Hoppa till innehållet

D. Martini Lutheri Catechismus

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Swenska Mässan
Then Swenska Psalm-Boken

Catechismus Lutheri
Catechismus Lutheri
Huustaflan
  →


[ 2 ]

D. MARTINI LUTHERI

Catechismus.

I. Tijo Gudz Budh.

Och huru man må vngt folck enfalleligen them förehålla.

Thet Första Budet.

Tu skalt inga andra gudar hafwa för migh.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole öfwer all ting fruchta och älska Gudh: och sättia all troo och lijt til honom.

Thet Andra.

Tu skalt icke missbruka HErrans tins Gudz Namn. Ty HErren skal icke låta honom blifwa ostraffad/ som hans Namn missbrukar.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole fruchta och älska Gudh/ så at wij icke bannas eller swärie widh hans Namn: icke bruke truldom/ liuge eller bedrage. Vtan skole åkalla thet i alla nödh/ bedia/ tacka och lofwa.

Thet Tredie.

Tänk på at tu helgar hwilodagen.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole fruchta och älska Gudh/ så at wij icke förachte predikan och hans Ord; Vtan skole hålla thet heligt/ höra thet gierna och lära.

[ 3 ]
Thet Fierde.

Tu skalt hedra tin fader och tina moder; på thet tigh må wäl gåå/ och tu må länge lefwa på jordene.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole fruchta och älska Gudh/ så at wij wåra föräldrar och herrar icke förachte eller förtörne: Vtan skole hålla them i wyrdning/ tiena them/ lyda them/ älska och hafwa them för ögonen.


Thet Femte.

Tu skalt icke dräpa.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole fruchta och älska Gudh/ så at wij ingen skada giöre wårom nästa til hans lijf/ eller honom emot bryte; Vtan skole hielpa och förfordra honom i all hans lijfsnödh.


Thet Siette.

Tu skalt icke giöra hoor.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole fruchta och älska Gudh/ så at wij före ett reenligit och tuchteligit lefwerne/ både medh ord och gierningar. Och at hwar och en älskar och ährar sin ächta maka.


Thet Siunde.

Tu skalt icke stiäla.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole fruchta och älska Gudh/ så at wij wår nästa hans penningar eller ägodelar icke borttage; eller medh falsk wahror och handel til oss komme: Vtan ther til förhielpe at hans godz och nähring må warda förökad och beskärmad.


Thet Ottonde.

Tu skalt icke bära falskt witnesbörd emot tin nästa.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole fruchta och älska Gudh/ så at wij icke falskeligen beliuge/ förråde/ baktale wår nästa/ och komme honom ondt rychte vppå: Vtan skole vrsaka honom/ tänckia och tala godt om honom; och wända all ting til thet bästa.

Thet Nijonde.

Tu skalt icke hafwa lust til tins nästes huus.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole fruchta och älska Gudh/ så at wij icke listeliga stå efter wår nästes arf och egit/ eller huus; och komma thet vnder oss medh något skeen/ såsom thet skedde medh rätten. Vtan wij skole wara honom behielpelige/ at han må sitt behålla och besittia.

Thet Tijonde.

Tu skalt icke begära tins nästes hustru/ eij heller hans tienare eller tienarinno/ eij heller hans oxa/ eij heller hans åsna/ eij heller något hwad honom tilhörer.

Hwad är thet? Swar.

Wij skole fruchta och älska Gudh/ så at wij icke drage/ locke eller tubbe ifrå wår nästa hans hustru eller tienstefolck [et]c. Vtan hällre hielpe til/ at the måge blifwa och giöra hwad the äro plichtige.


Hwad säger nu Gudh om alla thessa Buden?
Thet säger han?

Jagh HErren tin Gudh är en starck hämnare/ then som söker fädernas missgierning in på barnen/ alt in til tredie och fierde ledh/ the som migh hata. Och giör barmhertighet in til mång tusend på them som migh älska och hålla min budh.

Hwad är thet? Swar.

