Dedikation (Sånger till Hulda)
| ← Vårstycke |
|
Poëtisk Flygsand → |
Dedikation.
Du ros och lilja på en gång!
Du sköna mö!
O göm mitt minne, göm min sång
Tills båda dö!
Se’n må du dem till boning ge
En osedd vrå:
De knota ej, men kanske de
Dock sucka då.
Mitt väsens blomsterdoft jag blott
Vill skänka dig;
Men gömma törnena jag fått
Alle’n för mig.