker och okunnoghet, äro ännu twänne Munke-Kamrar i behåll oförändrade, uti hwilka står en Säng med ett swart korss i taket, ett Bord och en Bokhylla, altsammans af Ek, genom muren bredowid Sängen är ett hål, hwarigenom Munken kunde se, när Lampan upptändes i Förstufwan; hwarmed tekn gafs, at han tå skulle stiga up och gjöra sin bön. Här ses ock S:t. Britas Källa och en hwälfder Sal med grön färg målad, hwaruti Hertig MAGNUS, sedan han til sina sinnen blifwit rörd, hållits någon tid innesluten. Nunnornas Kamrar hafwa warit 59 stycken, hwilke alle äro inrättade til wåningsrum åt Gratialisterna, utom en enda, som förmenes warit St. Britas Böne-Kammar. [ 167 ]Här ser man på wäggarna några Munke-målningar och midt på gålfwet en sten, hwaruti en Rosenkrants, eller Radband är uthugget, och på hwilken sten Abedissan läsit sitt Pater noster. Thenne Kammar brukes nu af Gratialisterna til Lik-rum.

Nunne, eller Jungfru-Klostret är nu Krigsmanshuset, men Munkeklostret är thet, som Krigsmanshus Inspectoren har til wåningsrum. Emellan bägge thesse Husen war under Munketiden en hög mur, eller skiljewägg, som hindrade at Munkar och Nunnor ej fingo råkas: men nedre wid Gatan är en liten port, Munkarnas tale-port kallad, therwid i muren ses ett stort hål, hwaruti fordom stådt en Tunna, som kunnat wridas omkring, at Munkar och Nunnor therigenom fådt wäxla bref sins emellan, utan at se hwarandra. På Tunnan war en Kim borta, hwarigenom brefwen blefwo inlagde och åter uttagne. Thet berättes ock, at Tunnan och hennes öpning warit så stor, at Munken kunnat krypa tit in och på thet sättet nalkas Nunnan.

Kloster-Trägården, som i förra tider warit mycket berömd för sina sköna utländska Fruchtträn och wäxter, är nu nog förfallen. Uti honom hafwa Pergamouter-träd, ifrån utrikes orter hämtade, aldraförst blifwit planterade, och talar M. Sam. Alp, uti sin beskrifning öfwer ÖsterGötland, om thenne Trägårdens förra förträfflighet, och thes kosteliga Äple- och Päron-trän, af samma storlek som Ekar. Archiatern, sedermera Landshöfdingen Hierne berömmer ock mycket then så kallade St. Britas Lök, som här wäxer, men ej wil trifwas i Kongs-Trägården, hwarest han trenne gånger blifwit planterad. Här wäxer ock ett annat slags Lök, som kallas Rams-lök, och skal hafwa then egenskapen, at Mullwadar ej [ 168 ]trifwas ther han blifwer planterad. Af thenne Trädgårdens fordna torfteliga blommor, är allenast en sort Winterliljor ännu i behåll, som blomstras om wårtiden, så snart snön bortsmältes.

Thet berättas at Abedissan Anna Gylte, som war ett gammalt och förståndigt Fruentimmer, en gång spatserade med Kon. JOHAN III. uti thenna Trägård, tå Konungen ibland annat frågade henne, om icke the unga Jungfruerne i Klostret undertiden blefwo anfäktade af kärlek? Abbedissan swarade, thet kan wäl ske; men man måste icke låta kärleken få öfwerhanden, utan drifwa honom bortt med bön och fasto; pekandes i thet samma på en fågel, som flög öfwer Trägården, och sade: man kan icke förwägra fåglen at flyga öfwer Trägården, men att bygga sitt bo theruti, kan man wäl förhindra. En annan gång hände, at, tå Hertig CARL förlustade sig här i Trägården, blef han warse, uti ett tjåckt iholigt Apelträd något hwitt lysa genom ett hål; och som han hade lust at weta, hwad thet war, befalte han trädet nedhuggas, som ock straxt skedde, tå thet befants fullt af små barna-ben, them Nunnorna efter sina mördade Foster titlagt. Thetta gaf Hertigen tilfälle at tänka på Klosterwäsendets afskaffande, som ock kortt therpå, wid thes anträde til regementet, werkstältes.

Stora Kloster-Kyrkan, som gemenligen kallas S:t Britæ kyrka och fordom haft namn af Templum Cathedrale, är byggd af huggen Telgsten emellan åren 1414 och 1424. Hon är 90 alnar lång och 54 alnar bred; har inuti 4 par pelare, 3 stora och breda gångar, och 14 höga fenster. År 1550 inreddes hon med bänkerum och gjordes brukbar till Gudstjenst efter Evangeliskt sätt; hwarigenom hände at Stads-Församlingen ifrån then tiden drogs efter [ 169 ]handen tit, så at theras egen Kyrka kom at stå öde til år 1577, tå then allmänna Gudstjensten åter flytades til Stads-Kyrkan igen. Så länge Änke-Drottningen HEDVIG ELEONORA innehade Wadstena-Län såsom Lifgedig, äro kostsamma förbättringar gjorde på thenna Kyrkan, ej allenast med mycket nytt innanrede, utan ock tak och torn med koppar öfwerdraget.