Gudh hotar at wilja straffa them som thessa buden öfwerträda. Therföre skole wij fruchta för hans wrede/ så at wij icke bryte emot hans budh. Men sina nådh och alt godt låfwar han them allom som thessa buden hålla. Therföre skole wij älska honom/ förtrösta vppå honom och gierna giöra efter hans budh.

II.
Then Apostoliska Troon.

Och huru man må vngt folck then enfalleligen förehålla.


Then Första Artiklen: Om Skapelsen.

Jagh troor på Gudh Fader Alzmächtigan/ Himmelens och jordenes Skapare.

Hwad är thet? Swar.

Jagh troor at Gudh hafwer migh skapat/ och all Creatur: gifwit migh kropp och siäl/ ögon/ öron och alla lemmar/ förnuft och all sinne. Och at han thet ännu håller widh macht. Ther til försörier migh rikeliga och dageliga medh kläder och födo/ huus och heem/ hustro och barn/ boo och bohagh; och alt thet [ 4 ]jagh til timelig nähring behöfwer. Beskärmar och bewarar migh för skada och fahrlighet/ och alt ondt. Och thet alt af sine blotta nådh och faderliga godhet/ vtan all min förskyllan eller wärdighet. För hwilket alt jagh plichtig är honom tacka och lofwa/ tiena och lydig wara. Thet är wisserliga sant.

Then 2 Artiklen: Om Återlösningen.

Och på JEsum Christum/ hans enda Son wår HErra. Hwilken aflad är af then Helga Anda. Födder af jungfru Maria. Pijnter vnder Pontio Pilato. Korssfäster; döder och begrafwen. Nederstigen til helwetit. På tredie dagen vpstånden igen ifrå the döda. Vpstigen til Himla; sittiande på alzmächtig Gudz Faders högra hand. Tädan igen kommande til at döma lefwande och döda.

Hwad är thet? Swar.

Jagh troor at JEsus Christus sanner Gudh/ födder af Fadrenom i ewighet/ theslikes sanner menniskia/ född af jungfru Maria/ är min HErre. Hwilken migh förtappade och fördömde menniskia förlossat/ förwerfwat och wunnit hafwer ifrå alla synder/ ifrå döden och diefwulens wåld; icke medh guld eller silfwer; vtan medh sitt heliga och dyra blodh och medh sin oskyldiga pino och dödh. På thet jagh skal wara hans egen: blifwa och lefwa vnder honom i hans Riike. Och honom tiena i ewig rättferdighet/ meenlöshet och salighet; såsom han af döda vpstånden är/ lefwer och regnerar i ewighet. Thet är wisserliga sant.

Then 3 Artiklen: Om Helgelsen.

Jagh troor på then Helga Anda: Ena helga allmänneliga Kyrckio: the heligas samfund: Syndernas förlåtelse: Kötsens vpståndelse: och ewinnerligit lijf. Amen.

Hwad är thet? Swar.

Jagh troor at jagh icke af mitt egit förnuft eller krafft troo kan/ eller komma til min HErra JEsum Christum: Vtan then Helge Ande hafwer migh kallat genom Evangelium: vplyst migh medh sina gåfwor: helgat och behållit migh vthi een rätt troo. Såsom han hela Christenheten på jordene kallar/ församlar/ vplyser/ helgar och när JEsu Christo behåller och bewarar i een rätt troo. Vthi hwilka Christenhet han migh och allom trognom dageliga och mildeliga förlåter alla synder. Och skal på yttersta dagen vpwäckia migh och alla döda: och gifwa migh samt medh alla trogna i Christo ett ewigt lijf. Thet är wisserliga sant.


III.
HErrans Böön.

Och huru man må then vngt folck enfalleliga förehålla.

Fader wår som äst i Himlom.

Hwad är thet? Swar.

Gudh wil här medh locka oss/ at wij troo skole/ at han är wår rätte Fader; och wij hans rätte barn: på thet wij honom trösteliga och medh all tilförsicht bedia skole/ såsom godh barn sin älskeliga fader.

