← N:o 106. Lördagen den 8 September 1827

N:o 107. Tisdagen den 11 September 1827

N:o 108. Thorsdagen den 13 September 1827 →

[ 1 ]

Finlands Allmänna Tidning.

N:o 107.

Tisdagen den 11 September 1827.

Helsingfors den 1 Sept.

Grekisk-Ryska Kyrkans i denna stad bosatte trosförwandter, hwilka, den härstädes förlagda militairen oberäknad, småningom wuxit till ett icke obetydligt antal, hade länge allt mera och mera känbart erfarit behofwet af en särskild Kyrkobyggnad till begående af deras offentliga andakt, hwartill de allt hittills gemensamt med militairen församlats uti för tillfället, och sednast i den å Skatudden belägne kasernen, inredda rum, hwilka alla i flere hänseenden, men framför allt genom deras inskränkta utrymme, högst ofullständigt swarat emot ändamålet. Af sådan anledning omfattades äfwen en af H. Ex. Hr General Gouverneuren m. m. Zakrewsky härwarande Ryske handlande år 1824 förelagd plan, att genom subscription samla medel till uppbyggande af en Grekisk kyrka, med den wärma, att inom kort något öfwer 10,000 Rubel woro sammanskjutne. Planen, som af Högstsalig H. Maj:t Kejsar ALEXANDER, Glorwördigst i åminnelse, blifwit godkänd, stadfästes ytterligare af H. Maj:t wår nu regerande Allernådigste Kejsare, hwarjemte H. Maj:t, uppå anmälan af H. Ex. Hr General Gouverneuren, till fulländade af den redan påbegynta Kyrkobyggnaden, täcktes anslå en summa af 22,335 Rubel. Sålunda blef det möjligt att å dertill utsedd plats, på en höjd gent emot Ryska militair-skolan, uppföra en, ingalunda stor, men för behofwet tillräcklig och till utseendet wacker Kyrka af sten, hwilken under loppet af nyssförflutne sommar blef färdig. Dess inwigning under namn af Hel. Trefaldighets-Kyrkan, förrättades den 26 sistl. Aug., med alla uti Grekiska ritualen föreskrifna, ej mindre pragtfulla än wördnadsbjudande ceremonier, utaf H. Eminence Nicanor, Biskop i Rewal, biträdd af Archimandriten Jason, hwilka båda för detta ändamål hitkommit ifrån St. Petersburg. Ett betydligt antal prester ifrån Wiborg och andra orter i Finland assisterade dessutom wid [ 2 ]denna högtidliga handling, som biwistades af H. Ex. Hr General-Gouverneuren äfwensom de förnämsta civila och militaira auctoriteterne på stället samt en, stor del af stadens innewånare. Efter gudstjenstens slut höll H. Em. Biskop. Nicanor ett för tillfället lämpadt ganska wackert tal. — Den här i staden förlagde bataillonen af Petrowsky-regementet paraderade utanför kyrkan, och oaktade wäderlekens mindre gynnsamma beskaffenhet war tilloppet af åskådare på wägen till och omkring sjelfwa kyrkan ganska talrikt.

Tidningar från Utrikes Orter.

Jassy den 1 Aug.

