Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  V. Capitel. Om WADSTENA.
Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman
av Carl Fredric Broocman

VI. Capitel. Om SKENINGE.
VII. Capitel. Om Första Fögderiet  →


[ 187 ]

VI. Capitel.

Om SKENINGE.

I.

SKENINGE, Upstad, ligger uti Wadstena Län och Göstrings Härad på en mycket hälsosam och behagelig ort, under 58 grad. 30 min. Polens högd

Jbland Städerna här i Riket äger han thet 49 rummet, och räknas härifrån til Stockholm genom Linköping och Norrköping wid pass 24 och 3 fjerdedels mil, til Linköping nästan 3 mil, til Norrköping och Söderköping så när 7 och til Wadstena 1 14 mil.

Skeninge har sitt namn af Skena Å, som går härigenom, hwilken om Sommaren merendels torkas nästan aldeles ut; men om Höst och Wår, tå flod är, löper så snält och hastigt, at hon synes, såsom en wild och yr Häst, skena. [1] Thenna Å har sin uprinnelse af en Källa wid Rusthållet lilla Linna, hwarifrån hon sedan faller i Stor-Ån utmed Klakeborgs Säterie. Häromkring äro stora och flacka fält, bestående af fruktsama åkrar, wackra ängar och små Skogslundar. Thesutan finnes ganska godt och sundt watn öfwer alt i Staden, och en liten, fjerdedels mil härifrån åt Wadstena sidan ligger en Surbrunn, Lagmansberga Källa kallad, som i Påwedömet warit OfferKälla och besökes än i dag af många; hwarom mera uti Sednare delen pag. 676. [ 188 ]Watnet är af Medicinæ Doctorer pröfwat och befinnes någorlunda likt Medewi Hälso-watn.

II. Thenne Stadens egenteliga ålder wet man ej med någon wisshet, dock tros af många at han theruti täflar med öfriga ÖsterGötlands Städer. Uti gamla Handlingar kallas han Caput Gothiæ eller Götha Landets Hufwud-Stad, har ock fordom haft 1800 bofaste Borgare och 4000 Köp-Gesäller[2] hwaraf man kan sluta, at handelen tå warit här på samma fot, som nu i Borås, ther hwar och en Handlande har twå, fyra, ja 6 Handelsdrängar, eller Köp-Gesäller, hwilka fara Landet omkring och föryttra sina Husbönders Gods och Kramwaror. [3] J fordna tider skal, som förmenes, Skeninge hafwa sträckt sig ut til Hogstad Sjö, en half mil härifrå, hwilket synes så mycket troligare, som alt intil bemälte Sjö finnas ännu tekn til gamla murar och stenlagde gator. Förmodeligen lärer wid thenna Sjö, hwarom talas i Rimkrönikan, thet Swartbrödra Klostret hafwa stådt, som Konung MAGNUS LADULÅS utslötte. Wil man gå något närmare omkring Staden, och bese en hop gamla lämningar och kännemärken, så har man ock god anledning at tro, thet han fordomdags i Söder stött intil frälse-Hemmanet Löfwingsborg, i NordOst til Biskopsberga, i Öster til Byn Wistena och i Wäster til [ 189 ]Snyttringe: hwilka alla, hwar på sitt håll, ligga en ottondedels mil härifrån.

III. Af Konung CARL XI:s bref, then 21 Dec. 1692, til Gouverneuren Carl Gyllenstjerna, ses at Skeninge måste utgjöra årliga Landgillen af then åker, som ifrån thes första anläggning therunder lydt och legat, neml. 135 tunnor Spannemål; hwarwid ock anmärkes, at Stadens ägor uti Kronans Jordeböker äro upfördes för 16 hela Hemman med 408 Dal. Silfwer mynts jordeboks ränta. Utom thes wisas, at Staden tå redan hade 305 och en half tunnelands Åker, samt, förutan Mulbete, 77 lass Äng årligen. År 1727, tå någon jämnkning skulle ske emellan Borgerskapet och Hellgona-Boerna, befants at Stadens Jnwånare skattas til 336 pengar; af hwilka 8 pengar gå up emot ett helt Hemman: så at Staden, i afseede ther til, nu för tiden räknas lika med Hellgona Sokn.

