Bibeln (Karl XII)/S. Johannis then förste Epistel

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  S. Petri Then Andra Epistel
BIBLIA.
Thet är All then Heliga Skrift På Swensko
Efter Konung CARL then Tolftes Befalning

S. Johannis den första Epistel
S. Johannis then andre Epistel  →


"Evangelisten Johannes på Patmos", av Alonso Cano, målad 1640-1650

Capitel 1.[redigera]

Ordet wisst. Guds gemenskap. JEsu blod.

1. Det som war af begynnelsen, det wi hafwe hört, det wi hafwe sett med wår ögon, det wi hafwe beskådat, och wåra händer handterat hafwa, af lifsens ord.

2. Och lifwet är uppenbaradt, och wi hafwe sett, och wittnom, och kungörom eder det ewiga lifwet, whilket war när Fadren, och är oss uppenbaradt:

3. Hwad wi hafwe sett och hört, det förkunnom wi eder, på det ock I skolen hafwa sällskap med oss, och wårt sällskap skall wara med Fadrenom, och hans Son JEsu Christo.

4. Och dette skrifwe wi eder, på det edor glädje skall wara fullkommen.

5. Och det är bebodelsen, som wi hafwe hört af honom, och förkunnom eder, at Gud är et ljus, och intet mörker är i honom.

6. Om wi säge oss hafwa sällskap med honom, och wandrom i mörkret, då ljugom wi, och görom icke sanningen.

7. Men wandrom wi i ljuset, såsom han är ljuset; då hafwe wi sällskap inbördes, och JEsu Christi, hans Sons, blod renar oss af alla synder.

8. Säge wi, at wi hafwe ingen synd, då bedrage wi oss sjelfwa, och sanningen är icke i oss.

9. Men om wi bekänne wåra synder, han är trofast och rättwis, at han förlåter oss synderna, och renar oss af alla orättfärdighet.

10. Men säge wi, at wi hafwe intet syndat, då göre wi honom til ljugare, och hans ord är icke i oss.


Capitel 2.[redigera]

JEsu försoning. Guds kännedom. Antichristi lära.

1. Mina barn, detta skrifwer jag eder, at I skolen icke synda; och om någor syndar, då hafwe wi en förswarare när Fadrenom, JEsum Christum, den rättfärdig är.

2. Och han är försoningen för wåra synder; icke allenast för wåra, utan ock för hela werldenes.

3. Och derpå wete wi, at wi kännom honom, om wi hålle hans bud.

4. Den der säger: Jag känner honom, och håller icke hans bud, han är en ljugare, och i honom är icke sanningen.

5. Men den som håller hans ord, i honom är sannerliga Guds kärlek fullkomliga; och derpå wete wi, at wi ärom i honom.

6. Den der säger sig blifwa i honom, han skall ock wandra såsom han wandrade.

7. Bröder, jag skrifwer eder intet nytt bud; utan det gamla budet, som I haft hafwen af begynnelsen. Det gamla budet är det ord, som I hafwen hört af begynnelsen.

8. Åter skrifwer jag eder et nytt bud, det sant är i honom, och i eder; ty mörkret är förgångit, och det sanna ljuset lyser nu.

9. Den som säger sig wara i ljuset, och hatar sin broder, han är ännu i mörkret.

10. Den der älskar sin broder, han blifwer i ljuset, och ingen förargelse är i honom.

11. Men den som hatar sin broder, han är i mörkret, och wandrar i mörkret, och wet icke hwart han går; ty mörkret hafwer förblindat hans ögon.

12. Jag skrifwer eder, kära barn, at eder skola synderna förlåtna warda, för hans Namns skull.

13. Jag skrifwer eder, I fäder; ty I hafwen känt honom, som är af begynnelsen. Jag skrifwer eder, I ynglingar; ty I hafwen öfwerwunnit den onda.

14. Jag skrifwer eder, I barn; ty I hafwen känt Fadren. Jag hafwer skrifwit eder, I fäder; ty I hafwen känt honom, som är af begynnelsen. Jag hafwer skrifwit eder, I ynglingar; ty I ären starke; och Guds ord blifwer i eder, och hafwen öfwerwunnit den onda.

