Finlands Allmänna Tidning 1878-03-02

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  N:o 51. Fredagen den 1 Mars 1878
Finlands Allmänna Tidning

N:o 52. Lördagen den 2 Mars 1878
N:o 53. Måndagen den 4 Mars 1878  →
Index.


[ 1 ]

N:o 52. FINLANDS 1878

.

ALLMÄNNA TIDNING

Utdelas i Helsingfors hvarje helgfri dag kl. 4 e. m. i de officiela tidningarnas kontor, Kyrkogatan 14; i landsorten å resp. postkontor. — Pris för hel årgång 12 mark, för half årgång 6 mark, för tre månader 3 mark finskt mynt, postarvodet oberäknadt. Lösnummer à 15 penni stiljas i tidningskontoret.

Lördagen den 2 Mars.

Kungörelser och annonser emottagas i de officiela tidningarnas kontor från kl. 11 f. m. till 2 e. m. och från 4 till 6 e. m. Annons priset är 10 penni per rad af vidpass 40 bokstäfver. Tidningens byrå: Kyrkogatan 14.

Officiela Afdelningen.

Hans Kejserliga Majestäts Nådiga Kungörelse, angående upphäfvande af förbudet mot utförsel från Finland till utrikesort af oberedda och beredda fårskinn samt tillverkningar af dylika skinn. Gifven i Helsingfors, den 20 Februari 1878.

Wi ALEXANDER den Andre, med Guds Nåde, Kejsare och Sjelfherrskare öfver hela Ryssland, Tsar af Polen, samt Storfurste till Finland, etc. etc. etc. Göre veterligt: att Wi, i likhet med hvad för Kejsaredömet Ryssland blifvit förordnadt, funnit godt i Nåder upphäfva det af Oss genom nådiga Kungörelsen den 14 November 1877 meddelade förbud mot utförsel från Finland till utrikesort af oberedda och beredda fårskinn samt tillverkningar af dylika skinn. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder. Helsingfors, den 20 Februari 1878.

I Hans Kejs. Maj:ts Höga Namn,

Dess tillförordnade Senat för Finland:

J. M. Nordenstam. Th. Thilén.
H. Molander. Oscar Norrmén.
A. Mechelin. V. von Haartman.
Albert Nykopp. W. Zilliacus.
C. J. Jägerhorn.

Af förekommen anledning har Kejserliga Senaten fastställt tullafgiften för smältstycken, som under innevarande år till landet införas, till tre mark för skeppundet, hvarom allmänheten härigenom underrättas. Helsingfors af Ekonomie Departementet i Kejserliga Senaten för Finland, den 23 januari 1878.


Sedan finansministern i Kejsaredömet, på sätt herr generalguvernörens till Kejserliga Senaten aflåtna skrifvelse för den 5 innevarande februari (24 förvikne januari) innehåller, på gjord framställning tillåtit att konserverade födoämnen af alla slag framdeles få tullfritt från Finland till Ryssland införas med vilkor likväl att varan åtföljes af behörigt bevis öfver dess finska ursprung, varder allmänheten detta till kännedom härigenom meddeladt. Helsingfors af Finans Expeditionen i Kejserliga Senaten för Finland, den 20 februari 1878.


Uti till Finans Expeditionen ankommen skrifvelse af den +175 Februari detta år har handelsombudsmannen i Odessa anmält, att högsta och lägsta priserne å spanmål och andre hufvudexportartiklar jemte frakter för det närvarande utgjorde:

Hvete pr tschetvert S. R. 10 à 12: 20
Korn » » » 5: 60 à 6: »
Majs » » » 5: 70 à 6: »
Råg » » » 7: 20 » »
Linfrö » » » 14: 50 » »
Frakter: för ångare till England pr ton talg shill. 40
» segelfartyg » » 35
» ångfartyg till Marseille pr charge Francs 3

Nederlaget å platsen utgöres at 800,080 tschetvert särskilda sorters spanmål, och fraktsökande ångare under olika flaggor 46

samt italienska segelskepp 3

Helsingfors, af Finans Expeditionen i Kejserliga Senaten för Finland, den 27 Februari 1878.


Anmärkningsvärda tilldragelser enligt af guvernörerne inlemnade rapporter.

