Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 073
§. 73. Bärghvarfvens särskildta slag och Ursprung.
Med hvad jag här sagt om urqueds-bärgen, nekar jag derföre icke, at andre gifvas. Jag har tilförne redan pekat derpå, och vil nu med några ord tydeligare yttra mig, at jag ännu är af samma mening, som jag redan år 1741 framgifvit[1], at nämligen vi äge bärg, och hvarf på jorden af treggehanda ursprung: Originaire efter skapelsen; i Syndafloden tilkomne och sedermera genom successive och particulaire jordbrynets ändringar orsakade.
Mit syftemål tillåter icke, at gå in i någon förklaring häröfver, hälst jag redan blifvit vidlöftigare, än jag tänkt.
Herr Bertrand[2] ser jag med mig hysa samma mening; fast än i vissa särskildta mål lärer blifva något skilfång, som rätt nu kommer at nämnas. Eljest har han förståndigt och sundt yttrat sig. Jag kan recommendera honom framför både Hr. Buffon och flera andra, efter han under philosopherande icke glömt, at han är Christen.
Urqueds-hvarfven hafva mästa sammanhang och ordning. Om deras concentricitet kan jag väl med full visshet icke i gemen något säga: dock torde desse jämte ofva der och var, af tilfälle, rörde omständigheter, i synnerhet när man dermed jämförer sjelfva ämnens art, läge och sammanhang, kunna gifva säkra och obedrägeliga kännemärken. Jag lägger härtil Hr. Bertrands tankar, efter de kunna tjena til uplysning, fastän jag icke aldeles gör dem til mina: Bärgens allmänna sammanhang, symmetrien af deras utrymder eller contours, öfverhufvud tagen, deras dubbla läge, hvarigenom de efter räta, eller nästan räta anglar afskära hvarandra: deras ställning på sluttande bäddningar eler tählar, som hänga tilhopa med slätterna, under hvilka de sänka sig. Alt detta nogra betraktadt, synes gifva vid handen 1.) At de hafva blifvit dannade på en gång, och icke det ena efter det andra stykevis, på särskildta tider, eller flera gånger. 2.) At de hafva blifvit uphögde och formerade vid sjelfva jordklotets skapelse, med hvilkets bryn de äga et ouplöseligt sammanhang. 3.) At de ämnen, hvaraf deras hvarf bestå, i början varit mjuk, och at de varit soutenerade af vatten, som släpt dem såsom sediment ifrån sig; hvilket redan METRODORUS, efter PLUTARCHI berättelse, skal erkändt. 4.) At jordens omhvälfning från Väster til Öster, och et slags darrnings rörelse från Söder til Norr, samt från Norr til Söder, har kunnat bidraga til dessa bärgens form, under skapelse-tiden, förrän deras ämnen voro aldeles hårdnade[3]