15. Älsker icke werldena, icke eller de ting i werldene äro. Den der älskar werldena, i honom är icke Fadrens kärlek.

16. Ty allt det som är i werldene, nämliga, köttsens begärelse, och ögonens begärelse, och högfärdigt lefwerne, det är icke af Fadrenom, utan af werldene.

17. Och werlden förgås, och hennes lusta; men den som gör Guds wilja, han blifwer ewinnerliga.

18. Käre barn, nu är den ytterste tiden, och såsom I hafwen hört, at Antichrist skall komma; ja, nu äro allaredo månge Antichrister wordne, och deraf wete wi, at den ytterste tiden är nu.

19. De äro utgångne af oss; men de woro icke af oss. Hade de warit af oss, då hade de ju blifwit när oss; men på det de skulle blifwa uppenbare, at de äro icke alle af oss.

20. Men I hafwen smörjelse af dem Heliga, och weten allt.

21. Jag hafwer icke skrifwit til eder, såsom til dem der icke weta sanningen; utan såsom til dem, som henne weta, och at all lögn icke är af sanningene.

22. Ho är en ljugare, utan den som nekar, at JEsus är Christus? Den är Antichrist, som nekar Fadren och Sonen.

23. Hwar och en som nekar Sonen, han hafwer icke eller Fadren.

24. Hwad I nu hört hafwen af begynnelsen, det blifwe i eder; om det blifwer i eder, som i hört hafwen av begynnelsen, så skolen ock I blifwa i Sonenom och Fadrenom.

25. Och detta är det löfte, som han oss lofwat hafwer, ewinnerligit lif.

26. Detta hafwer jag skrifwit til eder, om dem som förföra eder.

27. Och den smörjelse, som I hafwen fått af honom, blifwer i eder; och I behöfwen icke, at någon lärer eder; utan såsom smörjelsen lärer eder om all ting, så är det sant, och icke lögn; och som hon hafwer lärt eder, så blifwen i henne.

28. Och nu, kära barn, blifwer i honom; at när han uppenbarad warder, måge wi hafwa förtröstning, och icke komma på skam för honom, i hans tilkommelse.

29. Om I weten, at han är rättfärdig, så skolen I ock det weta, at hwar och en som rätt gör, han är född af honom.


Capitel 3.[redigera]

Guds barns ära, plikt. Broderlig kärlek.

1. Ser til hurudana kärlek Fadren hafwer bewist oss, at wi kallas Guds barn; fördenskull känner intet werlden eder; ty hon känner intet honom.

2. Mine käreste, wi äre nu Guds barn, och det är icke än uppenbarat, hwad wi warda skole; men det wete wi, när han blifwer uppenbar, då wardom wi honom like; ty wi få se honom såsom han är.

3. Och hwar och en som hafwer detta hopp i honom, han renar sig, såsom han ock ren är.

4. Hwar och en som gör synd, han gör ock orätt, och synd är orätt.

5. Och I weten, at han war uppenbarad, på det han skulle borttaga wåra synder; och ingen synd är i honom.

6. Hwar och en som blifwer i honom, han syndar icke; hwar och en som syndar, han hafwer icke sett honom, icke eller känt honom.

7. Kära barn, låter ingen bedraga eder. Den som gör rätt, han är rättfärdig, såsom ock han rättfärdig är.

8. Den der gör synd, han är af djefwulen; ty djefwulen syndar af begynnelsen; och fördenskull uppenbarades Guds Son, at han skulle nederslå djefwulens gerningar.

9. Hwar och en som född är af Gudi, han gör icke synd; ty hans säd blifwer i honom; och han kan icke synda, ty han är född af Gudi.

10. Derpå känner man, hwilke Guds barn, eller hwilke djefwulens barn äro; hwar och en som icke gör rätt, han är icke af Gudi; och den som icke älskar sin broder.