Uti Tornet hänga twänne skjöna Klockor; på then större läser man äfwan omkring: Soli Deo Gloria. På sidan: Campana Monasterii Wadstenensis primum fusa A:o M.CCC.XCII. denuo, cum potentissimæ Principis HEDVIGIS ELONORÆ, Svecorum, Gothorum, Vandalorumque Reginæ, sumtibus renovata Holmiæ, A:o M.DC.XCCIII. På then mindre Klockan läses å ena sidan: Första och andra wersen av Davids 95 Psalm, therunder står: Refusa A:o M. DC. XCVIII. Å andra sidan: Gloria in excelsis Deo. Me fecit Holmiæ Gerhart Mejer.

J thenna Kyrka hålles Gudstjenst årligen ifrån tredje til och med fjerde Bönedagen, tå Stads-Församlingen, Krigsmanshuset och S:t Pehrs Lands-Församling gemensamt träda hit up. Högmässo och Aftonsångs Prädikningarna hålles af Stads-prästerna och Pastor wid Krigsmanshuset stiftewis; men Ottesångarna ske altid i Stads-Kyrkan hela året igenom.

Altartaflan finnes wara gjord i Venedig. Hon är stor och kostbar, föreställer S:t Britas bild, åtskilliga Påwiska Historier och Skärselden, och aldraöfwerst ett wackert Crucifix. Prädikstolen är af [ 170 ]Snickare-arbete hel slät och af föga wärde. Efter the gamla Munkars mening skal thet wara en fraus pia, men är i sanning ett ogudaktigt bedrägerie, tå the, uti en stenskrift på Kyrkons Östra Gafwel, införa Frälsaren tiltalandes sin Moder med thesse orden:

Filis Dei loquitur: Ego dictavi regulam et dotavi indulgencias, quæ sunt in Ecclesia S:t Petri ad vincula in Roma. Tu autem sponsa mea, si non poteris habere licentias et gratiam Papæ super dictis indulgenciis, sufficit tibi benedicto mea. Ego enim approbabo et confirmabo verbum meum et omnes Sancti mihi erunt tests; Mater mea sit tibi sigillum, Pater meus confirmator et Spiritus Sanctus adveniencium ad Monasterium tuum consolator.[8]

Wid Wästra Gafwelen af Kyrkan är ett litet Cappell med 6 stora Fenster. Ingången thertil är genom sjelfwa Kyrkan, ifrån hwilket thet skiljes genom ett brädskranck. Thetta rum har, under Påfwedömet, warit Munkarnas enskilda bönehus, hwaruti Altaret och Bänkarna ännu äro i behåll. Utmed thetta Munke-Capell är ett annat rum, uti hwilket, til åminnelse för efterwerlden, en myckenhet Påfwiska Beläten förwaras; ibland hwilka är S:t Britas Bild, theraf märkwerdig, at Munkarna genom thetta belätet, som är stort och utholkadt, at en menniska kan rymas theruti, ofta talat til menigheten, at thermed förblinda och bedraga then enfaldiga hopen. Om thenna bild berättar Secret. Palmsköld, i sina Handskrefne [ 171 ]Samlingar, at then skal wara en Copia, hwars original Grefwe Pehr Brahe fört med sig til Wisingsborg, och för hwilket han haft ett serdeles tycke, emedan han räknat sig i skyldskap med S:t Brita. Salvatoris Bild är på thet konstigaste utarbetad, hwarom högt Salig Konung GUSTAV ADOLPH sålunda yttrat sig: at Salvator i Wadstena, S:t Jöran i Stockholm och Altartaflan i Linköpings Dom-Kyrka voro trenne stora mästerstycken.[9]

The förnämsta Hufwud-Baner, som finnas här i Kyrkan, äro thet Gyllenstierniska, De la Walliska och Braheska. På thet Gyllenstierniska läses thenna underskrift: Herr CASIMIR GYLLENSTIERNA, Friherre til Lindholm, Herre til Medewi, Hans Kongl. Majestets, Konung Gustav Adolphs den andre och store, högloflig i åminnelse Kammarherre och Assessor uti den Konungslige Hofrætten i Göthariket, afsomnade i Herranom d. 15 Maji, år 1640. Under thet De la Walliska är följande tecknat: Kongl. Majestets Tro man och Öfwerste för Skaraborgs Regemente til fot, samt Riddare af Kongl. Majestets Swærds Orden, Högwælborne Herr CARL MAGNUS DE LA WALL, född på Fogserna år 1680 d. 12 Sept. död d. 3 Jan. 1750. På thet Braheska står allenast thesse orden: JOACHIM BRAHE, Comes in Wisingsborg.