IV. Stadens första privilegier är aldeles ur wägen komne och förlorade. Thet äldsta privilegium, som nu kan upwisas, utgafs år 1529 utaf Konung GUSTAV then Förste, hwaruti Staden wandt stora förmåner, som sedermera blefwo förbättrade och stadfäste af Kon. JOHAN then Tredje år 1570 then 5 Apr. och år 1580 then 25 dito;[4] af Konung SIGISMUND then 13 år 1594; af Kon. GUSTAV ADOLPH then 5 Apr. 1620; af Drottning CHRISTINA 1650 och 1652, hwaruppå sedan bemälte Drottning genom bref af then 28 Maji, förlänte Staden åt Generalen af Cavalleriet och Öfwer-Stallmästaren [ 190 ]Grefwe Robbert Douglas til Grefskap, hwilket warade til år 1664, tå han af Kongl. Regeringen wardt reducerad och med nya privilegier försedd. Han har ock tilförene warit förlänt til Abraham Ericsson Lejonhufwud then 5 Junii år 1538.

V. Staden är indelt i 4 Rotar: Follings-Roten, Bro-Roten, Sprättebruns-Roten och Nordanås-Roten. På Torget, som är thet enda härstädes, har fordom stådt then namnkunnige Hjeltens Thore Långs Bild, hwarwid många illgjerningsmän blifwit afstraffade. [5] Thenna Stad wardt under reformations-tiden sönderslagen och ur wägen rögd, til at thermed förtaga thet skändeliga afguderi och widskepelse, som geneme hopen med thetta beläte tilförene bedrifwit. [6] Följande Gator förtjena at nämnas: Digra gatan, hwilken til äfwentyrs är then samma, somnu Follings gatan, emedan hon är then största och längsta, Hellgona gatan, gamla och nya Wadstena gatan, Linköpings gatan, Wistena och Prestegatan. Upsigten och redogjörandet för Tullintäckten, som här inflyter genom the, så kallade, Linköpings, Wadstena och Follings-Tullarne, har en Tullnär tillika med trenne Tullskrifware. Tullnären njuter i årliga Lön 200 Da. Silfwer mynt; [ 191 ]hwarthera Tullskrifwaren 80 Dal. dito myntt, dock så, at hwilkenthera af thesse sednare, som förestår Accis-Kammaren, har för sitt beswär 40 Dal. S:mt mera, än the andre.

VI. Uti gamla Handlingar kallas Skeninge en berömlig Handels-Stad, och thet i afseende på the tider, tå thenne Staden war både större och folkrikare, än han nu är. The swåra öden och olyckeliga händelser, som sedermera honom öfwergått, har försatt handelen i ansenlig lägerwall. Utom några Kramwaror drifwes här mäst Hökare-Handel, som består i Sill, Salt och Tobaks minutering. Spin-Scholan, som här anlades år 1755, hörer til Kammaduks-Fabriquen i Wadstena.

Nedanskrefne Marknader hållas i Skeninge årligen: Olofsmessan, Frimarknad, som i alla tider warit ansedd för en af the största Marknader här i Riket, fast han nu på några år tämmeligen aftagit; Wallborgsmessan, Mårmessan och Michelsmessan, hwartil ock kommer, enligit Drottning CHRISTINÆ privilegium, af then 24 Dec. 1652, en årlig Marknads-dag then 16 Februarii. Borgerskapets enskildte marknads-platser äro i Torra Sokn, hwarest marknad hålles trenne gånger om året, neml. then 7 Januarii, then 17 Junii, och then 18 Oct. Uti Ödeshög Sokn then 12 Oct. och ändteligen i Tiällmo then 28 Augusti, som wid senaste Riksdag 1756, uppå Skeninge-Boernes underdåniga ansökning, bewiljades.

