Hoppa till innehållet

Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans/A3Sc3

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Actus III Scena II
Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans, Thet är Een Comoedia Om then förlorade sonen, eller een oförfaren Wandringzman
av Samuel Petri Brask (1613-1668)
Actus III Scena IV  →


[ 58 ]

Actus III. Scena III.

Acolast. Jösse. Drasut. Klubbut.


Ac.JAgh troor wår Nisse och Pelle äre,
Them jagh nu nyligen sende före,
Til Härbärget reede ankomne,
Tijt wij måste förr än wij somne.
Jösse.Wist troor jagh det; thet är twå stunder,
Sedan the woro för åth sende.
Ac.O hwilken faasligh Skogh thet är,
Som nu för oss begynnes här!

[ 59 ]

Jagh förfäras i Hierta och Bryst,
Ho! fijkiom nu foort stilla och tyst.
Dras.Fallom nu an ty nu är tijdh,
Lyckan hon blifwer oss wäl blidh.
Gifwer ehr rätt nu, få oss ehr Pung,
Eller j sku döö på denne stund.
Ac.O mina Herrar, jagh beder ehr,
Skona migh doch som främmande är.
Klubb.Taala ey meer, hålt oss ey vppe,
Tin Pung wille wij från tigh snappa.
Ac.Skona mitt Lijff jagh beder ehr,
Taa Pungen effter ehrt begär.
Klubb.Här är icke många här vthi,
Meer Penningar hafwe fuller j.
Ac.Förlåter migh jagh haar ey meer.
Dras.Så skole wij ransaaka ehr.
Intet meer jagh här finna kan;
Men hwadh hafwer den andre man?
Klubb.Här fins hwarken Taska eller Penning,
Ha, Ja icke den ringaste Dänning.
Dras.Så drage wij Kappen aff tigh,
Hatten och Swerdet geer tu migh.
Hade wij nu meera råda rum,
Kläderna skulle wij speela om;
Men nu faller oss tijden för kort,
Wij motte hän aff Landzwägen bort.
Ac.Ach Gud! jagh hade aldrigh kunnat trodt,
Migh sådan jämmer skulle förestått!
Hade jagh någen sin kunnat tänkiat för,
Jag skulle ey reest ifrå min Faders dör.
Hwar är min Kappa? hwar är mitt swerd?
Jagh äger nu ey en Penningz werdh.

[ 60 ]

O stoore Jemmer! o bitter nödh!
Jagh önskade heller wara dödh.
Jösse.Käre Junker, sörie ey så swåra,
Intet j vthrätta medh ehr Tårar;
Det blifwer bätter, hafwer modh,
Wår lycka warder ännu godh.
Vthi Paris nu wår Wexel är,
Der få wij fuller Penningar meer.
Til Afftonen nu begynnar stunda,
Wij williom oss til Herbärget skynda.