Kuopio län. Torparene från Kihtelysvaara sockens Heinövaara by, Petter Lukkarinen och Pål Leinonen, hafva den 24 nyssvikne Januari, invid vägen till den sistnämndes torp och vidpass 200 famnar nära detsamma, funnit det stelfrusna liket efter en betlande och ålderstigen mansperson, som förmodats heta Koponen och senast varit bosatt i Tohmajärvi socken. Inhyseskarlen Johan Hukka, från Kides socken, har, vid det han den 17 nyssvikne Januari uti dryckesrördt tillstånd begifvit sig från sagde sockens kyrkoby öfver Kides sjö till Podaskavaara by, förvillat sig från vägen och påföljande dag hittats död å isen.

Helsotillståndet i länet har varit ganska tillfredställande.


Icke-Officiela Afdelningen.

Helsingfors.

Fastlagssöndagen predika:

I Nikolaikyrkan: svenska högmessorna, kl. 9 och kl. 12: pastor Broberg; finsk aftonsång kl. 5: pastor Bengelsdorff.

I Gamla kyrkan: finsk högmessa kl. 9: doktor Hornborg; svensk aftonsång kl. 5: pastor Hyrkstedt.

Nästa onsdag kl. 6 e. m. hålles i gamla kyrkan svensk bibelstund.

I Lifgardes 3:dje, finska skarpsk. bataljons kyrka finsk högmessa kl. 10 pastor Colliander.


Tro- och huldhetsed har af preussiske undersåten, tandläkaren Johan August Theodor Weber, hvilken genom Nådig resolution af den 6 november 1877 antagits till Hans Kejserliga Majestäts undersåte i Finland, den 26 nyssvikne februari aflagts inför guvernören i Nylands län.

Universitetet. Offentlig pedagogieexamen anställdes i dag med filos. magistern Karl Oskar Grönros.

Finska gardesbataljonen. Enligt tvenne i går från San Stefano afsände och samma dag hit anlände telegrammer befinner sig bataljonen, såsom gårdagens blad redan meddelade, sedan den 25 nyssvikne februari i närheten af nämnda ort. Af officerarene befunno sig alla friska, med undantag af löjtnanten friherre Silfverhjelm, som fortfarande var lindrigt sjuk. Man synes hoppas att snart få återvända hem samt beder att bref sändas till mötes till Odessa.

Juridiska föreningens centralafdelning sammanträder å vanligt ställe i dag lördag kl. 7 e. m. Till diskussion förekommer fyra civilrättsliga frågor i årsprogrammet.

Savokarelska studentafdelningen firade i torsdags, årsdagen af Kalevalas första framträdande, sin årsfest i studenthusets för tillfället enkelt men smakfullt smyckade musiksal. Festföredraget hölls af hr J. Krohn och hade till ämne ”Adeln för 200 år sedan”.

(M.bl.)

Pianisten m:me Benoit ger sin konsert i afton i universitetets solennitetssal. Eleve af den celebre Leschetitzky har konsertgifverskan genomgått konservatoriet i S:t Petersburg och belönades med institutets guldmedalj. — Den eminenta artisten skall säkert få talrika och intresserade åhörare.

Skärgårdstrafikaktiebolaget hade i torsdags sin bolagsstämma, dervid direktionen beviljades full decharge samt till verkställande direktör utsågs kapten L. Krogius.


Fartygsköp. I Stockh. Dagbl. skrifves: Det i Lovisa skärgård i Finland år 1857 af furu på kravel nybygda skeppet Augusta är för kort tid sedan inköpt af rederi i Malmöhus län. Fartyget, som har en dräglighet af 417 tons, får Allerum till hemort och skall föras af sjökapten J. F. Berlet.

Åtskilliga hemmansegare inom Väddö socken hafva tillhandlat sig det år 1865 i Finland af furu på kravel bygda fartyget Alma, om 200 ton. Tackladt till skonare, kommer nämnda fartyg att hemmahöra i Skeppsmyra by, och är skepparen J. P. Jansson utsedd till dess befälhafvare.


Från Paris.

(Till Finlands Allmänna Tidning.)

Den 22 februari.