VII. Magistratens Ledamöter bestå af en Justitiæ-Borgmästare, som tillika har ursigten öfwer Politien i Staden, 6 Rådmän och Notarius. Jfrån urminnes tider har Skeninge, som allmänt berättas, haft sin egen Rätt, eller Stadslag: men icke vet man [ 192 ]hwarutinnan han egenteligen bestådt. Thet gångbara ordspråket gifwer dock anledning at tro, thet han warit ganska alfwarsam [7]. För Skeninge rätt och Wadstena slätt bewara oss milde HErre GUD; Förutan åker och äng, som Magistrats-Personerne i aflöning bestås, njuter Borgmästaren i penningelön årligen 200 Dal. Silf:mt, hwar Rådman 25 Dal. Notarien 50 Dal. och Stads-Casseuren 60 Dal. Silf:mt. The härtil anslagne medlen tagas af Stadsens Cassa, i hwilken årligen inflyta Ståndpenningar, Tomtöre, Burgeld, Sämjepenningar, Saköres andelen, med mera, enligit Kongl. Majestets aflönings-stat, gifwen then 14 Aug. 1741.

Stadens fordna Rådstufwa förstördes genom wådeld år 1718. Öfwer Rådstufwu-dören har, med förgyldta Bokstäfwer, warit teknat följande inscription:

Hæc Domus odit, amat, punit, conservat, honorat,
Nequitiam, pacem, crimina, jura, probos.

J thennas ställe upbyggdes en annan wid Torget til 2 wåningars högd, hwilken år 1760 then 9 Martii, tillika med en stor del af Stadens bäst bebyggde Hus, i aska lades.

Skeninge förer i sitt Stads-Wapn Jungfru Mariæ Bild, med gyllende Krona på Hufwudet, i wänstra handen håller hon en Spira och på högra armen Barnet JEsum. Thet större och mindre Sigill, som af Magistraten nu brukes har samma prägel. [ 193 ]Eljest finnes under ett gammalt bref af år 1400 ett stort Sigill, som tå warit brukeligit, uti hwilket står Jungfru Maria med Barnet JEsu på armen, til höger läses ordet SANTA och til wänster MARIA. J brädden omkring: SIGiLLUM CIVITATIS SKENINGGIENSIS.

VIII. Under Påwedömet, och medan Skeninge ännu stod i sitt flor, har här warit trenne Kyrkor: Ecclesia b. Virginis, eller Wårfru Kyrka, Ecclesia Omnium Sanctorum, Allhelgona Kyrka och S. Martini Kyrka. The twänne sidsta äro allaredan förstörde, hwad tid wet man icke; men år 1516 hade Allhellgona Kyrka sin egen Curatus, eller Pastor. Efter thenna Kyrkans undergång förenade sig Hellgonna Församling med Stadens Jnwånare att gemensamt uprätta, wid magt hålla och nyttja S. Maria Kyrka, som nu är Stads-Kyrka och äldst af alla Thenna Maria Kyrka har undergått swåra och bedröfweliga öden, nu af eldswåda, nu af andra olyckeliga händelser, hwilket tilskyndat bägge Församlingarna stor kostnad at henne, efter flera ödesmål, äter uprätta och wid magt hålla.

Kyrkan är af tegelsten upbyggd til ansenlig högd och storlek, håller i längden 6634 aln och i bredden 34 alnar. Wid wästra gafweln står ett wackert och prydeligit Torn, hwilket, så wäl, som hela Kyrkotaket, är täckt och öfwerdragit med jernplåtar. Jnuti är Kyrkohwalfwet til större delen med bräder panelat, som theraf kommit at stenhwalfwet, för några år sedan, genom tornets olyckeliga fall, nederslogs och förstördes. Hwalfwet upbäres af 4 par stenpelare, som stå på ömsa sidor om stora gången, hwilken, tillika med twänne andra gångar, inneslutes af 4 bänkrader.

