Diskussion:Allena Gud i himmelrik

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

"Versionen från 1819 års psalmbok", men eftersom den är nystavad är den inte strikt talat "1819" - det bör därför anges VILKEN källan är för vad jag antar är en nystavad version av 1819 års text.

Latinsk originaltext:

PD-icon.svg Då författaren avled 357 och verket publicerades första gången före 1 januari 1927 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt.

Tysk text av Nicolas Decius:

PD-icon.svg Då författaren avled 1546 och verket publicerades första gången före 1 januari 1927 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt.

Bearbetning av Johan Olof Wallin:

PD-icon.svg Då författaren avled 1839 och verket publicerades första gången före 1 januari 1927 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt.

Här finns en väldig massa verser: [1] (Här står N Decius angiven som textförfattare, inte Wallin som det står på WP?) / Habj 23:09, 12 August 2005 (UTC)

Åh, vad skoj du sett det! Kollade lite nu och såg av psalmboken att han som skrev originalet hette Nicolaus "Tech" Decius, men han var ju en tysk munk så översättningen torde vara som det står angivet på wikin och i psalmboken av någon namnlös person, vars verk sen bearbetades 1816 av Wallin, dvs varken rätt eller fel kan man säga. Men jag la in alla fem verserna (och dom är nog Wallins eftersom dom var från 1819 års psalmbok, psalm 24. --Damast 17:15, 14 August 2005 (UTC)
Tyvärr verkar Habjs länk ovan inte fungera. Men originalet är alltså latinskt, översatt till tyska och så småningom (under 1500-talet) översatt till svenska och endast bearbetad av Wallin. Texten har sitt ursprung i NT Lukasevangeliet 2:14 och år 1150 anbefalt av Påven Telesphorus att sjungas vid julottan, men senare anbefald för ytterligare helgdagar. Wallins insats bör väl fortsatt betecknas som en bearbetning. Men översättaren till svenska okänd.--IP7869 14 oktober 2009 kl. 20.25 (CEST)Svara[svara]
Får kommentera min egen kommentar här. Denna psalm var ju publicerad redan i den svenska Göteborgspsalmboken 1650, så att lyfta fram J O Wallin förefaller vara en betydande uppskrivning av hans insatser. Den latinska texten av biskop Hilarius av Portier (död år 357 e Kr) är ju en väldigt tidig kristen psalmtext. Sverige hade knappast blivit kristet när psalmen sjöngs i kyrkorna. En tidig översättning till svenska. Dock ej av Wallin. --IP7869 27 juni 2010 kl. 18.16 (CEST)Svara[svara]