Franska banken ingick för två dagar sedan i sitt 79:de ålders år, hvilket, i en sådan tid af financiela omstörtningar som vårt århundrade, är en vacker ålderdom för en bankinstitution. Det är också en rask ålderdom, kan man med skäl säga, som förmår att på sina starka skuldror uppbära den bästa delen af Frakrikes allmänna och enskilda kredit. Franska banken är i sin närvarande form en skapelse af Napoleon I:s stora blick för allt, som bidrog att reorganisera den genom revolutionen desorganiserade staten, och hela dess konstitution är nästan oförändradt densamma ännu i dag, som den stadfästades af honom. Det egendomliga i denna konstitution, när man känner Napoleons afgjorda motvilja för allt parlamentariskt väsende är att Banken styres efter de fullkomligaste parlamentariska reglor. Den är som bekant icke en statsbank i egentlig mening, men icke heller en enskild penningeinrättning. Dess kapital eges af enskilda aktieegare, som utse förvaltningsrådet (les censeurs) och dess närmaste organer, les régents, eller hvad man tillsammans skulle kunna kalla den lagstiftande makten. Deremot utnämner regeringen Bankens guvernör och vice-guvernörer, hvilka motsvara den verkställande makten. Det är guvernören, som, likt statschefen i ett konstitutionelt styrdt land, presiderar i konseljen, gillar eller förkastar föreslagna åtgärder, utnämner, förflyttar eller afsätter embetsmännen, ensam undertecknar alla Banken vidkommande öfverenskommelser eller fördrag, samt utför eller låter utföra de lagar och statuter, enligt hvilka Banken styres. Han har rätt till veto och kan hindra utförandet af de inom förvaltningsrådet beslutade förslag och åtgärder, men han kan icke tvinga detta sednare att antaga något hans förslag och är skyldig att aflägga räkenskap för alla sina åtgöranden.

Franska banken är i åtnjutande af privilegiet att ensam utgifva sedelmynt och betalar denna omätligt vigtiga förmon med åtskilliga förpligtelser mot staten, bland annat att i det närmaste räntefritt tillhandahålla finansministern en summa af 60 mill. francs om året, (genom en af den n. v. finansministern nyss föreslagen konvention är det fråga om att för de närmaste tio åren förhöjda summan till 140 mill. årligen,) samt erlägger en viss stämpelafgift (1+12 pro mille) för hvarje sedel som utgår från Banken och betalar naturligtvis dessutom en temligen hög skatt för sin rörelse. Icke desto mindre är privilegiet ofantligt vinstgifvande, hvilket nogsamt visar sig deraf att aktierna, hvilkas pari är 1,000 francs, för närvarande, oaktadt det förflutna årets missgynnande konjunkturer, äro uppe på öfver 3,200 och under vissa tider nått nära 4,000; de äro till antalet 182,500. För staten har den bästa ersättningen för detta privilegium (hvilket från både afundsmäns och theoretiska ifrarares sida varit och ännu alltjemt är utsatt för häftiga angrepp), dock varit den stadga, som genom Banken och dess verksamhet förlänats hela landets penningeväsen. Det är ett underverk att i ett land, der revolutionerna blåst omkull thronen och dynastier såsom korthus, der den allmänna statskrediten tidtals tyckts tillintetgjord, der financiela kriser nästan periodiskt strö omkring sig ruin och olycka och der sjelfva nervus rerum, det metalliska myntet, någon gång dragit sig tillbaka och gömt sig med svartsjuk oro, — att der se en penningeinstitution stå lika orubbligt lugn “i alla väder”, utan att förfäras eller svika sin pligt eller böjas i sin mekanism. Det är åtminstone icke mer än en gång som dess historia vet att omtala en dag af förfäran och modlöshet; det var vid de allierades intåg i Paris 1814. Medan det stora bålet på Place Vendôme förtärde hundratals fanor, som fordom tagits ifrån Frankrikes fiender för att de ej åter skulle falla i deras händer, uppbrände Banken också alla sina inneliggande sedlar. Trettiofyra år sednare hade Banken att genomgå en annan kris, farligare än den förra. Det var den som framkallades af februarirevolutionen, då handel, industri, finanser föllo i ett sjukdomtillstånd, som tycktes visa på döden sjelf. Den tredje stora faran var Kommunen 1871, då en katastrof syntes ännu [ 2 ]oundvikligare. Men Franska banken skulle med stolthet kunna antaga staden Paris’ vapen och devis: skeppet, som fluctuat nec mergitur. Huru högt vågorna vräka, sänka de ej denna farkost i djupet!