Altartaflan är en Copia af Linköpings [ 194 ]Domkyrkos Altartafla, aftagen år 1631 af Johan Werner, och liknar henne tämmeligen nära. Prädikstolen är af Snickare-arbete och nog gammal. Orgelwerket, som består af 9 stämmor, har, för thetta, Borgmästaren i Skenninge, Per Jonsson, sjelf gjort och til Kyrkan förärat år 1630. Af Epitaphier och Likstenar, som i Kyrkan finnas, förtjena följande at anmärkas. Öfwer en Graf, som nu warande Probsten, Clas Levin, för sig köpt, läses på ett Epitaphium thenna inscription: Till Guds ära och thetta Herrans tempel till zirat, hafver fordom Ryttmæstaren under ÖsterGötlands Cavallerie, den Ehreborne och Edell Manhafftigh, JOHAN JESPERSSON til Hunnewadh, thetta Moniment bekostadt och låtit anstælla, åhr 1663.

Ett stycke här ifrån ett Hufwud-Baner står at läsa: Johan Christoffersson Stråle til Torsnæs, afsomnade d. 6 Martii, 1640. Gud gifve och förlæne honom en frögdefull upståndelse.

På ett Skranck omkring Pahliska Grafwen står följande skrifwit: Beati, qui TE videbunt in amicitia Tua, Priusqvam Te formarem in utero, novi Te. Antequam exires de Vulva sanctificavi Te. Cornetten Lars Nordanwæder har tilförene ägt Grafwen, som sedan blifwit såld til General Majoren, Baron Otto Christian von der Pahlen.

Höger om Altaret ligger en präcktig Liksten öfwer fordna Befallningsmans, i Wadstena Län, Magnus Jonssons Graf. På stenen wid ingången til Grafwen finnas thesse orden uthuggne: Enær nu ofwantecknade twenne personer æro, uti Herranom, i denna sin hwilo-Cammar ingångne, wakte sig hwar Christen menniska, att icke någon öpnar eller rörer thenna sten, eller dör, wid det förskræckeliga straff, som den högste i [ 195 ]Himmelen wil låta öfwergånga honom 1668. Annars är Grafwen i godt stånd och ännu til dato icke öppnad. Öfwer samma Graf ses ock ett wackert Epitaphium til åminnelse af thenna Måns Jonsson, som, på sin tid, warit en förmögen, mägtig och myndig Man och Befälhaware.

Här wil man ock nämna, at Kyrkoherden i Östra Ny och Rönö, Lars Schenmarck, år 1758 then 16 Sept, låtit upsätta i Kyrkan en Tafla, som, wisar then Törnerska Ätten i liknelse af ett fruchtbärande Trä af 4 alnars högd och 3 alnars bredd.

Wid roten ses Ättefadren Lars Andersson Törner, fordom Rådman i Skeninge, gift år 1660. Stammen utwisar hans 11 Barn, af hwilka 8 warit gifte. Storgrenarna Barna-Barnen, och the mindre Grenar och Qwistar Barna-Barns Barn och Barna-Barnas Barne-Barn: hwilka til hwarje led tydeligen utwisa efterkommanderna, som känbara blifwit til samma års Augusti månad, til Namn, Caracteur, Födelse och Dödsårtal. Och bestiger sig samma Ätt til 212 Personer. Ättefadren med hans Barn äro 12. Barna-Barn 58. Barna-Barnas Barn 113, och Barna-Barns Barna-Barn 29. Af Adeligit stånd 12. Af Andeligit 102, och af Werldsligt 98. Af thesse äro nu för tiden ej flere i lifwet, än 103 Personer, och ibland them 4 allenast, som öfwerlefwat 60 år.