Utom thessa ser man ett präcktigt, i sten uthugget Epitaphium, hwarunder står at läsa: Gudi til æra och Kyrkian til prydnad hafwer Hennes Kongl. Majestæts och nu för tiden Riks Änke-Drottningens Tro tjenare och Slottsfogde hær wid Wadstena Slott och Befallningsman öfwer dess underliggande Gods, Æreborne och Wælbetrodde [ 172 ]JURGEN CLAUS, detta Epitaphium sig och sin kæra hustru den ære och dygderika Matrona MÄRTA RECHENRAN, samt deras kærælskelige Barn til åminnelse upsättia låtit, d. 20 Sept. 1684.

Uphögde Grifter här i Kyrkan äro: 1.) Konung ERICHS af Pommern Gemåls, Drottning PHILIPPAS, som dog år 1430 d. 5 Jan. 2.) Drottning CATHARINAS, Konung CARL KNUTSONS Gemåls. 3.) Hertig MAGNI, på hwilkens Grafsten finnes jemte Sweriges Wapn, hans egit och thes Anor uthuggna. 4.) Uti NordWäst i Kyrkan är en stor uphögd Graf, uti hwilken ligga begrafne, Gustav Olufsson Stenbock til Torpa, med sin HusFru; Gref Joachim Brahe, til Wisingsborg; och Casimir Gyllenstierna til Medewi. Wid Södra sidan om Altaret är en Liksten, på hwilken ses Wasarnas, eller then Kongliga Gustavianska Familiens Wapn. Bokstäfwerne äro så utnötte, at the ej kunna läsas.

The äldsta och mäst oläsliga Stenskrifter, som uti thenna Wadstena stora Kloster-Kyrka blefwo aftagne år 1753 af Kongl. Danska Geheime Archivarien och Justitiæ-Rådet Jacob Langebeck, samt Magistern och Stipendiaten wid Lunds Academie Nic. Reinh. Broocman, och nu med några få anmärkningar försedde, äro följande:

1. — — — ut D:ns Stephanus & Jacobus Bicare quondam officiales Monasterii Wasten — — —

(3 Bägare i Skölden.)

Jacobus Bikare, familiaris monasterii ab extra. Obiit Anno 1404 die 15 Maji. Biographiam ejus vid. in Diar. Vazst. p. 26.

2. Hic facet discretus vir Tidhemmanus Blakke cum uxore sua Benedicta. Quorum anime requiescant in perpetua pace Amen.

[ 173 ]Tidemannus Blakkæ familiaaris præcipuus monasteri valde dives. Obiit Anno 1408. Diar. Væzst. p. 38.

3. Anno D:ni MCDXX blef thesse Kvinnor Uelborna dödh Fru Katrin Æringisla dotter met sine dotter Jomfru Katerina ok har i Jordh laghda. Gud thera Sial hane.

Fru Catharina Äringisla dotter ägde Greger Benctsson (Blå) och blef Moder åt Mærtha Gregorissa Dotter, Herr Carl Ormsons Hustru. Vid. Stiernan. H. M. pag. 172.

4. Hic Swecia tutus Dapifer jacet incineratus, Bo Jonson natus eius milesque Kanutus Armegardis te sequitur tua nupta Kanute.

Armegardis war Dotter af Riddaren Johan Bilogh. Gröndell de cœn. Vatsten. p. 27. In diar. Vazst. p. 44 vocatur Bylogh. Benzelio in indice vocatur Bylow.

5. Hic jacet humatus Echardh Krumdyk nominatus Virtutum plena quoque uxor eius Elena Cernere placatum consisi se prece fratrum Auctore vite cum dicit ite venite. Anno D:ni 1414.

Thenne sten har förut legat i Alwastra. Vid. Ekerman de Alvastra p. 42. Mess. Tumb. p. 34. Förenämnde Echardh Krumdyk måste skiljas från Echard Kromedik, som för sin trolöshet år 1452 miste Jönköpings- och Romlaborgs Fästningar, och rymde sedan til Danmark. v. Dal. T. 2. p. 729. Rhyzel. SvioG. Mun. p. 99. 159 & 160.

6. Anno D:ni MCDXI — — — it nobilis uir Gözstanus Lekson miles cuins anima re — — — — —

Gœstavus Leekson miles sepultus est in Vazstena Anno 1411. Diar. Vazst. p. 44.

7. hic jacent corpora nobilium mulierum D:ne [ 174 ]Ingeburgis Erix dotter & D:ne Katerine Glysings dotter filie eius.

Catharinæ Glysingi filiæ primus maritus fuit Dom. Carolus Ulfsson (Lejon) filius St Brigittæ, & secundus Johannes Myltika Alamannus Diar. Vazst. P. 49 & 50.

8. Anno: D:ni MCDXIII. Obiit D:ns Thordo Börikson miles & D:ni Margareta uxor D:ni Christarni Militis quorum anime in pace requiescant eterna.

In Diar. Vazst. p. 49. vocatur Margareta uxor Domini Christerni. Consentit Mess. in Tumb. p. 52.