(Forts.)

Landsorten.

Wiborg. Redogörelse öfver förvaltningen af Sparbanken i Wiborg för år 1877.

Insätttarenes fond.
Debet:
Fmk. pi.
Insättarenes fordran den 31 December 1876 1,325,354: 23.
1103 personer hafva under år 1877 insatt 229,976: 75.
Upplupne räntor intill årets slut å samtliga insättningar 51,175: 41.
Summa 1,600,506: 39.
Credit:
856 personer hafva under år 1877 utagit 299,300: 71.
Insättarenes fordran till år 1878 1,307,205: 68.
Summa 1,606,506: 39.
Grundfonden.
Debet:
Behållning från år 1876 200,495: 03.
Influtne räntor å utlåningar 85,012: 45.
Den 31 December 1877 upplupna utestående räntor 42,777: 10.
Summa 328,284: 58.
Credit:
Förvaltningskostnader 8,139: 72.
Afföres vid 1876 års slut upplupne, men under 1877

influtna räntor å utlåningar || 42,387: || 76.

Insättarenes upplupne räntor 51,175: 41.
Behållning till år 1878 226,581: 69.
Summa 328,284: 58.
General-kalkyl.
Debet.
Insättarenes fordran vid årets slut 1,307,205: 68.
Sparbankens behållning den 31 September 1877 226,581: 69.
Summa 1,533,787: 37.
Credit:
Sparbankens fordringar hos låntagarene 1,452,515:
Den 31 December 1877 upplupne utestående räntor 42,777: 10.
Contant i Cassan 38,495: 27.
Summa 1,533,787: 37.

Sparbankens egen fond har under loppet af år 1877 blifvit ökad med 26,086 mark 66 penni.

Wiborg den 15 Februari 1878.

Direktionen.

Spårvägen. Förslaget till kontrakt emellan staden och öfverste Pipping har numera med några obetydliga ändringar, gillats af stadsfullmäktige. Med underrättelse härom hafva stadsfullmäktige påmint om, att koncessionen icke har gällande kraft, förrän tillstånd af koncessionären utverkats att draga spårvägen öfver tullbron och den del af sjelfva bron hvaröfver staden icke eger bestämmande rätt.

(Ö. F.)

Kurgala affären. Vi hafva förut omtalat de stridigheter om fiskevatten som uppstått emellan Lavansaari oboer och Narva allmoge. Sistlidne höst hölls af den för reglerande af fiskevattnena utsedda kommissionen under vicehäradshöfding Ekmans ordförandeskap ett sammanträde, men detsamma ajournerades till lämplig tid under vintern. Guvernören i S:t Petersburg har nu meddelat att kommissionen sammanträder den 11 instundande mars och att ledamöterne i sådant afseende böra sammanträffa i staden Jamburg dagen förut.

(Ö. F.)

Björneborg. Tidningen Länsi-Suomi kommer att från och med instundande mars månad redigeras af lyceikollegan hr E. V. Selin, tillförene medarbetare i åtskilliga tidningar på såväl svenska som finska språket. Raittiuden Ystävä är öfvertagen af folkskoleinspektorn hr O. Hynén, som allaredan redigerat den sistlidne lördags utdelade nummern.

(B. T.)

S:t Petersburg.

Genom en den 10 sistlidne Februari utfärdad ukas till dirigerande Senaten har H. K. M., med afseende å eventuel nödvändighet att temporärt öka riksskattkammarens aktiva, på framställning af finansministern, tillåtit utfärdandet i mån af behof af riksskattkammar-obligationer under, bland annat, följande vilkor:

riksskattkammare-obligationerne emitteras att löpa en tid, icke kortare än tre månader och icke längre än ett år;

vid förfallotiden inlösas de till nominelt värde jemte upplupen ränta, enligt bestämningarna för hvarje skild emission; för tiden emellan förfalloterminen och obligationernas inlösande erlägges icke ränta; obligationernas nominella pris får icke understiga 1000 rubel;

tiden och sättet för deras emitterande beror af finansministern;

obligationerna ställas å innehafvaren och kunna således öfverlåtas till annan person utan alla omgångar;

obligationerna emottagas af myndigheter såsom kaution till deras nominella värde och såsom underpant för tullafgifter till ett af finansministern faststäldt pris; Rysslands bank, dess filialer och kontor få emottaga dessa obligationer till diskontering.


