C. W. A. Strandberg (Talis Qvalis)
← Johan Nybom |
|
Wilhelm von Braun → |
1.
nder det att Nyboms diktning redan i midten af
hans mannaålder stod på sin middagshöjd och
snart nog började alt mera mattas och lida nedåt mot
kvällskymningen, äger däremot raka motsatsen rum med
Carl Vilh. Aug. Strandbergs (Talis Qvalis) skaldskap.[1]
Samtida med den förre, går Talis Qvalis, som vi redan påpekat, i jämbredd med honom under hela den skandinaviska rörelsen; men redan emot dennas slut tager han ett steg, som i politisk-poetisk betydelse höjer honom öfver Nybom, det är, då han utsänder sina krigiska »vilda rosor» och därmed ådrager sig klander af Sveriges fredsvänlige tidningskung och dess mäktiSida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/208 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/209 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/210 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/211 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/212 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/213 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/214 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/215 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/216 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/217 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/218 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/219 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/220 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/221 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/222 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/223 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/224 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/225 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/226 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/227 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/228 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/229 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/230 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/231 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/232 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/233 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/234 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/235 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/236 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/237 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/238 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/239 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/240 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/241 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/242 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/243 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/244 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/245 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/246 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/247 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/248 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/249 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/250 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/251 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/252 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/253 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/254 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/255 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/256 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/257 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/258 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/259 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/260 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/261 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/262 Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/263 offentliga folkmötena och vid de små enskilda samkvämen sjungas från Lindesnäs till Nordkap. Uti den sista upplagan af hans vitterhetsarbeten finnes rörande tanke- och yttrandefrihet endast upptagen den dikt, han skref under 1856 års riksdag: »Vårt fria ord», hvari han på ett mera reflekteradt sätt, men i en mäjslad form gjutit denna sin älsklingsidé. Alla dikter, som angå denna, äro en mans ord, en mans, som aldrig kan bli reaktionär. Om än hans ställning som redaktör för en officiel tidning tvingar honom att på detta område ackomodera sig, blir han dock i dikten sina ideal trogen till sin död.
Det är detta som gör, att han mot slutet af sin lefnad, då den tid för längesedan svunnit, för hvars främsta rörelser han var en så framstående tolk, kan i den sköna dikten »Tack för god vakt» se tillbaka på sitt lif med samladt lugn och samvetsro och med ett tack för alt hvad det bragt honom af glädje och sorg, af ljusa tankar, af föremål att älska ej ensamt inom hemmets trånga krets, utan i den vida, som heter Sverige, med dess land, folk, dess ordnade fria skick, med alt, som gaf honom ämnen till den enkla, kraftiga, sanna sång, hvilken tillvunnit honom namn af sin tids främste skald och vi tillägga: banbrytaren för ett nytt tidehvarf inom den svenska diktningen.
- ↑ Strandberg var född i Stigtomta församling i Södermanland
d. 16 jan. 1818. Hans föräldrar voro kyrkoherden i Hammars
pastorat af Strengnäs stift, teol. doktor Olof Strandberg och Kristina
Maria Berg. Strandberg började sina förberedande studier vid
Nyköpings trivialskola samt fortsatte dem 1820 vid Strengnäs
gymnasium. Här angreps han af en ögonsjukdom, som hotade med
blindhet och lemnade spår för lifvet. Tre år måste han vistas hemma
och studera under sin fars ledning. 1837 blef han student i Upsala,
1838 inskrefs han bland Lunds studenter. 1847 tog han
kansliexamen, gifte sig, flyttade till Stockholm och ingick på publicistbanan
såsom medarbetare vid flera af Stockholms tidningar. Från 1852 till
1865 var han Stockholms Dagblads teaterrecensent; sistnämde år
öfvertog han ledningen af Post- och Inrikes tidn., hvars redaktör
han förblef till sin död d. 5 februari 1875. Angående tillkomsten
af pseudonymen Talis Qvalis berättas, att den unge Strandberg en
gång för sin fader visat ett poem med fråga, hvad fadern tyckte om
detsamma. »Tel quel!» lär denne hafva svarat, hvarefter sonen af
detta yttrande skall hafva tagit det nu så kända märket.
(C. V. A. Strandberg, en literaturhistorisk studie af E-d.)