"En gräslig olycka har drabbat denna beklaganswärda stad. I går kl. 1⁄2 3 e. m. kom elden lös i ett hus nära Ryska Consulatet. Den häftigaste nordanwind spridde med otrolig hastighet elden åt alla håll. All mensklig hjelp war förgäfwes, och hwar och en war glad att endast kunna rädda sitt lif. Nära hälften af staden, och just den skönaste delen, har nedbrunnit. Omkring 800 hus, hwaribland Hospodarens residence med alla dess cancellier och archiver, flere Bojares palatser, nästan alla warulager, 15 Kyrkor och en mängd andra publika byggnader befinna sig, hafwa blifwit ett rof för lågorna. Förlusten är omätlig. Många menniskolif hafwa gått förlorade, och man har redan framdragit öfwer 50 lik ur gruset. Hospodaren sjelf kunde med möda rädda sig och sin famille genom en bakport. Öfwer all beskrifning fruktanswärd war, wid den inbrytande natten, anblicken af den brinnande staden. Till råga på förskräckelsen hade man sett sig nödsakad att lössläppa alla i fängelserne inneslutne brottslingar, emedan borgen Temnitza, der de woro inspärrade, likaledes råkat i brand; och desse missdådare i förening med andre deras wederlikar, hotade de öfriga delarne af staden med plundring. Genom auctoriteternes och innewånarenes förenade bemödanden, hwarwid i synnerhet de Kejserl. Österrikiske undersåtarene utmärkte sig, lyckades man dock att afwända denna nya olycka. Rysligt war det skådespel, då den blodröd uppgående morgonsolen upplyste den olyckliga stadens ruiner, och man på de ställen, der yppighet och öfwerflöd ännu i går herrskade, såg hopplöse menniskor irra omkring, sökande bland grus och askhögar sina anförwandters lik. — I det ögonblick, då jag slutar detta bref, står en ny del af staden i lågor; stormens wåldsamhet fortfar; endast Allmagten kan rädda oss från fullkomlig undergång."

Frankrike.

Paris den 14 Aug. Den oförmodade underrättelsen om Cannings död har äfwen här gjort ganska djupt intryck. En skön och känslofull hyllning åt den bortgångnes minne och förtjenster har Hr Charles Dupin, en af Frankrikes utmärktaste medborgare och lärde, bragt å bane genom följande uppmaning, som han tillsändt flere härwarande tidnings-redacteurer: "M. H.! Civilisationen har lidit en oersättlig förlust! Han, hwars walspråk war: "borgerlig och religiös frihet öfwer hela [ 3 ]werlden," är icke mer! Derigenom, att Hr Canning gifwit den Brittiska politiken en till detta mål ledande rigtning, har han blifwit ganska många nationers wälgörare. Då Syd-Amerikas folk erfara den fredstiftande Ministerns tidiga död, skola de med bittra tårar begråta den statsman och menniskowän, hwilken först bland alla Européer hälsade dem såsom oafhängiga nationer, och hwars sista wälgerning war fredens återställande wid Plataströmmens stränder. Portugal skall begråta den Minister, som skyddade detta land för wanäran af en fiendtlig öfwerswämning, för fasorna af ett inbördes krig, samt för återfall under despotismens wåld och dess blodiga hämdlystnad. Grekland skall begråta den Minister, som, i dess yttersta nöd, antog sig dess sak, och förklarade den Grekiska jorden för Grekisk egendom. Alla andra folk skola begråta den upplyste statsman, som genom alla sina handlingar wisade, att mensklighetens wäl war det ämne, som oupphörligt sysselsatte hans stora själ. Wälan då! Fransoser! låtom oss föregå alla öfriga jordens folk uti offentligt betygande af den saknad och hyllning wi äro skyldige, den store hädangångne! Jag föreslår, att genom en af wåre skickligaste konstnärer låta pregla en skådepenning, på hwars främre sida bör stå Hans och wårt walspråk: "Borgerlig och religiös frihet öfwer hela werlden," och på frånsidan hans bild med de orden: "I folkslagens namn, Fransoserne åt Georg Canning." Wi skole på sådant sätt wara organer för twenne werldars tacksamhet: denna rol är Frankrike wärdig." Härefter följer sjelfwa planen för förslagets werkställande, samt en uppmaning till redacteurerne att emottaga subscription. — De subscriberade summorne uppgingo redan 2 dagar derefter till något öfwer 4000 Fr. — Hr Dupins förslag har äfwen i England wunnit mycket bifall, och The Times anmärker endast, att Hr Dupin orätt kallat Hr Cannings förlust oersättlig, emedan en sådan förutsägen öfwerallt, och allramäst i England, wore högst wågad och olämpelig.