UTRIKES.

Såväl Journ. de St. P:bourg som Agence gén. russe förklara, att den af Reuters bureau meddelade versionen af fredsvilkoren är oriktig. “Ryssland, säger nämnda Agence, har aldrig fordrat att Bulgariens muhamedanska invånare skola utvisas, men väl att de turkiska embetsmännen och trupperna skola återkallas, hvilket alldeles icke är detsamma. Lord Derby egde tillräcklig kännedom derom, för att icke behöfva erinra om mohrernes utdrifvande från Spanien. Likalitet har Ryssland begärt att en del af Bosnien skall afträdas åt Serbien. Hvad sunden angår är det en fråga, som, emedan den intresserar hela Europa, redan från början af Ryssland förbehållits Europas afgörande. Oaktadt ryktena om fredens afslutande hålla i sig, kunna vi konstatera, att ännu ingen underrättelse inlupit, som bekräftat fredens undertecknande.“

I den officiösa österrikiska Corresp. générale för den 24 februari läses: ”I går voro de österrikiska ministrarne samlade till en konselj, som bivistades äfven af utrikesministern grefve Andrassy. Ämnet för öfverläggningarna utgjordes af bestämmandet af datum för delegationernas sammankallande. Med afseende å konferensens nära förestående sammanträdande, hvilket eventuelt fordrar grefve Andrassys personliga närvaro, måste delegationerna i hvarje fall sammanträda en af de första dagarna i mars, för att i tid förlänga den provisoriska budgeten, som utgår med mars månad. Oberäknadt detta motiv, är det klart att grefve Andrassy fäster stor vigt vid delegationernas sammanträdande före konferensen, emedan dessa korporationer, hvilka det enligt lag åligger att kontrollera monarkiens utrikespolitik, derigenom blifva i tillfälle att genom sitt godkännande af vår monarkis politiska tendenser gifva större vigt åt Österrikes hållning på konferensen. Tvenne ungerska ministrar, hrr Tisza och Szell anlände i dag till Wien för att deltaga i ministrarnes fortsatta öfverläggningar, hvilka enligt Fremdenblatt icke hafva financiela eller militära åtgärder till ändamål. Det är bekant, att Montags-Revue icke är ense med Fremdenblatt hvad denna senare detalj beträffar. En annan Wientidning yttrar i en artikel med öfverskriften: “Millionernas sammankallande“ följande: Österrike väpnar sig, men det mobiliserar icke; det förser grefve Andrassy för hans beskickning till konferensen med en kredit af 50 till 100 millioner gulden, men det praktiska användandet af denna kredit, arméns mobilisering, har ännu icke blifvit föreslagen. Tvertom hoppas grefve Andrassy alltid att en uppgörelse i godo skall befria honom från att nödgas tillgripa de medel, som man skall ställa till hans förfogande. Delegationerna äro sammankallade för att votera denna extraordinarie kredit. Sådan är den tilldragelse, som utmärker situationen. Ty, på det hela taget, om mobiliseringen ännu icke blitvit dekreterad, är det blott ett steg från kreditbegäran till mobiliseringen.“

Om deputeraden von Bennigsens oförmodade vägran att öfvertaga den nybildade posten af tysk vicekansler samt om den köld, som inträdt i furst Bismarcks förhållanden till de nationalliberale skrifves i Deutsches Montags Blatt: “Ur god källa erfara vi, att förnämligast riksdagsförhandlingarna om tobaksskatten föranledt hr v. Bennigsen att för sina vänner förklara, att han, efter de faktiska och personliga afslöjanden, som dessa förhandlingar haft till följd, tillsvidare icke mera kan tänka på att, under de nu herrskande stämningarna, inträda i regeringen. En finanspolitik, som gör införandet af monopoler till sin hufvuduppgift, vore redan i och för sig en tillräcklig orsak för honom att hålla sig tillbaka. Man berättar oss vidare och ställer i förbindelse dermed, att ministern Delbrücks närvaro vid rikskanslerns parlamentariska soirée på många håll uttydts derhän, att underhandlingar bedrifvas med denne statsman om hans återinträde å rikets eller statens tjenst.“