Then Första Bönen.

Helgat warde titt Namn.

Hwad är thet? Swar.

Gudz Namn är i sigh sielft heligt nogh: men wij bedie i thenna böön/ at thet ock när oss skal heligt warda.

Huru och när skeer thet? Swar.

När Gudz Ord reent och klart lärdt warder; och wij thesslikes ther efter/ såsom Gudz barn ägnar/ gudfruchteligen lefwe: thet gif oss käre himmelske Fader! Men hwilken annorlunda lärer och lefwer än Gudz Ord lärer/ han ohelgar ibland oss Gudz Namn. Therföre bewara oss o himmelske Fader!

Then Andra Bönen.

Tilkomme titt Rijke.

Hwad är thet? Swar.

Gudz Rijke kommer wäl af sigh sielft/ wåra böön förvtan: Men wij bedie i thenna böön/ at thet ock til oss må komma.

Huru och när skeer thet? Swar.

När wår himmelske Fader gifwer oss sin Helga Anda/ at wij genom hans nådh sättie troo til hans helga Ord; och före ett heligt lefwerne här i werldene och sedan ewinnerligen lefwe.

Then Tredie Bönen.

Ske tin wilie såsom i Himmelen/ så ock på jordene.

Hwad är thet? Swar.

Gudz gode och nådige wilie skeer wäl wår böön förvtan: men i thenna böön bedie wij/ at han ock när oss skee må.

Huru och när skeer thet? Swar.

När Gudh förhindrar wår kötzliga wilia/ och förtager all ond rådh/ diefwulens och werldenes anslagh; hwilka icke tilstädia/ at wij helge Gudz Namn/ och at [ 5 ]hans Rijke må til oss komma. Och at han styrcker och behåller oss fasta i sitt Ord och i trone in til ändan. Thet är hans gode och behaglige wilje.

Then Fierde Bönen.

Wårt dageliga brödh gif oss i dagh.

Hwad är thet? Swar.

Gudh gifwer ock wäl vtan wåra böön dageligit brödh allom menniskiom/ (jämwäl them ondom) Men wij bedie i thenna böön/ at han wille låta oss thet förståå/ och medh tacksäijelse vndfåå wårt dageliga brödh.

Hwad är dageligit Brödh? Swar.

Alt thet som kropsens vppehälle och nödtorft tilhörer: såsom äta/ dricka/ kläder; huus och heem/ åker/ boskap och bohagh/ godz och penningar; from hustro/ from barn/ fromt tienstefolck; goda och trogna Öfwerhet/ godt regemente; godh tienlig wäderlek/ frijd/ helbregda; tucht och ähra; goda wänner/ trogna grannar/ och meer sådant.

Then Femte Bönen.

Och förlåt oss wåra skulder/ såsom ock wij förlåte them oss skyldige äro.

Hwad är thet? Swar.

Wij bedie i thesso böön/ at wår himmelske Fader icke wil see til wåra synder/ och för theras skuld förwägra oss wåra böön. Ty wij äre icke wärde thet wij ombedie; hafwe thet icke heller förskyllat. Vtan at han wille oss thet altsammans gifwa vthaf sine nådh. Ty wij synde i mångahanda måtto dageliga; och förtjene intet annat än straff. Så wilje wij ther emot ock förlåta vtaf hiertat; och gierna giöra them godt/ som oss emot bryta.

Then Siette Bönen.

Och inled oss icke i frestelsen.

Hwad är thet? Swar.

Gudh frestar ingen/ men wij bedie i thenna böön/ at Gudh wille beskydda och bewara oss/ at Diefwulen/ werlden och wårt egit kött icke må bedraga och förföra oss i wantro/ förtwifielse/ och i andra swåra synder och laster. Och om wij ther medh försökte warda/ at wij doch på sidstone winna måge/ och behålla segren.

Then Siunde Bönen.

Vtan fräls oss ifrå ondo.

Hwad är thet? Swar.