England.

London den 14 Aug. The Courier innehåller följande uppgifter öfwer den nya Ministèrens bildande. Viscount Goderich blir förste Lord af Skattkammaren och således Premier-Minister. Hr Huskisson blir sannolikt Secreterare för Colonierna och derjemte Regeringens ombud och talare i Underhuset. Hr Charles Grant tros komma att efterträda Hr Huskisson såsom President i the Board af Trade, och lärer på sin nuwarande plats få Hr Wilmot Horton till efterträdare. Hr Herries säges wara bestämd till Skattkammarekansler. Grefwe Harrowby nedlägger sin wärdighet såsom President i hemliga Conseillen, (icke af missnöje med den blifwande ministären, utan, såsom man tror, af sorg öfwer sin dotters död) och man påstår att nämnde plats kommer att besättas genom Hertigen af Portland. Marquisen af Landsdown och hans wänner qwarstanna på sina platser och sägas wara fullkomligen tillfreds med Ministèrens nya sammansättning. Man ser således, att någon egentlig förändring hwarken i hänseende till personer eller grundsatser kommer att äga rum inom Ministèren, emedan alla nu nämnde [ 4 ]personer antingen redan woro medlemmar af det förra Cabinettet, eller åtminstone gjort sig kände såsom ifrige anhängare af Hr Cannings system. — Samma blad lemnar följande teckning af den blifwande Premier-Ministern, Viscount Goderich. "Liksom Hr Cannings förwaltning i sjelfwa werket icke afwek från Grefwe Liverpools, så skall äfwen Viscount Goderich förblifwa Hr Cannings grundsatser trogen: uppå denna wisshet grundar sig nationens tillfredsställelse öfwer Konungens wal. Den ädle Lorden äger wäl icke sin företrädares lysande talanger, och skulle förakta hwar och en, som wille smickra honom med att låtsa tro det. Sällan framalstrar naturen sådane man, hwilka "göra werlden till sin piedestal, menniskoslägtet till åskådare, och sig sjelfwe till bildstoder." Det förflutna seklet har i England frambragt endast fyra sådane män: Chatham, Pitt, Burke och Canning. Sjelfwe Fox kunna wi, oaktade hans förtjenster, icke räkna till detta antal. Men det gifwes ett annat slag af talang, hwilket, om än mindre lysande likwäl icke är mindre sällsynt eller mindre gagnelig för det allmänna. Ett klart förstånd, en grundlig omdömesförmåga, ljusa och fördomsfria åsigter, sträng arbetsamhet i förening med obefläckad redlighet, djup hederskänsla, ett fritt och öppet handlingssätt och denna ädla försonlighet, som förstår att afwäpna motståndare och fängsla hjertan, — se der egenskaper, hwilkas milda inflytelse ofta werkat lika wälgörande för nationernas sällhet, som dessa bländande meteorere, hwilka någon gång framblixtra på den politiska horizonten. Viscount Goderich är en statsman sådan wi nu tecknat honom, och af denna orsak har Konungens wal funnit ett allmänt och och fullkomligt bifall."