De utländska diplomaterne, heter det i ett telegram till Daily News från Athen, som så ifrigt nödgade Grekland att draga sig tillbaka från Thessalien, ha handlat grymt mot de arma thessalierne. I stället för provinsens besättande af reguliera grekiska trupper med säkerhet för lif och egendom, till dess konferensen kunnat afgöra dess öde, rasar en guerillakamp i flere distrikt med ofta förekommande plundringar och massakrer, begångna af de förtviflade turkarne. Det hade endast behöfts anblicken af en regulier truppstyrka, för att de genast skulle lagt ned vapnen, ty de hoppas ingenting från Europa; men de vesterländska makterna ha hindrat Grekland från att upprätta ordning i Thessalien, och det kaotiska tillståndet tyckes skola nödvändigt fortfara. Sannolikt fortsätta insurgenterne striden ännu någon tid. England, Frankrike och Österrike skola få föga anledning att glädja sig öfver att ha hållit Grekland tillbaka. — I ett annat telegram heter det, att en skara frivillige den 20 lemnat Pireus på väg till Thessalien.


Guld och blod.

Social roman[1] af Gregor Samarow.

Sålunda hade några dagar förgått, under hvilka i den slutna kretsen af de tre med hvarandra lefvande menniskorna föga mer än de nödvändigaste ord blifvit vexlade, och allt sorgsnare, mera allena och betrycktare kände sig Karl i denna krets, som förut varit honom så fullkomligt nog och gjort honom så lycklig.

Men som han under hela sitt lif vänjt sig vid, att med modig och beslutsam kraft möta alla svåra pröfningar — icke endast med det passiva motstånd, som med resignation bär det oundvikliga, utan med verksam och moralisk ansträngning, hvilken strider och sträfvar, för att slutligen vända det onda till godt; — så höjde sig äfven nu hans goda natur och sunda sinne öfver den qvafva och dofva oklarhet, hvilken hvilade öfver honom.

På samma gång sade han sig, med den mildhet i omdöme, som alltid uppstår af medvetandet om egen öfverlägsen kraft, att han måhända varit orättvis mot Fanny, då han begärt ett så hastigt och fullkomligt underordnande af hennes fria, barnsliga sinne, under sin stränga och allvarliga lefnadsuppfattning.

Han kände, att han måste med mildhet försöka, att ombilda den älskades karakter efter sin uppfattning och lefnadsåskådning. Han kunde umbära lifvets förströelser och nöjen, då hans hela väsende mera koncentrerade sig i inre betraktelser; men han kände äfven, att han ej hade någon rätt, att begära detsamma af Fanny, som af naturen var annorlunda danad — lik en blomma, hvilken vänder sig mot ljuset och ej kan bestå utan den lifvande solstrålen.

Så beslöt han då såsom den öfverlägsne och starkare, att taga första steget, för att återställa den störda harmonin, och på eftermiddagen följande lördag, då såväl han som Fanny tidigare än vanligt återvändt från sitt arbete, gick han in till den unga flickan, som stannat i sina rum och, drömmande blickande ut i den tidiga skymningen, satt vid fenstret.

Förundrad såg hon upp, då Karl inträdde, dock låg i hennes drag snarare missnöje öfver ett ovälkommet afbrott i hennes tankar, än glädje öfver den älskades ankomst. Han såg detta med en sorgsen känsla, lät dock ej sin tanke bli synlig i sitt ansigte och sade, trädande fram till henne, i vänligt hjertlig ton:

— Vi ha ej på länge varit ute Fanny, jag tror att du längtar efter någon liten förströelse, och äfven jag känner behof af att åter litet muntra mig; — jag skulle derföre föreslå dig att i afton gå ut med mig. Man hör så mycket om operetten ”Hunderttausend Teufel,” hvilken spelas på Waltersdorff theatern — hvad menar du, skola vi gå dit? — vi skola skratta och det skall uppfriska oss.

