Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/804
← 803 |
|
805 → |
Utgiven 1910 |
- Min K. Broder.
Tack för brefwet, men 1000:de tack för underrättelsen om wår makalösa drotnings återfående; i tisdags fägnade wij oss alla, som lif och anda hade, öfwer wår nya Printsessa; men jag drog öronen åht mig, och war rädd at mista det ädlasta. nu får jag mod igen; och i afton bör det mig få rätt fägna mig med mina wänner, som uprichtigt älska sin öfwerhet och wetta estimera hwad lycka de äga. man får ej fägna sig tillfyllest, då man har en dyr ladning om bord, för än man fått den i hamnen; nu Gudi lof at både skepp och gods är bergat.
Aldrig har den tid warit i Sverige, att Kong och Drotning så älskat wettenskaper, och så skilt åht reelle wettenskaper ifrån pratke, som nu; ty skulle den hafwa ett hierta af is, som ej detta betänkte, det estimerade, och där om woro öm. M. K. Br., wet jag, fägnar sig af hiertat med mig, att wår epocha blefwit under en sådan öfwerhet. Hwad tid hade wij skolat kunnat utkläckts lyckeligare än nu. Den öfwerhet hade kunnat dagats på wår himmel, at M. Br. blifwit Lithenius[1] och Lithenius Archiater; då jag blefwit Westerberg[2] och Westerberg jag. Gudi lof solen är klar och spöken borta.
K. M. Br. gå wid tillfälle och se på Mommas tryck at det blifwer äfter önskan, ty man kan aldrig nog achta sig för deras hafsande.
Nu Gud hielpe Hennes M:t till krafter och lilla Printsessan at få så stor siähl som Des wisa föräldrar. alla kanter resonera af Echo: vivat Sophia Albertina.
i dag hade jag åtskilligt Botaniskt ifrån Frankrike, om hwilket mer här näst.
jag har hört de andre anatomici om Tursen, som alla giöra honom justice.
Lef säll Kongl. Adolph Fridrick den stores Archiater.
jag är | Min K. Broders | |
Upsala 1753 | lydige | |
d. 12 Octobr. | C. Linnæus. |
- ↑ Mårten Lithén, född 1706, läkare vid Sabbatsberg, titulär professor, död 1771. »Mera känd för lärdom än för utöfningen af sina insigter. Han var en lång, mager man, mycket snål; gick smutsigt klädd och bodde på Norrmalm i en vindskammare, dit trappan utgjorde en stege. Hans mästa praktik var hos Bagarebod-käringar och dylika, der han fick litet mat och några styfver i sender, dem han sparade i hop» (Sacklén, Sveriges Läkare-hist. III s. 283).
- ↑ Hvilken person här afses, har det trots all använd möda ej lyckats att utleta.