Wi hafwe förut anmärkt, att sjelfwa de tidningar, hwilka utgjort organer för Hr Cannings oförsonlige motståndares hätskhet och skändliga anfall, numera synas göra rättwisa åt den hängångnes förtjenster, eller åtminstone stillatigande wörda nationens sorg. Rummet tillåter ej att meddela de utförliga teckningar af den store statsmannens lefnad och caracter, hwilka läsas i en mängd här utkommande Journaler; wi instränke oss derföre till anförande af några strödda reflexioner öfwer de wigtigaste momenterne af hans politiska werksamhet. Den herrligaste perioden af hans offentliga lif är wisserligen den, som börjar med år 1822, då han, efter Marquisens af Londonderry (Castlereagh) frånfälle, för andra gången utnämndes till Statssecreterare för utrikes ärenderna. Ända dittills hindrad genom mångfaldiga inskränkningar, kunde han numera utan yttre twång utweckla sina planer för Englands wälfärd samt frihetens och upplysningens befordrande. Man har gifwit andan af hans förwaltning namn af liberal; med större skäl kunde man säga, att den endast war resultatet af den klara insigt han ägde om sin tids fordringar och behof. Till upplysning häraf anföre wi det system han följde i hänseende till de nya Sydamerikanska Fristaterne. Hr Canning insåg att Spanska Amerika alldrig kunde blifwa lyckligt och blomstrande utan att äga frihet, lagar och en efter innewånarenes behof lämpad regering. Med klar blick insåg han, att de inre stormarne så wäl som den yttre osäkerheten alldrig kunde upphöra i dessa länder så länge deras oafhängighet ej blifwit [ 5 ]formligen erkänd utaf någon af Europas större magter. Det war således för att befästa de nya Fristaternes wacklande constitutioner, som han tillstyrkte deras erkännande. Det war ej ett förwirradt philanthropiskt swärmeri, ej ett tomt eller obestämdt begrepp om frihet, som ledde honom; i hela hans handlingssätt röjes twärtom en strängt genomförd kedja af de djuptänktaste politiska reflexioner och slutledningar, hwilkas mångfaldiga combinationer och syftningar måhända endast kunna uppfattas af ett snille sådant som hans. Samma upplysta åsigter förmådde honom äfwen till Portugals beskyddande och till bemedlingen för Grekerne. Dessa åtgärder syntes wäl närmast beräknade på dessa länders fördelar, men borde äfwen medelbarligen lända till Englands bästa. Han hushållade sparsamt med Englands tillgångar, och sökte derföre städse att upprätthälla lugnet så wäl inom- som utomlands. Han ansåg inga fördelar nog stora, att kunna uppwäga krigets olyckor. Brittanniens handel kunde enligt hans öfwertygelse endast blifwa fördelaktig då den drefs med rika länder, och dess utwidgande endast blifwa möjligt i den mon, som antalet af blomstrande länder tilltog. — Hans politiska skarpsinnighet är så mycket mera beundranswärd, som han med en lågande inbillningskraft förenade ett poetiskt och retligt sinne. Dessa egenskaper, som så lifligt framträda i hans tal, hänförde honom likwäl alldrig wid hans handlingar; hans höga intellectuella kraft wisse att, då så fordrades, kufwa phantasiens inflytande. — Såsom ett skönt bewis på hans rigtiga tact och fina grannlagenhet har man med skäl anfört det uppförande han iakttog wid den ryktbara processen mot Drottning Carolina. — Hans sångmös första utgjutelse rörde Grekland (redan wid skolan i Eton författade han ett skönt poem under titel af: Det förtryckta Grekland); hans tidigaste tal i Parlamentet angingo slafhandelns afskaffande; hans sista politiska handling war undertecknandet af tractaten till Greklands pacification. I fem och trettio år har han suttit i Parlamentet, och under hela denna tid fann Catholikernes emancipation uti honom den ifrigaste förswarare. Hade han ännu lefwat några månader, så skulle han måhända fått den glädjen att se denna, liksom många andra af sina ädlaste önskningar uppfyllda. Man klagar, att hans lefnad warit för kort för werlden och hans fädernesland, och med skäl; men huru länge hade han bordt lefwa, på det man skulle kunnat säga, att han lefwat nog? Skiljes ej en stor och ädel man alltid för tidigt ur wår krets? — Cannings classiska penna dikterade öfwer Pitt följande epitaphium, som så wäl kan anwändas på honom sjelf:" Kallad till förwaltningens öfwersta ledning, återställde han financerne, gaf ett nytt lif åt fäderneslandets handel, och lade en djup och säker grund för den offentliga crediten. Hos utländningen wisste han att upprätthålla sin nations ära; omgifwen af swårigheter och faror, förstod han att förena statens krafter och hjelpkällor, och inom dess gränsor sprida ordningens och den sanna frihetens wälsignelser. Till denna höga bestämmelse hade Försynen utrustat honom med gåfwor, som enskildt betraktade äro sällsynta, i sin förening åter underbara — omdömeskraft, phantasie, minne, qwickhet, energie, skarpfinnighet, — en wältalighet lika rik som bestämd, lika befallande som öfwertalande, — ett upphöjdt tänkesätt förenadt [ 6 ]med ett mildt och enkelt sinne, — wärma och beständighet mot wänner, försonlighet mot fiender. Hans flit förslappades ej genom förtroendet till hans stora förmögenheter, och hans öfwerseende med andra minskades ej genom medwetandet af egen öfwerlägsenhet. Hans äregirighet war ren och fri från alla egoistiska bewekelsegrunder. Herrsklystnaden och begäret efter ära gällde hos honom alltid mindre än nitet för det allmännas wäl."