Wij bedie i thenna böön/ såsom vthi een summa/ at wår himmelske Fader oss förlossar ifrån alt ondt/ både til kropp och siäl/ godz/ heder och ähra/ [et]c. Och på sidstone när stunden är kommen/ giwer oss een salig ändalycht/ och nådeliga tager oss vthaf thenna sorgedahl til sigh i Himmelen.

Amen.

Hwad är thet? Swar.

At jagh skal wara wiss vppå/ at sådana böner äro wårom himmelske Fader tacknemliga/ och af honom hörda. Ty han hafwer sielf budit oss så bedia/ och vthlåfwat/ at han oss höra wil. Amen/ Amen/ thet är: Ja/ Ja/ thet skal altså skee.

IV.
Thet H. Dopsens Sacrament.

Och huru man må thet vngt folck enfalleliga förehålla.
Til thet Första.
Hwad är Döpelsen? Swar.

Döpelsen är icke blotta watn allena: vtan är watn författat i Gudz Budh/ och förbundet medh Gudz Ord.

Hwilket är thet samma Gudz Ord? Swar.

Thet wår HErre Christus säger Matthei i thet yttersta Capitel: Går vth i hela werldene/ och lärer alla Hedningar/ och döper them i Namn Faders och Sons/ och thens Helge Andes.

Til thet Andra.
Hwad nytta hafwer Döpelsen medh sigh? Swar.

Döpelsen hafwer medh sigh och werkar syndernas förlåtelse: frälsar ifrån döden och Diefwulen; och gifwer ewinnerlig salighet allom them som troo thet/ som Gudz ord och löfte lyda.

Hwilka äro the Gudz Ord och Löfte? Swar.

Thet wår HErre Christus säger Marci i thet yttersta Capitel: Then ther troor och warder döpt/ han skal warda salig; men then ther icke troor/ han skal warda fördömd.

Til thet Tredie.
Huru kan watn sådana mächtig ting åstadh komma? Swar.

Watn giör thet wisserliga icke; vtan gudz Ord som är medh och när watnet/ och troon som sådana Gudz Ord i watnena troor; och sigh ther på förlåter. Ty vtan Gudz Ord är watn icke annat än watn/ och är ingen döpelse. Men medh Gudz Ord är thet een Döpelse/ thet är/ ett nådefullt lifsens watn/ och nya födelsens badh i then Helga Anda. Såsom S. Paulus säger til Titum i thet 3 Capitel.

Efter sina barmhertighet giorde han oss saliga genom then nya födelsens badh/ och thens Helge Andes förnyelse; hwilken han [ 6 ]öfwer oss rikeliga vthgutit hafwer genom wår Frälsare JEsum Christum. På thet wij skole rättferdige warda genom hans nådh; och blifwa arfwingar til ewinnerligit lijf efter hoppet. Thet är wisserliga sant.

Til thet Fierde.
Hwad betyder sådana döpelse i watn? Swar.

Thet betyder/ at then gamle Adam i oss skal genom dagelig ånger och bättring fördränckt warda/ och döö medh alla synder och onda lustar: Och åter dageliga vpkomma och vpståå igen een ny menniskia; then i rättferdighet och reenhet ewinnerliga för Gudi lefwa skal.

Hwar står thet skrifwit? Swar.
S. Paulus säger til the Romare i thet 6 Capitel.

Wij äre begrafne medh Christo genom dopet i döden: at såsom Christus är vpwäckt ifrå the döda genom Fadrens härlighet; så skole ock wij wandra i ett nytt lefwerne.

V.
Om Skriftermål.

Och huru man må lära the enfalliga at giöra sin syndabekännelse.


Hwad är Skriftermål? Swar.

Skriftermål hafwer i sigh tu stycken: Ett/ at man bekänner synderna. Thet andra/ at man vndfår aflösning eller syndernas förlåtelse af Skriftefadren/ såsom af Gudi sielf: och intet twiflar ther på/ vtan troor fulleliga/ at synderna äro ther igenom förlåtna in för Gudh i Himmelen.