Jbland Kyrkans Silfwer finnes en Påfwisk Kalk, med thenna inscription på handtaget: Jesus S. Maria. Omkring foten: Calix iste pertinet ad Sanctum Bartholomeum in Asleben. A. D. 1514.

J Tornet äro, utom Urwerket, trenne sköna Klockor, af hwilka then största finnes första gången wars guten år 1468. Sedan 1718 års brand, tå en del af henne försmältes, är hon twänne gånger [ 196 ]omguten och läses på henne följande inscriptioner. Öfwest omkring i krantsen står sjette wersen af Davids Psaltare. Nedan omkring brädden:

Beware Gud wårt Land, wårt Höga Konga Hus,
Låt Norden losa nu af liffens klara ljus.

Å ena sidon står: Fuit fusa hæc Campana A:o 1468 post combustionem Civitatis. Iterum fusa A:o 1718, post templi et totius viciniæ triste incendium: deinde infelici pulsu fracta A:o 1741, post tot discrimina in pristinum robur composita, regnante FRIDERICO I, Gubernante Provinciam Christer Hinrich d’ Albedijhl, Episcopo D. Erico Benzelio, Pastore Carolo F. Menlös. Guten i Norrköping af Magnus Hultman.

Å andra sidon läses:

Disce vices rerum, ter tristia Fata peregi,
Post cineres victrix ad pia facra voco.
Perstet io! pietas, relegant mea damna nepotes,
Qveis redeat priscus, qui fuit anto vigor.
Quondam posuit Cl. Livin. P. P.

Mellan-Klockan är ock twänne gånger omguten och här thenna påskrift: Auspice DEO, regnante FRIDERICO I, semper Augusto. Ad successorem imperii designato, Magno, et nomine, et omine, principe, ADOLPHO FRIDERICO. Provinciam Gubernante Christophoro Henrico d’ Albedijhl. Consule urbis Friderico Westerberg, iterum ac tertio fula fuit hæc Campana. Accurante Claudio Claudii Livin. V. Pastor.

Åfwantil inom krantsen läses v. 1. af Davids 95 Psalm. Kring brädden stå thesse Swenske rim:

När Swerge bättre tid sig önskte, än nu war,
Tå födde elden mig på nytt, min gamla Far.
Kan önskan klinga mer, än ljudet, som jag fått,
Så lät o! Himmel stå, hwad Zacharias spådt. Cap. 6: 8.

[ 197 ]På minsta Klockans ena sido äro följande rim tecknade:

Se’n tjugu åro krig med gruflig brand och låga
Samt pest och hungers nöd fått Swea Länder plåga
och Gud wars arma Land i Nystad frid beskärte,
Til thetta herrans Hus och Tempel mig förärte

Kongl. Konst-Stats Inspectoren, wid Stora Kopparberget, Herr Eric Sohlberg och des kära maka, Wælborna Fru Catharina Lybecker, för det han uti denna Alla Hellgona Församling, wid Skeninge, blifwit upfostrad, och at Gud alsmæchtig dem, samt deras kæra barn och egendom, under så många Fæderneslandets olyckor, nådeligen bewarat.

Å andra sidon: Ær guten hos Kongl. Styckgjutaren Sal. Gerhard Mejers änka, Catharina Mejer, A:o 1721.

Åfwantil läses 13 versen af Rom. 15. cap. och nedanomkring 8 versen af K. Davids 122 Psalm.

IX. Nu warande Schola i Skeninge har Drottning CHRISTINA inrättat år 1649 then 7 Aug. [8] och förordnade hit en Scholemästare til Ungdomens underwisning. År 1686 then 3 Dec. förökte Kon. CARL XI Schole-Staten härstädes med en Collega, eller Apologist, som skulle wara then förra til hjelp och lära barnen räkna och skrifwa. Scholemästaren har i årlig Lön 19 och en half tunna Krono-tionde, 1 och en half tunnelands åker wid Staden at bruka och Soknegång af Staden, Åby, Hellgona och [ 198 ]Biällbo Soknar. Collegan undfår theremot årligen 24 tunnor Spannemål och Soknegång uti Harstads och Wäderstads Församlingar.