Af förekommen anledning warda Skeppare å Finska Handels-fartyg härigenom erinrade att till undgående af laga answar wid resor på utrikes orter noga i akttaga hwad enligt gällande Författningar är föreskrifwit, rörande förbud för Skeppare att medtaga Passagerare hwilka icke kunna uppte af Rysk Consul påtecknadt Pass. Helsingfors af Finance Expeditionen i Kejserl. Senaten för Finland, den 22 Aug. 1827.

Wid Fredriksfors Bruks Egendom i Ulfsby Socken af Åbo och Björneborgs Län försäljes å dess Lastage plats i Gammelby följande sorter Bräder: neml. 26 Tolfter helrena och 10 D:o half-rena, 10 aln långa 1+1⁄2 tum tjocka och 11 tum breda, 80 Tolfter helrena och 11 D:o halfrena 7 aln långa 1+1⁄2 tum tjocka, 342 Tolfter rena 7 aln långa 2 tum tjocka, 285 Tolfter helrena och 218 Tolfter halfrena 7 aln länga och 1 tum tjocka; hugade Köpare äga fördenskull med första och sednast inom denne månads utgång inkomma med sina anbud till Kejserliga Senatens Finance Expedition. Helsingfors af berörde Expedition den 1 Sept. 1827.

Enligt wederbörande Curators i aflidne Stads-Fiskalen Carl Johan Fonténs gäldbundna bo derom gjorda begäran, kommer Fonténs i lifstiden ägde Backas Frälsehemman om 2⁄3:dels mantal i Neder-Kirjola by, Pargas Socken och Piikie Härad att för dess Concoursmassas räkning genom anställande offentelig Auction här å Lands-Cancelliet Fredagen den 12 nästinstundande October, kl. 11 före middagen, till den mestbjudande försäljas; hwilket samt att Köparen bör wid Auctionen inlemna behörigen styrkt proprie borgen för Auctionsskillingens betalning inom den tid som derwid bestämmes, härigenom warder till hugade Spekulanters och wederbörande Inteckningshafwares underrättelse tillkännagifwit. — Enligt beskrifning är Hemmanet försedt med förswarlig åbyggnad, deraf en Caractersbyggning af 4:ra rum med kök och windskammare nyligen blifwit uppförd, samt innehar ägor till 9 tunneland åker, 22 tunne- 29 kappeland äng samt 129 tunne- 15 kappeland skogsmark jemte åker- och ängs-backar. Åbo Lands-Cancellie den 18 Augusti 1827.

Erik Wallenius.

Carl Edw. Heurlin.