Fanny hade först alldeles förvånad och förundrad sett på honom, men plötsligen ljusnade hennes sorgsna och trumpna ansigte af glädje. Hon sprang upp och lade sina båda händer på Karls axel.

— Är det ditt allvar? ropade hon, så lycklig betraktande honom med sina stora, strålande ögon, att äfven hans hjerta värmdes af denna blick, — är det ditt allvar?

Se, det är vackert, det är vänligt af dig, det hade jag knappt väntat, då du alltid är så sträng mot mig och du blef så ledsen, då jag nyligen gick till cirkus, — sedan du så oartigt lemnat mig allena, tillade hon i förebrående ton, hvilken hon genom en skälmsk blick och ett gladt leende, mildrade.

Sedan slog hon sina armar kring hans hals och tryckte en hjertlig kyss på hans läppar.

— Jag hade orätt, tänkte Karl, behagligt berörd af den hastiga förändringen i hennes sinnesstämning, och hon har väl rätt till att jag med kärlek och vänligt öfverseende leder henne och fäster afseende vid hennes anlag:

Vi skola framdeles utjemna hvarandra, sade han skrattande, upplyftande hennes vackra hufvud, som hon ett ögonblick lutat mot hans axel och innerligt blickande henne i ögonen; — jag vill ej mera vara så sträng, så allvarlig —

— Och så tråkig, inföll hon med ett lätt slag på hans kind. Dock, ropade hon, i det hon hastigt lösgjorde sig från hans omfamning, det är tid, vi måste skynda, om vi ännu skola få någon plats. Vänta ett ögonblick här, medan jag gör min toilette.

— Göra toilette, sade han förvånad och något ogillande, du är ju väl klädd — ingen ser oss ändå.

— Ingen ser oss? ropade hon — i en fylld theater? Jag hoppas verkligen, sade hon med näbbigt sjelfbehag, att man skall se mig — och du borde äfven vara smickrad, om rätt många blickar riktades på mig.

Innan han ännu kunde svara, hade hon tändt ett ljus och försvunnit i sin sängkammare.

I alla fall förstod hon, att hastigt göra sin toilette. Om en kort stund syntes hon åter, fullkomligt färdig till utgående.

Karl Berg kunde ej afhålla sig från, att

[ 3 ]Grekiska soldater ha deserterat till Thessalien för att sluta sig till insurgenterne. Ett lelegram från Athen af den 22 på aftonen till Daily News berättar, att turkarne samma dag på morgonen anfallit Platanos och inträngt i staden, hvarvid de satt en del af den i brand. Vid middagstiden hade insurgenterne emellertid fått förstärkning af en skara thebanska och andra frivillige och nödgade då turkarne att draga sig tillbaka.


Telegrafunderrättelser.

(Telegram till Finl. Allm. Tidning.)

LONDON d. 1 mars. I sitt svar på en interpellation af grefve Granville i öfverhuset förklarade sig lord Derby hafva skäl att tro, att freden skall undertecknas i morgon lördag.

WIEN d. 1 mars. I Polit Corresp. läses: Turkarnes förslag att uppskjuta det formela fredsslutet till dess konferensen sammanträdt, har kategoriskt tillbakavisats af Ryssland.


Wien d. 26 febr. Läget gestaltar sig spändare. Man fruktar att ryska regeringen skall fästa sig vid ryska folkets stämning och att inga eftergifter stå att vänta från Ryssland. Med hänsyn till de ryska truppkoncentreringarna på Siebenbürgens gräns skola der uppställas Honvedstrupper. — Härvarande hofparti vacklar. Å gårdagens hofbal var det militära elementet det förherrskande. Kejsaren underhöll sig på balen länge med sir Henry Elliot.

Ryktesvis förljudes, att den nye påfven förklarat sig såsom en motståndare till grekisk-orthodoxa kyrkan, Italien och Tyskland, samt tillika yttrar, att med den grekiska orthodoxien blott en half fred är möjlig.

Grefve Andrassy ärnar personligen deltaga å konferensen, oafhängigt af huru de öfriga stormakterna äro representerade. Man väntar, att konferensen skall sammanträda mot slutet af mars.