Margareta Molteke, som dog år 1413, war Riks-Drotsens Christiern Nilssons til Biörnö (Wase) Husfru. Vid. v. Stiernm. Höfd. M. p. 99 & 100.

9. Anno D:ni MCDXII, Obiit nobilis vir D:ns Kort Nipriz miles cuius anima requiescat in perpetua pace. Amen. Deus est o micchi propicius peccatori.

Koort Nypriz miles sepultus est d. 17 Apr. 1412. Diar. Wazst. p. 47.

10. Hic jacet nobilis vir Dominus Anundus Joansson miles & uxar ejus Domina Agneta, quorum anime in pace Cristi requiescant.

Forttasse est Anundus Jonasson miles memoratus ad annum 1399 in Diar. Vazst. p. 16. Messenio in Tumbis vocatur p. 52. Anundus Jonsson. Anundus Jonsson, förde i wapn et Lejon-ansichte, R. R. R. och Lagman på Öland, dödde 1397 och begrofs i Vadstena 1399. v. Stiernm. i H. M. p. 328 utesluter af Anunds stenskrift ordet Cristi. Fru Agneta förde i wapn en Enhörning och war Dotter af Riddaren Israel Birgersson. Vid. Stiernm. ibid. År 1439 köpte Christina, Anund [ 175 ]Jonssons (Lejonansigtes) Dotter, och Amund Stures änka för 200 GOttläska marker then gården i Vadstena, hwarest nu Slottet står. Mess Scond. T. 3. p. 71.. Platsen ther Slottet och grafwen belägne äro kallades fordom Sanden, och war af Stadsens Borgerskap bebodd. Se K. Gustav I. wederlagsbref af then 21 Sept 1552 på St. Britas Gillstugutomt i Slotts-Qwarteret wid Sjön.

II. Hic jacet nobilis vir Karolus Knwtson Marskalcus Swecie et confors eius Birgitta filia D:ni Thuronis Stenson militis. Quorum anime in pace requiescant.

Fru Birgitta (Bielke) af Fogelwik war Dotter af RiksRådet och Uplands Lagmannen Ture Stenson. v. Dalin hist. T. 2. p. 678. Riksmarskalken och sedan Konungen Carl Knutsson (Bonde) ligger begrafwen i Gråmunkeholms, nu Riddarholms Kyrkan i Stockholm. Mess. Scond. T. 15 p. 85:

12. — — — Tordh Bonde Philippusson Ridder ok hans hustru Fri Katerina Knwtz dottir.

Thordo Bonde, miles, præcipus inter consiliaros regni, homo justus & timens Deum. Capitaneus castri Viburgh. D. Vazst. p. 57, är en annan v. Stiernm. H. M. p. 212.

13. Anno MCDLIIII. bleff her begraffen Welbördug Man Benctt Gyltta Lagman wti Westergiötland. Gudh Hans siel nårdhe.

14. Sub hac petra reguntur corpora nobilium Hænikini Bekman et — — — — — — — — — — —

På Stenen är uthuggit ett nyare wapn och inscription. Henekinus Bechman, Capetanus castri Axevold sepeliebatur Anno MCDXXX. Diar. Vazst. p. 74.

15. Anno D:ni MCDXXXII obiit nobilis uir D:nsi Benedictus Pogwisk miles feria VI post Epiphaniam [ 176 ]Domini & jacet hic cum uxore sua D:na Yda filia D:ni Heningi Königsmarck militis, que obiit Anno D:ni MCD.

In Diar. Vazst. P. 25 vocatur Consiliarius Regis præcipuus. Messenio in Tomb. p. 53. Pater Ydæ male vocatur Hemmingus Korn. Fru Yda Königsmarck hade Castelholm i förläning. v. Dalin. T. 2. p. 649.

16. Militie Zonis distinctus Thuro Stenonsis cum conforte datus terre jacet hic tumulatus. Qui obiit Anno D:ni MCDXXV tempore XL:ma Pro quibus orate.

Thuro Stenonsis (Bielke) R. R. R. och Lagman. v. Stiernm. p. 77. Confors ejus fuit Birgitta filia Abrahami Brodersson (Tjurhufvud). Diar. Vazst. p. 53.

17. Nobilis hic — — — — — — — — — — — a Snagkenborgh pace quieta.

Uti Messeni Tumb. p. 51. ljuder thenne sten så: Nobilis hic Domina tumulata jacet Catharina Confors Laurentii a Snækenborg pace quieta. Lars Snackenborg Swerges Fullmächtig wid Halmstads Möte år 1450 in Aprill. v. Dal. T. 2. p. 719. wid Lödöse möte 1441 v. Dal. ibid. p. 694.

18. Her under ligger begrafven salige Olof Hansson, hvilken Slagen blef af Sveriges Rikes fiender vid Norby then 15 Januarii Anno 1568. Och hafwer sig för fienderna brukat som en erlig oc trogen Svensk man, hvilkens siel Gud alsmeghtig nåde och honom vel beware för allan wåde. Amen.