I anledning af wederbörande Curators derom gjorda begäran kommer förre Handlanden Zacharias Ingermans Concoursmassa tillhörige halfwa Päesterpä skatte Rusthåll jemte besittningsrätten till halfwa Söderby Allodial Säteri i Sagu Socken och Piikie Härad att, genom anställande offentelig Auction här å Lands-Cancelliet, Fredagen den Fjortonde December innew. är kl. 11 f. m., till den mästbjudande försäljas, med rättighet för Köparen att sagde lägenheter midfastan nästinstundande år tillträda, hwilket samt att Auctionsskillingen emot Sex procents ränta och wederhäftig proprie borgen, som genast wid försäljningen bör inlemnas, får hos Köparen innestå 2 månader efter inropet, härigenom warder till hugade Spekulanters och wederbörande Inteckningshafwares underrättelse tillkännagifwit. Åbo Lands-Cancellie den 28 Augusti 1827.

Under Hr Landshöfdingen och Ridd. Wallenii frånwaro.

På landshöfdinge-Embetets wägnar,

Carl Edw. Heurlin.

Gust. Hästesko.

Som Kejserliga Senaten för Finland funnit godt förordna, att offentelig Entreprenade-Auction skall anställas för att åt den minstfordrande utbjuda såwäl werkställigheten af åtskillige reparationer å de till Läne Lazarettet härstädes hörande byggnader och plank, som uppförandet af en ny badstugubyggnad och anskaffningen af särskildta brandredskap för berörde inrättning, allt i enlighet med ett uppgjordt Material- och Kostnads-förslag, slutande sig å 4115 Rubel 80 kopek B:co Assign.; så har jag härigenom welat utsätta termin till den 1 nästk. October, klockan 11 f. m., då [ 7 ]omförmälte Auction kommer att å Lands-Contoiret härstädes för sig gå; hwilket således, till hugade speculanters underrättelse kungöres, med tillkännagifwande, att Kostnads-förslaget härstades står att påses både före och wid Auctionen. Wiborg, å Lands-Contoiret den 29 Augusti 1827.

Under Herr Landshöfdingen och Ridd. August Ramsays frånwaro på Embetsresor i Länet.

På Landshöfdinge-Embetets wägnar:

Joh. Lönnblad.

E. J. Bäck.

Som wid den Åbo Stad den 4 och 5 dennes öfwergångne swåra eldswåda Dom-Capitlets Sessions- och Archiv-rum jemte Domkyrkan uppbrunnit, men Biskopshuset af den allmänna olyckan ej blifwit hemsökt, och fördenskull är qwarstående, har Dom-Capitlet beslutit att uti nämnde Hus tills widare hålla sine Sammanträden samt att ditflytta sitt Cancellie och öfwerblefna Archiv: Och warda i anledning deraf wederbörande underrättade, det skrifter och handlingar till Dom-Capitlet hwarje förmiddag klockan emellan 11 och 12 derstädes emottagas. Åbo den 7 Sept. 1827.

På befallning,

Jac. Gust. Chydenius.