Hwad synder skal man tå skrifta? Swar.

För Gudh skal man gifwa sigh skyldig til alla synder/ så wäl til them wij icke känne eller wete/ såsom wij giöre i Fader wår: Men för Skriftefadren skole wij bekänna the synder allena/ som wij wete och förnimme i hiertat/ och anfächta samwetet.

Hwilka äro the? Swar.

Se til titt stånd efter Tijo Gudz Budh. Ästu en fader/ moder/ son/ dotter/ huusbonde/ matmoder/ eller tienstehion [et]c. Om tu hafwer warit olydig/ otrogen/ försummelig/ wredsam/ och otuchtig. Om tu hafwer giort någrom emot medh ord eller gierningar/ stulit/ lugit/ förolämpat/ eller af wårdslöshet skada giordt.

Käre gif migh tå ett kort sätt til at skrifta?
Så skal tu säija til Skriftefadren:

Wyrdige käre Herre. Jagh beder/ at j willen höra min skriftermål/ och til[sä]ija migh aflösning på Gudz wägna.

Ästu ett tienstahion så säg:

Jagh arme syndare/ gifwer migh skyldig i alla synder: besynnerliga bekänner jagh för eder/ at jagh är ett tienstehion/[et]c. Men jagh tienar/ ty wärr/ minom huusbonda icke troliga; ty ther och ther hafwer jagh icke giordt hwad migh befalt war af huusbonde eller matmoder. Jagh hafwer förtörnat them/ och kommet them til at låta illa och bannas: Jagh hafwer warit försummelig/ och låtit skee skada. Jagh hafwer ock warit ohöfwisk i ord och gierningar/ warit otolig/ knorrisk/ trätt och kifwat medh mina wederlikar/ [et]c. Thet tycker migh altsamans illa wara. Och beder nådh; jagh wil gierna bättra migh.

En huusbonde eller matmoder säije altså:

Besynnerliga bekänner jagh för eder/ at jagh hafwer icke troligen vpfödt mina barn och tienstefolck; icke hållit them til Gudz ähra. Jagh hafwer bannatz/ och missbrukat Gudz Namn/ gifwit onda exempel medh ord och gierningar. Jagh hafwer giordt mina grannar skada/ många baktalat: wigt och mått förfalskat. Såldt för dyrt/ såldt falska wahror. Och hwad han eljest emot Gudz Budh och sitt stånd kan hafwa handlat.

Ther ock någor icke befinner sigh medh sådana eller större synder beswärad wara; så skal han tå icke ytterligare bekymra sigh/ eller widare sökia och dichta sigh synder; och ther medh vthaf skriftermål giöra sigh samwets twång. Vtan säg en eller twå/ the tu wetst.

Altså:

Besynnerliga bekänner jagh för eder at jagh en gång bannades: Item en gång hade ohöfwisk ord: en gång thet N. eller thet N. försummade. Och lät sedan blifwa. Wetst tu ock platt ingen/ thet doch eij kan wara mögeligit/ så säg ock ingen besynnerlig; vtan begär aflösning efter thenne allmänneliga skriftermål/ som tu Gudi giör för Skriftefadren/ således:

Jagh fattig och syndig menniskia [et]c.
eller ock:
Barmhertige Gudh och himmelske [et]c.
Läs widare i böneboken.
Ther på skal Skriftefadren säija:
Gudh ware tigh nådelig/ och styrcke tin troo. Amen.
Och säija widare:
Troor tu ock/ at min förlåtelse är Gudz förlåtelse? Swar.
Ja

Åter säger Skriftefadren:

Ske tigh såsom tu troor.

Och jagh vthaf wårs HErras JEsu Christi befalning/ förlåter tigh tina synder/ i Namn Faders/ och Sons/ och thens Helge Andes/ Amen.     Gak i frijd.

Men the som hafwa stora samwets beswär/ eller äro bedröfwade och [ 7 ]anfächtade/ them lärer en Skriftefader wäl weta medh flere Skriftenes språk at trösta och til troon vpwäckia. Thetta är allenast en skriftermål för the vnga och enfalliga.

