Diskussion:Vi tror på en allsmäktig Gud

Originaltext:

Då författaren avled 1546 och verket publicerades första gången före 1 januari 1929 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt.

Översättning:

Då författaren avled 1552 och verket publicerades första gången före 1 januari 1929 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt.

---

Ser ut som texten skulle bygga på ngn av trosbekännelserna...

Jag har dålig koll på dem dock... -- Lavallen 12 oktober 2009 kl. 16.19 (CEST)

Jag också, men förmodligen är det väl en omdiktning av den w:apostoliska trosbekännelsen.--Thurs 12 oktober 2009 kl. 20.59 (CEST)

I artikeln w:apostoliska trosbekännelsen så står något om var i Nya testamentet (Paulus? Apostlabreven?) man hämtat inspiration till texten/texterna. Jag har också 'dålig koll' på hur många trobekännelser det finns, i vilken mån Luther trodde så vidare värst annorlunda än vad som trotts före reformationen. Men att det är en psalm som sjungits (i flera olika kyrkor?) och sjungs är väl ett sätt att lättare lära ut/in texten. Finns inte "Trefaldihetspsalmer" i 1986 års psalmbok? Jag får undersöka under dan. --IP7869 13 oktober 2009 kl. 07.46 (CEST)

Rom 10:9 enligt den texten i w:. Men knappast enbart från den... -- Lavallen 13 oktober 2009 kl. 08.17 (CEST)

Enligt "Luther's liturgical music: principles and implications" av Robin A. Leaver sid 122 (Googlebookslänk) är psalmen en bearbetning och utökning av en senmedeltida latinsk hymn i tysk översättning. Den latinska hymnen skall i sin tur vara en parafras av de tre paragraferna i de niceanska och apostoliska trosbekännelserna.--Thurs 13 oktober 2009 kl. 12.35 (CEST)

Detta är över min kunskapsnivå. Men dels finns det ju en artikel om trosbekännelse som tar upp flera olika trosbekännelser. Enligt Högmarck (1736) så är det latinska ursprunget till denna psalmtext (nr 4/1695) Vi tror på en allsmäktig Gud Credo in Deum Patrem. För nr 5/1695, Vi tro uppå en Gud, är den latinska förebilden Credo in unum Deum, Patrem. Högmarck hänvisar inte till vilka avsnitt i Bibeln det gäller, utan säger tvärtom att nr 4/1695 "...hålles före wara sammanfattad af Frelsarens JEsu tolf Apostlar. (Act. 1: 13, 26.) Och ehuruwäl sådant af androm nekas, efter therom icke något i then H. Skrift talas, så är doch oemotsägeligit, at hon i alla måhl är med Apostlarnas Läro och Skrifter öfwerensstämmande."

Om nr 5/1695 skriver Högmarck "The twå förste wersarna häraf blefwo aldraförst A.C. 325 sammanskrifne i Nicæa Bithyniæ, som nu heter Isnich, vti lilla Asien, af 318 Biskopar.... Se Joh. 10:30"--IP7869 14 oktober 2009 kl. 08.18 (CEST)

Kyrkomötet är alltså w:Första konciliet i Nicaea år 325. -- Lavallen 14 oktober 2009 kl. 08.47 (CEST)

Formuleringen till sitt ursprung kan alltså till en viss del tillskrivas w:Konstantin den store. -- Lavallen 14 oktober 2009 kl. 10.26 (CEST)