Genom off. Entreprenade-Auction som d. 28 i d. m. kl. 11 f. m. anställes härstades och å Lands-Contoiret i Tawastehus, kommer för Finska Underwisnings Skarpskytte Bataillon att upphandlas, å Krigs-Commissariatet ensamt: 220 st. Axelgehäng, 208 st. Bandoler Remmar, 208 st. Patronkök, 208 st. Gewärs Remmar och 208 st. Eldstålsbetäckare, alla af swart laqueradt Läder, 195 st. Kiwrar, 195 st. Pomponer, 195 st. Bleckplåtar och 195 st. hwita Fjäll till Kiwrar, 8 st. Under-Officerares och 187 st. Skarpskytte Kisketter, 8 st. Under-Officerares och 187 st. Skarpskytte Bataillons Märken, 220 st. Ränslar af mörkbruna ludna Kalfskin, 220 st. Wattenflaskor af Bleck, 208 st. Messingsplåtar till Patronkök, 126 st. Bajonett Baljor, 208 st. Låsbetäckare, 220 par gröna Skinnwantar, och af brunt Waxläder 220 st. Ränsel Remmar, 220 st. Kapott Remmar och 220 st. Remmar till Wattenflaskor samt swarta Waxduks foderal till 195 st. Kiwrar, 220 st. Kapotter och 208 st. Patronkök, äfwensom 233 st. gröna Klädesmössor; samt här å Krigs-Commissariatet och å sagde Lands-Contoir: 220 st. swarta Klädes Halsdukar, 1197+13⁄24 alnar grönt- 57+3⁄8 alnar ljusblått- 121+7⁄8 alnar swart- och 1210 alnar grått Kläde, 349+13⁄24 alnar grönt Ylle Boij, 46+17⁄24 alnar Silfwer Galoner, 724+1⁄3 dussin större- och 162+1⁄2 dussin mindre Tennknappar, 258+11⁄12 dussin swarta Hornknappar, 516 dussin swarta Häcktor, 715 alnar Linneband, 935 alnar Rawenduk, 3821+1⁄4 alnar Foderwäf, 440 st. Skjortor, 440 par Ullstrumpor, 440 par bruna Waxläders Stöflar med dubbla sulor och 440 par halfsulor. Alla desse persedlar, hwilka, så widt tillgång finnes skola wara af Finsk tillwerkning, och hwarå profwer före och wid Auctionen härstädes, samt, så widt de å Lands-Contoiret i Tawastehus utbjudas, derstädes före och wid Auctionen äro att beses, böra, så widt möjligt är, inom den 1 nästkommande November, men i alla fall inom detta års utgång levereras här i Staden; hwarom hugade Speculanter härigenom underrättas, äfwensom att wederhäftig proprie borgen, författad enligt det i denna Tidning den 14 September förlidet år under N:o 107 införde formulaire, bör wid Auctionen prästeras före de skeende anbuden, hwilka äfwen skrifteligen författade, före förrättningen kunna inlemnas. Helsingfors af Krigs-Commissariatet för Activa Arméen i Finland den 5 September 1827.

C. W. Reuterskiöld.

B. U. Tigerstedt.

NOTIFICATIONER.

Auction:

Måndagen den 10⁄22 October kl. 3 eftermiddagen kommer å Auctionskammaren härstädes aflidne Handelsbokhållaren J. F. Nygröns wid Rewonhande gatan eller den så kallade Salakalachti Strand under N:o 258 belägne Gård att genom offentelig Auction medelst upp- och afslag till den mestbjudande försäljas; hwarom hugade Köpare härigenom underrättas. Wiborgs Auctionskammare den 20 Aug. (1 Sept.) 1827.

N. Wulffert.

Concours-Twister:

Uppå derom gjord ansökning, har Härads-Rätten uti Pyttis och en del Lappträsk Socknars Tingslag, medelst utfärdad offentelig Stemning wid sistöfwerståndit Winter-Ting i berörde Tingslag, sammankallat aflidne f. d. Extra Copisten wid Kejserliga Post-Direction, Anders Johan Gyllings samtelige Borgenärer, att å andra Rättegångsdagen af nästinfallande Höste-Ting uti [ 8 ]ofwanberörde Tingslag, sine fordringar uppgifwa och styrka, wid förlust af all rätt och widare talan dertill framdeles. Bäckby Malmgårds den 20 Maji 1827.

På Domare-Embetets wägnar,

Pehr Joh. Åkerstedt.

Helsingfors Stads Rådhus-Rätt har genom offenteligt anslag kallat aflidne Lieutenanten och Adjutanten wid Finska Underwisnings Skarpskytte Bataillonen Ludvig Magnus Doguets samtelige Borgenärer, att klockan före 12 å den förste Helgedags-fria Måndagen i Martii månad nästinstundande år 1828 deras hos bemälte aflidne ägande fordringar, wid förlust af all widare rätt och talan i laga ordning inför Rådhus-Rätten förete och med Ed styrka.