11. Ty detta är det budskap, som I hafwen hört af begynnelsen, at wi skole älskas inbördes.

12. Icke såsom Cain, som war af dem onda, och slog sin broder ihjäl, och för hwars skull slog han honom ihjäl? Ty hans gerningar woro onda; men hans broders gerningar rättfärdiga.

13. Förundrer icke, mine bröder, om werlden hatar eder.

14. Wi wete, at wi ärom förde ifrå döden til lifwet; ty wi älskom bröderna. Den der icke älskar brodren, han blifwer i dödenom.

15. Hwar och en som hatar sin broder, han är en mandråpare; och I weten, at hwar och en mandråpare hafwer icke ewinnerligit lif, blifwandes i sig.

16. Derpå kännom wi Guds kärlek, at han hafwer låtit sitt lif för oss; och skolom ock wi låta wårt lif för bröderna.

17. Den som hafwer denna werlds gods, och ser sin broder wara nödstäld, och sluter sitt hjerta til för honom, huru blifwer Guds kärlek i honom?

18. Mina barn, älskoms icke med ordom, eller med tungone, utan med gerning och sanning.

19. Deraf wete wi, at wi ärom af sanningene, och kunnom stilla wårt hjerta för honom:

20. At om wårt hjerta fördömer oss, då är Gud större än wårt hjerta, och wet all ting.

21. Mine käreste, om wårt hjerta fördömer oss icke, då hafwe wi en förtröstning til Gud;

22. At wi få af honom allt det wi bedje; ty wi hållom hans bud, och görom det honom ljuft är.

23. Och detta är hans bud, at wi skolom tro på hans Sons, JEsu Christi, Namn; och älska oss inbördes, såsom han oss budit hafwer.

24. Och den der håller hans bud, han blifwer i honom, och han i honom; och deraf wete wi, at han blifwer i oss, af Andanom, som han oss gifwit hafwer.


Capitel 4.[redigera]

Pröfwa läran. Lef i kärlek.

1. Mine käreste, I skolen icke tro hwar och en anda; utan pröfwer andarna, om de äro af Gudi; ty månge falske Propheter äro utgångne i werldena.

2. Derpå skolen I känna Guds Anda; hwar och en ande, som bekänner, at JEsus Christus är kommen i köttet, han är af Gudi.

3. Och hwar och en ande, som icke bekänner, at JEsus Christus är kommen i köttet, han är icke af Gudi, och det är Antichrists (ande), af hwilkom I hafwen hört, at han skulle komma, och är nu allaredo i werldene.

4. Kära barn, I ären af Gudi, och hafwen öfwerwunnit dem; ty den som är i eder, han är större, än den som är i werldene.

5. De äro af werldene; derföre tala de af werldene, och werlden hörer dem.

6. Wi ärom af Gudi. Den som känner Gud, han hörer oss; den som icke är af Gudi, han hörer oss intet. Deraf känne wi sanningenes Anda, och willones anda.

7. Mine käreste, älskom oss inbördes; ty kärleken är af Gudi; och hwar och en som älskar, han är född af Gudi, och känner Gud.

8. Den som icke älskar, han känner icke Gud; ty Gud är kärleken.

9. Derpå är Guds kärlek til oss uppenbar worden, at Gud hafwer sändt sin enda Son i werldena, at wi skolom lefwa genom honom.

10. Deruti står kärleken; icke det wi hafwom älskat Gud; men det han hafwer älskat oss, och sändt sin Son til en försoning för wåra synder.

11. Mine käreste, hafwer Gud så älskat oss, så skolom ock wi älskas inbördes.

12. Ingen hafwer någon tid sett Gud; om wi älskoms inbördes, så blifwer Gud i oss, och hans kärlek är fullkommen i oss.

13. Derpå kännom wi, at wi blifwom i honom, och han i oss, at han hafwer gifwit oss af sinom Anda.

14. Och wi sågom och betygom, at Fadren hafwer sändt Sonen, werldene til en Frälsare.

15. Hwar och en som bekänner, at JEsus är Guds Son, i honom blifwer Gud, och han i Gudi.

16. Och wi hafwe känt och trott den kärlek, som Gud hafwer til oss. Gud är kärleken, och den som blifwer i kärlekenom, han blifwer i Gudi, och Gud i honom.