VI.
Altarens Sacrament.

Och huru man må thet vngt folck enfalleligen förehålla.
Hwad är Altarens Sacrament? Svar.

Thet är wårs HErres JEsu Christi sanna lekamen och blodh/ vnder brödh och wijn/ oss Christnom til at äta och dricka/ af Christo sielf stichtat och insatt.

Hwar står thet skrifwit? Swar.

Så skrifwa the helige Evangelister/ Mattheus/ Marcus/ Lucas och S. Paulus.

Wår HErre JEsus Christus i then natten tå han förrådder wardt/ tog han brödet/ tackade och bröt thet/ och gaf sina Lärjungar och sade: Tager och äter/ thetta är min lekamen/ som för eder vthgifwen warder. Thetta giörer til min åminnelse.

Sammalunda tog han ock kalcken efter nattwarden/ tackade/ gaf them och sade: Tager och dricker här af alle. Thenna kalken är thet nya Testamentet i minom blodh/ som för eder och för mångom vthguten warder til syndernas förlåtelse. Thetta giörer/ så offta i dricken/ til min åminnelse.

Hwad nytta hafwer ätande och drickande medh sigh? Swar.

Thet gifwa thessa orden tilkänna: För eder vthgifwen och vthguten til syndernas förlåtelse. Nämliga/ at oss i thetta Sacramentet/ syndernas förlåtelse/ lijf och salighet genom sådana ord gifne warda. Ty ther syndernas förlåtelse är/ ther är ock lijf och salighet.

Huru kan lekamligit ätande och drickande giöra sådana mächtig ting? Swar.

Ätande och drickande giör thet intet/ vtan orden som här stå: För eder vthgifwen och vthguten til syndernas förlåtelse. Hwilka ord/ jemte thet lekamliga ätande och drickande/ äro hufwudstycken i thetta Sacramentet. Och hwilken som troo sätter til samma ord/ han hafwer thet the innehålla och lyda/ nämliga: Syndernas förlåtelse.

Hwilken vndfår Sacramentet wärdeliga? Swar.

Fasta och lekamliga bereda sigh/ är wäl en vthwärtes tucht: men then är rätzliga wärdig och wäl skickad/ som troo sätter til thessa orden: För eder vthgifwen och vthguten til syndernas förlåtelse. Men then som thessa orden icke troor/ vtan twiflar/ han är owärdig och oskickelig: ty thetta ordet/ för eder/ kräfwer aldeles ett troget hierta.

Huru man må lära vngt folck befalla sigh Gudi om Afton och Morgon.

När tu vpstår/ skal tu tigh således Gudi öfwerantwarda och säija:

I Namn Faders/ och Sons/ och thens Helge Andes. Amen.

Sedan fall på knää eller stat/ och läs Fader wår/ Troon/ och thenna Böön.

JAgh tackar tigh min käre himmelske Fader/ genom JEsum Christum tin älskeliga Son; at tu migh i thesso natt för all skada och fahrlighet så nådeligen bewarat hafwer. Och beder tigh/ at tu wärdigas förlåta migh alla mina synder; och migh i thenna dagh nådeligen bewara för synder och alt ondt: at mitt lefwerne och alla mina gierningar måge tigh behagelige wara. Ty jagh befaller migh/ min kropp och siäl/ och altsammans i tina händer. Tin helge Ängel ware medh migh/ at then onde fienden icke får någon macht medh migh. Amen.

Een liten barna-Böön.

HErre Gudh himmelske Fader: wij bedie tigh genom tin älskeliga Son JEsum Christum/ förläna oss tina helga nådh/ at wij i een rätt troo/ goda tucht och läro dageligen förökas måge. Och at tu oss/ wåra föräldrar och Öfwerhet/ i dagh/ för alla synder/ olycko och alt ondt nådeligen beskydda och bewara wille. Amen.

Item wälsignelsen.