Häraf ses när action stådt wid Norrby, och icke år 1567, som Tegel uti sin Historia om K. Eric XIV p. 266 förmäler.

19. Miles preclares jacet hic tumulatus swarus — — — — — — — — — — — — — moderatus.

[ 177 ]Huic requies datur et — — — — — uce fruatur Anno D:ni MCDXVI. Dominica quasimodo genitt.

Iwar Nilsson (Röde) R. R. R. och Östgötha Lagman, Magnus Zelator legis & justitiæ sepeliebatur Anno 1417. Diar. Vazst. p. 57. Andra raden ljuder så hos v. Stiernman p. 268. Qui vivens gratus, pius — — et moderatus.

20. Egregius natus Thuronis Steno vocatus cum conforte datus terre jacet hic tumulatus Anno Milleno fimul uno ter quoque deno quadringenteno, migras de corpore Steno.

Sten Thuresson Bielke, son af R. R. R. och Lagman Thure Bengtsson. Stiernm. H. M. p. 76. Sten Thuresson sepultus est Anno 1431. Diar. Vazst. p. 74.

21. Her under hviles i Christo then Erlig och Welladlas Man salige Anders Griis på — — atra, hvilken afsomnad then 20 Aprilis 1587. Gud hans Siel nåde Amen.

22. Hic jacet egregia Brigida — — — — — — — rata Birgher Cecilia quibus est sua stirps fociata ediciore sita cripta pausat Katerina Ob uste merita cuius laus est inopina.

St. Birgitta Birgers Dotter (Brahe) hade med sin Man R. R. och Lagmannen i Nerike Ulf Gudmarsson Hiorthufwud eller Lejon, 4 Söner och 4 Döttrar.

Birger war hennes andre Son, R. R. R. och Lagman. Cæcilia hennes andre Dotter, ägde först Lars Johansson, som war Kongl. Medicus, och sedan Benct Philipsson. Catharina hennes tredje Dotter war gift med Echard eller Gerhard von Kern el. Kyrnen. Vid. Marg. Clafwsa Dotters Krönika om St. Brigitta. p. 8. 20. 22. Vast. vit. [ 178 ]aquil. p. 108. Mess. Scond. illustr. T. 15. p. 60. v. Stiernm. H. M. p. 159. 160. 161.

Förenämnde 4 Personer äro wäl här begrafne. Se Gröndell de coenob. Vazst. p. 26. 26 & 27. men St. Britas lik lärer näppeligen blifwit lagdt under thenna sten.

23. Hic jacet nobilis vir Johannes Erici cum conjuge sua Brigitta Wlfs dottir, quorum anime in perpetua pace requiescant. Qui obiit Anno D:ni MCDXXXVI, die beate Anne.

Thenne war Höfwitsman öfwer Westerås Län och Dalarne, en omenskelig Bondeplågare, hwarom Crönikorne nog witna. Han blef halshuggen i Motala af Östgöthe och Nerikes Bönder. Mess. Scond. Diar. Vazst. p. 79.

24. Hic sepulta est serenissima Regina Philippa Erici Suetice, Göthia, Danice & Norvergia quondam. Regis Potentissimi Pomerania Ducis confors & Henrici quarti Angliæ, Francia & Hybernia Regis filia, que vita est defuncta Anno Christ MCCCCXXX. V. die Januarii.

Then 15 Febr. 1430 år Drottningen begrafwen. K. Johan har låtit förnya Sten. Se Mess. Scond. T. 7. p. 43.

25. In hoc sepulchro positum est corpus inclyta Regina Catharina Caroli Secundi Suecorum Gothorum & Norverianorum quondam Regis conjugis & magnifici Domini Caroli Ormonis Militis anrati regnique consiliarii filia.

Hadorph in Chron. R. p. 406 och v. Dalin T. 2. p. 711 föreställer thenna stenskriften något annorlunda. Mess. Tumb. p. 57. läser Domino Caroli Canutis. Dr. Catharina afled år 1450 och begrofs här år 1451. Diar. Vazst. p. 101.

Carl Ormsson förde ett Gumsehufwud i Wapn, Riddare, RiksRård och Höfwitsman på Westerås [ 179 ]Hus. Han aflade med Fru Ingeborg BenctsDotter til Winsetorp Catharina. K. Carls Gemål. v. Stiernm. H. M. p. 172 & 173.