Til thenna Schola har Kyrkoherden i Östra Ny och Rönö, Lars Schenmarck, then 16 Sept. år 1758, gjort ett Stipendium i hufwudstol 1000 Dal. Koppar myntt; af hwilkets Interesse trenne wäl artade, qwicke och torftige Schole-Piltar, af Stadsens Barn, åtnjuta hwarje år 20 Dal. kopp. Myntt hwarthera i 3 år: hwarefter andre, på lika sätt, njuta samma understöd, til ewerdeliga tider. Nyssnämnde Kyrkoherde har ock för Scholan insatt i thet then 28 Nov. 1758 i nåder bekräftade Kongliga Lotteriet 400 Dal. för twänne Lotter, sub num. 1010 och 1011, hwaraf winsten blifwit 600 Dal.; som efter 10 år förlopp med 120 Dal. interesse utfaller: hwilka 720 dal. Koppar Myntt Han under Vener. Consistorii Linc. disposition lämnat at anwändas til Schole-Barnen.

X. Jemte thet af Kon. SVERKER I i Skeninge år 1156 insticktade Dominicaner, eller Swartbrödra Kloster, hwilket Kon. MAGNUS LADULÅS sedan flyttade til Hogstad sjö, har här ock warit ett Nunne-Kloster, som Kon. WALDEMAR anlade år 1227. Wid reformations-tiden blef thet förra Klostret ledigt, tå Munkarna efter hand drogo sig härifrån, hwarefter thet sedan förföll och år 1545 aldeles nederbröts, tå stenarna anwendes til Slottsbyggnaden i Wadstena. Thet sednare afbran år 1531 och nyttjades äfwen the qwarstående murar till nyssbemälte Slottsbyggnad. Widare underrättelse om thesse Kloster kan med nöge inhämtas af Biskopens D. Rhyzelii Monasteriologia p. 104 och följande. Här har ock fordom warit warit ett så kallat Helga Ands Hus, eller Hospital, hwartil man finner ett [ 199 ]testamente wara gjordt år 1293. Hwarest thetta Hospital stådt är obekant. Dock synes troligt at thet legat ett stycke ifrån Staden i NordOst, ther ännu lämningar äro til finnandes efter en gammal hög mur som, för några år sedan, af odygdiga och kitsliga Gåssar nederbröts, och kallas Ängen, ther qwarleworna stå, än i dag Hospitalet.

XI: Af the flera Riksdagar och allmänna Möten som i Skeninge, under thes wälstånd, hållits, wil man nämna några i synnerhet märkwerdiga så wäl som the olyckeliga öden Staden undergådt.

År 1248 hölts här af Påwens Legat Guilielmus, Episc. Sabinensis, thet namnkunnoga allmänna Mötet med Rikets Presterskap, hwaruti strängeligen förböds, at ingen af thet Andeliga ståndet skulle få gifta sig; förutan mycket annat, som på thetta Mötet afgjordes. [9]

År 1272 wid thet tilfälle, at Kong. WALDEMAR anlade Nunne-Klostret i Skeninge, lät han tillika giöra en Rikssal til Sweriges Ständers sammankomster. Och härom wittnar en ibland lämningarna igenfunnen sten, på hwilken står at läsa: A:o MCCLXXII fecit Rex WALDEMARUS hanc domum lapideam ædificari in usum Monasterii S. Ingridis et solemnitatibus regni nostri.[10]

År 1284 war åter Riksdag, tå Kon. MAGNI LADULÅS fyra åriga Prints, Hertig BIRGER Månsson, til Sweriges Konung utkorades och hyllades. Wid samma Riksdag want ock förbudet, rörande Presternas ächtenskap, sin fullbordan och stadfästelse.[11]

[ 200 ]År 1285 lät Konung MAGNUS LADULÅS anlägga en Myntt-Press i Skeninge, såsom i en af hela Rikets mäst betydande Städer: Men ehuru stor och florerande thenne Staden tå och någon tid efterår war, så har thes swåra öden och olyckor gjort, at han ansenligen aftagit och är nu så ringa agtad och ansedd.