HErren wälsigne oss/ och beware oss! HErren vplyse sitt Ansichte öfwer oss/ och ware oss nådelig! HErren wände sitt Ansichte til oss/ och gifwe oss en ewig frijd! I Namn Faders/ och Sons/ och thens Helge Andes. Amen.

Sedan siung en gudelig Psalm/ såsom om Tijo Gudz Budh; någon Morgonpsalm/ eller någon annan: ther af får tu ett godt modh/ och warder wälsignad.

Om Aftonen när tu går til säng/ kan tu tigh således Gudi befalla/ och säija:

I Namn Faders/ och Sons/och thens Helge Andes/ Amen.

Jagh tackar tigh min käre himmelske Fader/ genom JEsum Christum tin älskeliga Son; at tu migh i thenna dagh för all skada och fahrlighet så nådeligen bewarat hafwer. Och beder tigh/ at tu wärdigas förlåta migh alla mina synder; och migh i thenna natt nådeligen bewara för synder och alt ondt/ at mitt lefwerne och alla mina gierningar måge tigh behagelige wara. [ 8 ] Ty jagh befaller migh/ min kropp och siäl/ och altsammans i tina händer. Tin helige Ängel ware medh migh/ at then onde fienden icke får någon macht medh migh. Amen.

WAka öfwer oss käre Himmelske Fader: och bewara oss för then listige frestaren/ som altijd omkring går/ sökiandes hwem han vpsluka kan. Gif oss nådena/ at wij måge honom medh een stadig troo manliga emot ståå/ och i thenna natt vnder titt beskärm trygge hwilas. Genom tin Son JEsum Christum wår HErra. Amen.

Sedan/ HErren wälsigne oss [et]c.

Sedan lägg tigh i then Hel. Trefallighetz Namn til at sofwa.

Huru man må lära vngt folck wälsignelsen til bordz/ och tacksäijelsen efter måltijd.

Wälsignelse til bordz.

ALles ögon lita til tigh HErre: Och tu gifwer them maat i sinom tijd. Tu vplåter tina hand: Och alt thet som lefwande är/ mättar tu til behagelighet. Ähra ware Fadrenom och Sonenom/ och then H. Anda; såsom thet warit hafwer af begynnelsen/ nu och altijd/ ifrån ewighet til ewighet. Amen.

Sedan Fader wår/ och thenna Böön.

WÄlsigna oss HErre Gudh Himmelske Fader/ och thessa tina gåfwor/ som tu oss til kropsens vppehälle mildeligen förlänt hafwer. Och gif oss tina helga nådh/ at wij them skiäliga och vtan tin förtörnelse nyttia och bruka måge. Genom tin Son JEsum Christum wår HErra. Amen.

Sidst: I JEsu Namn gå wij til bord/
Äta och dricka på Gudz Ord;
Gudh til ähra/ oss til gagn/
Få wij maat i JEsu Namn. Amen.

Ifrån bordz Tacksäijelse.

TAcker HErranom/ ty han är godh/ och hans mildhet wahrar i ewighet: Han gifwer diuren sina födo/ och korpvngomen som ropa til honom. Ähra ware Fadrenom och Sonenom [et]c.

Sedan Fader wår/ och thenna Böön.

WIj tacke tigh käre Himmelske Fader/ för alla tina wälgierningar/ och enkannerliga för thessa tina gåfwor/ som wij af tine mildhet vndfångit hafwe. Och bedie tigh om tina helga nådh/ at såsom kroppen sin lekamliga spijs/ ther medh han vppehålles/ anammat hafwer; må också siälen medh tin helga Ord allestädes wederqweckt warda. Genom tin Son JEsum Christum wår HErra. Amen.

Sidst: Gudi ske lof och prijs för kropsens födo och siälenes spijs/ Gudh af sina nådz/ styre för oss och råde/ Gudh af sine barmhertighet beware oss och wår Christeliga Öfwerhet. Gudh gifwe oss frijd och rolighet; och efter thetta lifwet een ewig glädie och salighet! Amen.