IX. S:t PETRI eller STADS-KYRKAN anlades år 1464, är af tegel upmurad til ansenlig högd med Torn wid Wästra Gafweln, och har ett wackert och wäl lagt tegeltak, hwars taktegel til en stor del äro slagne på ett helt annat sätt, än nu för tiden brukas, så at hwar sten liknar nästan en half rundel eller cirkel, af hwilka twå ligga med rundelen ned, och then tredje med sin rundel upföre, och betäcker skilnaden them emellan. Hon måtte mycket lidit wid then allmänna branden, som öfwergick Staden år 1480, emedan man finner af gamla Handlingar, at Kyrkowerden Hans Guldsmed, år 1524 lycktade at fullborda Kyrkans Östra Gafwel, som genom berörde brand aldeles blifwit förstörd. År 1550 flyttades Gudstjensten härifrån til Kloster-Kyrkan och stod hon öde til år 1577, tå Gudstjensten här åter kom uti sitt förra skick igen. År 1590 blef, uppå Konung JOHAN III:s befallning, Sacristian upbyggd, hwaruti förwaras många sköna kalkar, Kannor, Skålar och Chor-Kåpor, och theribland en förärad af STEN STURE och hans Fru GYLTA, när S:t Catharina canonizerades. Bemälte Catharinæ Ben ligga ock här, som berättes, uti en låda förwarade. År 1693 bewiljades af Höga Öfwerheten en Collect til thenna Kyrka, tå Östra Gafwelen å nyo förbättrades, emedan han war så illa remnad, at han tycktes snart hota Kyrkan med nytt ödesmål.

Jnuti håller Kyrkan i längden 71 alnar och i bredden 34 och en half aln. Hwalfwet upbäres af 5 par Pelare, emellan hwilka är stora gången, och å ömsa sidor om them twänne andra gångar, som [ 180 ]inneslutas med sina bänkrader. Fensterna äro 12 til antalet ansenligen höga och lika afdelta. Altartaflan säges wara hitskänkt af en Påwe, och består af präcktigt och wäl gjordt Bildthuggare-Arbete; har trenne afdelningar: nederst föreställes Nattwardens Jnstichtelse , thernäst Jungfru Mariæ sjuksäng, och öfwerst hennes Himlafärd. Prädikstolen är ock af Bildthuggeri, oich ser man på speglarna Frälsarens och the 4 Evangelisters beläten. Thet gamla Orgelwerket togs bortt, och upsattes ett nytt i thes ställe, som approberades år 1760.

Wid Orgelwrket står ett Epitaphium af thetta innehåll: Kongl. Maj:ts tro tienare och befallningsman öfwer Wadstena Slott och Læn, den æreborne och wælbetrodde Herr LARS SVENSSONS, hafwer detta Epitaphium sig och de sina til åminnelse upsættia låtit A:o 1631 d. 15 Maji. Ett stycke härifrån ses en Wacker målning, hwarunder läses följande werser:

Auctori rerum nascenti e Virgine passim
Læta uvas, poma et lilia fundit humus,
Nos animæ viles, cur huic non rite paramus
Mentem, animum pium, miraque corda Deo.

Uti Tornet, som har ett lågt och flatt tak, utan spets, äro, utom Urwerket, trenne Wacker Klockor. På Storklockan står thenna inscription: GUSTAVUS ADOLPHUS, Svecorum, Gothorum, Vandalorumque Rex. Lindorm Ribbing, Ståthåller och Lands Herre uti ÖsterGötland. Enoch Haquini C. Pastor. v. Måns Persson Camarer. Lars Svensson Slottsfogde. Lars Månsson Arendator. Brodde Svenssons, B. Arwed Håkansson, B. Domini, Nicolaus Emundi R. S. W. Herman Harder, Mons Eskilsson R. Anders Svenssons Borgare [ 181 ]uti Norrköping. Theus Larsson, Stadskrifware, A:o 1626.

Mellan-Klockan är utgammal, och har åfwanomkring en rad med Munkstyl, som åldren gjort aldeles oläslig. Minsta Klockan har följande påskrifter: In incerto habetur, quo pimitus tempore susum sit æs hoc Campaneum nostra vero ætate ruptum, sumtibus Templi Wadstenensis, Pastore Petro Hörberg. Consule Isaco Sundwall, resecit, auxitve A:o 1748. Pet. Petreus.

† † †

X. Konung ERIC af Pommern skal har hafwa inrättat ett Collegium Canonicorum år 1430, som med underwisningswerket något haft at bestyra [10]. Men år 1474 blef nu warande Schola upbyggd til Ungdomens tjenst och underwisning. Sedan then tiden är thetta Schole-Hus twänne gånger wordet förbättrat, som ses af följande stenskrifter på Östra wäggen af Schole-Huset, så lydande

Tabula prior.

E. S. J.

Hæc Domus est Catis exstructa dicataque Musis Hanc Nemo ingreditur pectora a Musa gerens Hæc Domus est renovata A:o Chr. 1576.

Tabula posterior.

A:o salutis MDCXXIV hæc disciplinarum

officia, impensis opera et labore Ludi magistri D.
[ 182 ]
Andreæ Jonæ Vastenensis, aliorumque bonorum virorum de integro renovata est.

Här under står:

Disce bonas artes, per quas Ecclesia Christi
Dum datur, ingenio disce juventa frui.
Musarum patet hæc studiosis janua cunctis;
At procul hinc abeas rabula clausa Tibi est.