Medelst anslagen offentelig Stemning har Helsingfors Stads Rådhus-Rätt kallat och stemt Coopvaerdie Skepparen M. M. Hallbergs så wetterlige som okände Borgenärer, att wid förlust af widare rätt och talan, samt på sätt 1798 års Kongl. Concours-Stadga det föreskrifwer, före kl. 12 å den förste Helgedags-frie Måndagen i Augusti månad nästkommande år 1828, deras hos bemälte Coopvaerdie Skeppare ägande fordringar hos Rådhus-Rätten anmäla.

Genom offenteligt anslag har Helsingfors Stads Rådhus-Rätt kallat aflidne Sadelmakaren Gustaf Löfbergs samtelige Borgenärer, att Onsdagen, den 19 nästkommande December, klockan före 12 å dagen, wid förlust af all rätt och talan deras uti Sterbhuset ägande fordringar i laga ordning hos Rådhus-Rätten anmäla och edeligen fästa.

Diverse Kungörelser:

Att Helsingfors Stads Rådhus-Rätt, medelst Utslag den 20 Augusti innewarande år, ställt Victualiehandlanden Anders Sarin, i anseende till honom åkommen sinnes-sjukdom, under Victualiehandlanden Daniel Lindfors's och Bonden Eric Johan Sarins från Keinby i Helsinge Socken Förmyndarewård; warder, i följd af Kongl. Förordningen den 11 Maji 1774 härmedelst kungjordt.

Af förekommen anledning, nödgas jag härigenom uppsäga all af mig ingången borgen. Fredricshamn den 3 Sept. 1827.

Aug. Holm,

v. Häradshöfding.

Samtelige Fordringsägare uti Handlanden C. H. Ömströms Concours, warda härigenom kallade att Måndagen den 1 instundande October kl. 3 på eftermiddagen sammanträda uti Herr Apothekaren G. L. Bjuggs gård i Tawastehus för att öfwerlägga om åtskillige massan rörande wigtiga angelägenherter; och erinres att de frånwarande få åtnöjas med hwad de närwarande besluta. Tawastehus den 23 Aug. 1827.

C. J. Hangelin,

förordnad Curator.

Den 21 förstkommande September förrättas Bouppteckning efter aflidne Lieutenanten Gust. Fredr. Eklöf, hwarföre alla de som till boet weta sig wara skyldige eller hafwa att fordra, äga nämnde dag på förmidd. infinna sig å Pardola Hemman i Messuby Socken och Palo by, der uppteckningen sker; som tillkännagifwes. Pardola den 22 Aug. 1827.

Ewa Eleonora Eklöf,

född Åkerhjelm,

Underskrifwen som hittills kallat mig Hurtig, ändrar sålunda mitt namn att jag hädanefter kallar mig Hougenburg. Helsingfors den 10 Sept. 1827.

C. F. Hurtig n. m. Hougenburg,

Boktryckeri-Konstförwandt.

För en något kunnig Trägårds Dräng, är tillfälle i dess yrcke för nästa år, då han anmäler sitt wistande m. m. på Tawastehus Post-Contoir i förseglad billit till A. B. 99. — Äfwen för en stadig och kunnig Hushållerska att antaga hushållningen hos en alfwarsam och åldrig Husbonde med ofwanstående anwisning.

Till salu finnes:

Twänne särskildt bebygde frälse gods Konnitza och Kimajärfwi benämnde, belägne uti Pyhäjärfwi Socken af Wiborgs Län och bestående tillsammans af 26 förmedlade mantal, jemte derunder lydande ägor. Underrättelse om priset och Egendomarnes beskaffenhet kan erhållas af Gods-Inspectoren å Kimajärfwi. Konnitza den 10 Aug. 1827.

Tatjana Baläsnj,

Collegii Rådinna.

Saltad Lax på fjerdingar till facilt pris hos

S. A. Wathén.

En efter nyaste modet förfärdigad Chaise hos Sadelmakar Björcklund.

N:o 108 utgifwes Thorsdagen den 13 Sept. kl. 12 f. m.

HELSINGFORS, Tryckt hos J. Simelii Enka.