17. Derpå är kärleken fullkommen med oss, at wi mågom hafwa en förtröstning på domedag; ty såsom han är, så ärom ock wi i denna werld.

18. Räddhoge är icke i kärlekenom; utan fullkommelig kärlek utdrifwer räddhogan; ty räddhogan hafwer pino; men den der rädes, han är icke fullkommen i kärlekenom.

19. Älskom honom, ty han hafwer först älskat oss.

20. Om någon säger: Jag älskar Gud, och hatar sin broder, han är en ljugare. Ty den der icke älskar sin broder, som han ser, huru kan han älska Gud, som han icke ser?

21. Och detta budet hafwe wi af honom, at den der älskar Gud, han skall ock älska sin broder.


Capitel 5.[redigera]

Trones kraft, wittnen. Bönen. Nya födelsen.

1. Hwar och en som tror, att JEsus är Christus, han är född af Gudi; och hwar och en som älskar honom som födde, han älskar ock den som födder är af honom.

2. Derpå wete wi, at wi älskom Guds barn, när wi älskom Gud, och hållom hans bud.

3. Ty det är kärleken till Gud, at wi hållom hans bud; och hans bud äro icke swår.

4. Ty allt det som är födt af Gudi, det öfwerwinner werldena; och denne är segren, som öfwerwinner werldena, wår tro.

5. Men ho är den som öfwerwinner werldena, utan den som tror, at JEsus är Guds Son?

6. Denne är den som kommer med watn och blod, JEsus Christus, icke med watn allena, utan med watn och blod; och Anden är den som betygar, at Anden är sanningen.

7. Ty tre äro som wittna i himmelen, Fadren, Ordet och den Helige Ande, och de tre äro et.

8. Och tre äro de som wittna på jordene, Anden, Watnet och Blodet; och de tre äro till et.

9. Hwar wi nu anamme menniskors wittnesbörd, Guds wittnesbörd är större; ty detta är Guds wittnesbörd, som han wittnade om sin Son.

10. Den der tror på Guds Son, han hafwer wittnesbörd i sig sjelfwom; den der icke tror Gudi, han gör honom til en ljugare; ty han icke trodde det wittnesbörd, som Gud wittnade om sin Son.

11. Och det är wittnesbördet, at Gud oss gifwit hafwer det ewiga lifwet; och det lifwet är i hans Son.

12. Den Sonen hafwer, han hafwer lifwet; den icke hafwer Guds Son, han hafwer icke lifwet.

13. Detta hafwer jag skrifwit eder, som tron i Guds Sons Namn; på det I skolen weta, at I hafwen ewinnerligit lif; och på det I skolen tro i Guds Sons Namn.

14. Och detta är den förtröstning, som wi hafwe til honom, at om wi bedje något efter hans wilja, så hörer han oss.

15. Och efter wi wete, at han hörer oss, ehwad wi bedje, så wete wi, at wi de böner hafwe, som wi hafwer bedit af honom.

16. Hwar nu någor ser sin broder synda någon synd, icke til döds, han må bedja, så skall han gifwa dem lifwet, som synda icke til döds. Det är en synd til döds; för sådana säger jag icke, at någor bedja skall.

17. All orätt är synd; är ock somlig synd icke til döds.

18. Wi wete, at den af Gudi född är, han syndar icke; utan den som född är af Gudi, han förwarar sig, och den onde kommer icke wid honom.

19. Wi wete, at wi ärom af Gudi, och hela werlden är stadd i det onda.

20. Men wi wete, at Guds Son är kommen, och hafwer gifwit oss sinne, at wi kännom den Sanna, och ärom i den Sanna, i hans Son JEsu Christo; denne är sanner Gud, och det ewiga lifwet.

21. Kära barn; wakter eder för afgudarna. Amen.


Källa[redigera]

Samuel Rumstedts bibelutgåva från 1844.