År 1628 samtyckte Konung GUSTAV ADOLPH at thenna Schola skulle hållas wid macht, dock på Stadens egen bekostnad; men i Drottning CHRISTINÆ tid förordnades hit en Pædagogus med lön af Kronan. Nu underhålles härwid en Rector och twänne Collegæ, af hwilka senare en tillika är Cantor och Apologist. Rector har 37 tunnor indelt Krono-tionde årligen, 6 tunnor årligt Utsäde wid Staden, och thertil Orlunda Pastorat. Collegerne hafwa theremot, utom någon Sokne-gång, allenast 6 tunnor Krono-Spannemål hwarthera.

XI. J äldre tider hafwa här warit twänne Sjukstufwor eller Hospital. Til thet ena, som kallades Helge Ands Huset, anslog Kon. GUSTAV, genom bref af år 1529, Swartbrödra Klostrets i Skeninge ägor och inkomster[11]. Thet andra uppe wid Klostergården finnes wara instichtat af en wid namn Mårten Skinnare, hwad tid wet man icke, men år 1531 lämnade Kon. GUSTAV sitt stadfästelse-bref härupå, med thet uttryckeliga utslag: at under Hospitalen skulle til the sjukas underhåll oförandrade behållas alla de gods och ägor, som dertil af ålder lyde och gifne warit. Sedermera blefwo bägge thesse Hospitalen med alla underliggande Gods och Gårdar, uppå meranämnde Konungs [ 183 ]befallning, slagne til ett Hospital, hwilket tillika med Staden måtte afbrunnit år 1567, emedan Konung JOHAN III, år 1588 then 6 Jan. skrifteligen befalte Arvid Gustavsson, at ett nytt Hospital med aldraförsta i Wadstena skulle upbyggas.

Nuwarande Hospitalet upfördes af Sten år 1750, med tilräckeliga wåningsrum, kök och källare; samt en Wacker och rymlig Kyrka. The fattiga, som här njuta sitt dageliga uppehälle äro nu 100 til antalet. År 1757 upmurades ett särskilt Dårhus til twå wåningars högd, som är indelt för 12 Personer. The öfrige Husen, såsom Sädes och Victualie-Magazin, Mälthus, Torkehus, Stall och flera Uthus, äro alla af trä, och större delen helt nya. Gudstjensten wid Hospitalet förrättas af en thertil förordnad Presteman, hwilken, tillika med Sysslomannen, som bestrider Hushållningen, njter hwar för sig, jemte någon Victualie Stat, 100 Dal. Silf:mt årligen.

XII. Ther nu Probstegården är, har under Påwedömet warit Biskopshus och Säte, hwaraf några gamla Stenhus ännu äro i behåll, på hwilka läses följande inscriptioner:

Öfwer Källardören.

Wi Henrich, met Gudz Nåde, Biskopi i Lynkyopung, Gudz rena hedher, bygger thetta hus, A:o Dni. MCDLXXIIII. DEO GRATIAS.

Öfwer en af dörarna til större Stenhuset:

Præsulis Henrici Domus ista Dei sit amici De Wånga nati,[12] laus divine bonitati 1470.

[ 184 ]Af uråldriga minnesmärken ser man allenast en Runsten, som ligger wid Sjöstranden ter Krigsmanshuset har sin Rökkölna. Runorna lyda så:

— — STEIN. THONSI. AFTERIS. KOL. FADUR. SIN. U — —

På flata sidan af Sten ses Bokstäfwerna I. R. H. Runskriften, som hwar och en finner, är både ofullkomlig och otydelig, hwilket theraf härrörer at en del af Sten, ther the öfrige Runorna stå, är afslagen och ligger på Sjöbottn, hwarifrån han ej utan stort beswär och kostnad kan uptagas.

Hwem thenne Kol, som i Runskriften omtalas, warit, wet man ej eller med någon wisshet, emedan Historici therutinnan stämma öfwerens, at Kol Jarls Ätteplats är wid Kaga Kyrka och ej på thetta stället.[13]

XIII. Uti sitt wapn, eller Sigill förer Wadstena, som han af ålder gjort, S:t Britas bild, som föreställes sittjande på en stol, med en öpen bok i sitt kan, hwaruti hon skrifwer Bak om hennes rygg ses bokstafwen W, som utmärker Stadens namn. [14]

Åtta särskildta gånger hafwa Riksens Råd och Ständer hållit thenna Staden allmänna sammankomster uti Rikswårdande ärender, hwarwid, ibland annat, följande märkwerdigheter passerat, neml:

1) År 1434, upsade Ständerna Konung ERIC af Pommern all lydna och trohet.