År 1456 then 17 Sept. lades thenne Staden med Kyrkor och Kloster, samt alt hwad dyrbart war i aska.[12] Om thenne brand wittnar inscription på Stadens stora Klocka sålunda: Fuit fusa hæc Campana A:o Domini 1468 post combustionem Civitatis. Maria hielp!

År 1520 wardt Skeninge af Kon. CHRISTIAN Tyran aldeles utplundrad och afbränd. Thet lilla, som Staden handt at repa sig, blef genom en grufwelig och total brand, år 1545, helt och hållit förstördt och til intet gjordt. Hwaruppå sedan Skeninge til en Bonde-By förwandlades, som bestod af 6 Örtingar eller Ottingar jord och af 16 Krono-Bönder brukades intil år 1570, tå han åter med Stads-privilegier och rättigheter benådades.

År 1710 och 1711 graserade Pesten här så grufweligen, at the fleste Stadsens Jnwånare borttdödde.

År 1718 then 4 Martii timade åter en ny eldswåda, som lade Kyrkan, Rådhuset och en stor del af Staden i aska. Then sidste nog bedröfwelige och olyckelige branden skedde nu i år then 9 Martii, såsom åfwan förmäldt är, tå Rådstufwan och alla husen på tre sidor om Torget, intil then så kallade Linköpings Tullport, blefwo Söndags efter middagen, under en faselig och stickande Storm, på några timars tid, af en häftig wådeld i aska lagde.

  1. Ol. Magn. Lib. 6. c. 18, 19. Mess. Spec. c. 21. Wexon. Descr. Lib. 7. c. 44. et Rhyzelii Monaster. p. 103.
  2. Nu för tiden räknar man Stadsens Jnwånare med stora och små ej öfwer 640 personer.
  3. Se Magni Hungvidii företal til sin Bok: Om werldenes elände: item Petr. Pauli Gothi underwisning om menniskians lefwerne af år 1590, och Sec. Palmskölds Handskrefne Samlingar om ÖsterGötland, p. 184.
  4. Uti thesse privilegier förlänte Konungen Skeninge-Boerne til sin Stads upkomst 13 års frihet för alla utlagor; hwilken frihet Konung SIGISMUND i sitt privilegio förlängde til 8 andra år.
  5. Se Ol. M. Lib. 14. c. 18. it. Stiernhök de jure Sveon. Vet. p. 326.
  6. Om thenna Thore Lång berättar Puffendorph, at han warit en Furste ifrån Helsingeland af owanlig längd och storlek, som mycket uppehållit sig i Skeninge och blifwit efter sin död, så wäl här som annorstädes i Riket, ärad och tilbedin. Ther thenna Thore Långs Stod stådt finnes nu allenast 4 stenar qwar liggande.
  7. Thenna Lagens stränghet synes, ibland annat therutaf, at när någon sak för Domstolen afgjordes, hade den missnögde, i följe af samma lag, ingen frihet at appellera, eller wädja til någon annan Rätt och Domstol.
  8. Af ett gammalt document, så wäl, som af Cancellie, Archivi Registratur Lit. T. p. 60. ses, at i Skeninge warit Schola redan år 1448 och jemwäl under Kong. JOHAN III:s tid, år 1579 men beskaffenheten häraf och å hwad fot han warit satt, är aldeles obekant.
  9. Se Mess. Sc. T. a. pag. 35. Wildes Hist. Prag. p. 365 seqq.
  10. Se Hadorphi Företal til GottlandsLagen, item Rhyzelii Monast p. 107.
  11. Benzelii Coll. Hist.
  12. cfr. Palmsköld p. 191 och Diar. Wadst. p. 97.