2.) År 1466 utwaldes Eric Axelsson, Konung CARL KNUTSSONS blodsförwant, til Sweriges [ 185 ]Rikes Föreståndare.[15]

3.) År 1521 antogs GUSTAV ERICSSON til Rikets Höfwitsman och Föreståndare. [16]

4.) År 1524 Stadfästes förbundet emellan Swerige och Danmarck, tå twistigheten angående tre Kronor, som thessa Riken emellan förosakat mycket oenighet, blef bilagd. [17]

5.) Samma år efter Michaelis Högtid woro också Ständerna tilhopa och yrkade enständigt på GUSTAV ERICSSONS Kröning. [18]

6.) 1526 then 11 Jan. hölts åter Riksdag angående samma ämne, tå bemälte Kröning blef faststäld och öfwerlagd om then thertil erforderliga Kröningsgärden. [19]

7.) År 1576 sökte Konung JOHAN III på alt sätt at förmå Ständerna emottaga Liturgien. Och

8.) 1587 uti Januarii och Februarii månader kommo Riksens Ständer här tilhopa och hölls sina sammankomster icke under tak och uti något slutat rum, utan under bar himmel på isen af Wätern utmed Kongliga Slottet. [20]

Til thessa märkwerdigheter wilja wi föra några andra, som här äfwen förtjena sitt rum:

År 1552 then 22 Aug. firade Kon. GUSTAV I sitt tredje Bröllop med Fru Catharina Gustavs dotter Stenbock til Torpa; och

År 1580 then 14 Jan. wigdes i Kloster-Kyrkan Pontus de la Gardie och Polycarpus Cop, then förra med Kon. JOHAN III:s naturliga dotter [ 186 ]Sophia Gyllenhielm, och then senare med Ingeborg Ribbing: wid hwilket tilfälle af folkets myckenhet en Läcktare i Kyrkan föll omkull och gjorde stor skada.

År 14965 fingo Wadstena Borgerskap af Herr NILS STURE tilstånd at gräfwa en graf rundt omkring Staden af 40 alnars bredd och 10 alnars djup, dock med thet förbehöll at sådant ej skulle gravera Klostret, hwilkets Convent påstod at ej allenast icke taga del i thenna kostnad, utan ock, i anseende til Borgerskapets dryga utgifter til thetta werk, ej thet ringaste eftergifwa af Stadsens årliga Skatt och Ränta. Platsen ther grafwen först öpnades kallas ännu i dag gropgatan.

År 1568 slogs här på Mynthuset the bekanta Unions Klippingar, eller, som the annars kallas, Blodsklippingar, hwilken myntsort finnes aftagen uti El. Brenners Thessaur. Num. Sveo. Goth. p. 86. Utaf Diario Wazstenensi finner man at Wadstena så wäl som Upsala, Strængnæs och Söderköping redan år 1490 haft sitt eget Boktryckeri. Then första Bok, som af thetta Tryckeri Utkommit, skal wara Litera confraternitatis Wastenensium af år 1491.

År 1480 blef Wadstena genom wådeld aldeles förstörd och ödelagd, och hade kanpt hunnit resa sig utur thetta Ödesmål, förr än han åter 1567 then 15 Nov. i brand sattes, antingen af the Danska, eller, som en del mena, af thet Swenska Krigsfolket, at therigenom afhålla Danska Felt Herrn Dan. Ranzau, som här wille taga sitt Winter-Qwarter. Thessa och tylika olyckeliga händelser hafwa gjort, at thenne Staden mycket kommit af sig; men aldramäst har här til bidragit Askersunds upkomst och tiltagande, sedan then blef Stad och begynte med omkring liggande Bergslag drifwa handel och köpenskap.

  1. Se Biskop Spegels Biskops Krönika p. 232.
  2. Spegels Biskops Krönika p. 225.
  3. F. XV. p. 58
  4. Descr. Sv. Lib. VII, C. 47.
  5. Til thenna Fabriquens behof och wid magt hållande är Starby Kongsgård, 18 mil ifrån Staden belägen, enligit Ständernas beslut, emot wiss årligit arrende, anslagen.
  6. Hertigen til åminnelse läses ännu på en sten öfwer Slottsporten hans namn och symbolum uthugget, med thessa orden: MAGNUS, Princeps OstroGothiæ. Auxilium meum a Domino.
  7. Penningelönen är räknad i Koppar mynt.
  8. M. Sam. Asp uti sin beskrifning öfwer ÖsterGötland utsätter thenna Skriften annorlunda; men meningen är dock en och samma.
  9. Se Messenii Collect. Histor.
  10. Mess. Scond. T. XV. p. 72.
  11. Se Registr. D. pag. 132.
  12. Henricus Tidemanni war född i Wånga uti ÖstGötha Bergslag. Menes wara af gamla Snäcke-Familien, hwars efterkommande kallat sig Jacobsköldar. Vid. Rhyz. Episc. Svio-G. P. Pr. L. II. p. 117 & 118.
  13. Se Örnhielm in Hist. SvioGoth. Eccl. Lib. 4. c. 3. p. 418, och Canc. R. von Dalin T. 2. p. 77.
  14. Se Mess. Spec, c. .
  15. Tuneld p. 153. edit. 1757.
  16. Paulini. Hist. Arct. p. 210.
  17. Cellsii Hist. P. 1. p. 213.
  18. Cellsii Hist. P. 1. p. 236.
  19. Cellsii Hist. P. 1. p. 268.
  20. Mess, Scond. T. XV. p. 146.