Wien d. 27 febr. Sulina är utrymdt af turkarne och besatt af ryssarne. Från Athen berättas att de turkiske irregulieres våldsbragder dagligen tilltaga. Grekiska regeringens bemödanden att iakttaga en hofsam hållning stöta på stora svårigheter, och den militära disciplinen begynner lida. Från en jägarbataljon vid gränsen till Epirus hafva 200 man under befäl af löjtnant Bairetari deserterat öfver till insurgenterne. Truppkommendören Sapunzakis med anlednig häraf bortkalla, bataljons kommendören, öfverstelöjtnant Dongles stäld till disposition, löjtnant Bairetari utstruken ur armérullan och prefekten i Akarnanien afsatt. De vid gränsen echelonnerade bataljonerna internerade i Domnitza och Agrimon.

Enligt dagens underrättelser har den fredliga stämningen åter i dag behållit öfverhand i Wien. Österrikiska arméns mobilisering skall blott utföras i ett inskränkt omfång och bero af konferensens utgång. Underrättelsen om ryska truppkoncentreringar vid Siebenbürgens gräns dementeras officiöst likasom de af Österrike tilltänkta motåtgärderna.

Malta d. 27 febr. Den engelska eskadern under lord John Hay, bestående af skeppen ”Minotaur”, ”Black prinsce”, ”Defence”, ”Shannon” och ”Foxhound”, har inträffat här på väg från Gibraltar. ”Coquette” har afgått till Besika viken, ”Helicon” och ”Bittern” skola närmast följa.

London d. 27 febr. Layard beklagar sig i en depesch öfver att i följd deraf att Porten bär kappan på bägge axlarna, äfvensom konfusionen i dess meddelanden, den diplomatiska förbindelsen med densamma har blifvit nästan omöjlig.

Bukarest d. 27 febr. De rumäniska trupperna hafva besatt Widdin och emottagas sympatiskt af befolkningen.

Athen d. 28 febr. Den grekiska armén uppbringas till 50,000 man. Gevär, ammunition och minkuttrar uppköpta i England för 85,000 pund sterl. Beställningar för 1,600,000 francs gjorda i Frankrike och Österrike. Från Krupp väntas 9 batterier fältartilleri.

London d. 28 febr. Napiers och Wolseleys utnämningar bekräfta sig. Standard dementerar att lord Derby med anledning af dessa utnämningar skulle afgå. Bladet tror dessa åtgärder nödvändiga, emedan England ej kan sanktionera de ryska vilkoren och svärdet måste blifva draget, om Ryssland ej gör eftergifter.

Enligt en depesch till Times från Athen, afreser Trikupis den 1 mars i specimission till stormakternas hof, och främst London. — Till samma blad telegraferas den 25 febr. från Pera: ”Bulgariens gräns ännu icke faststäld, debatterna om krigsskadeersättningen hafva ännu icke begynt, flottans utlemnande begäres icke. Ryssarne hafva hittills framryckt till Inburnu.”

(Telegram till Helsingfors Dagblad.)

London d. 1 mars. Till Daily Telegraph telegraferas från Wien den 28 febr.: ”Ryssarne ärna ännu beständigt inrycka i Konstantinopel med eller utan Portens samtycke. Brittiska regeringen har meddelat furst Gortschakoff, att hon vill återkalla sitt sändebud i Petersburg, lord Loftus, om detta sker.”


Officiela och legala kungörelser.

Sedan Distrikts-Ingeniören i Päijäne distrikt, under sistförlidne sommar, werkstält undersökning af Päijäne sjös norra och nordwestra tillflöden i Laukkas härad af detta län, för upprättande af stadga för flottning af wirke i antydda wattendrag, och derhos afgifwit förslag till bestämmelser i ämnet; warda lägenhetsinnehafware, strandegare samt egare af wattenwerk och fiskerier äfwensom alla andra som saken kan angå, härmedelst uppmanade, att inom trettio dagar efter det denna kungörelse blifwit afkunnad i Laukkas härads Kyrkor, och införd i landets officiela tidningar, hit eller till Kronofogden i berörda härad inlemna de anmärkningar emot Distrikts-Ingeniörens omförmälda förrättning, till hwilka de finna sig befogade, om de af en sådan förmån wilja sig begagna; hwarhos till kännedom meddelas, att handlingarne i ärendet skola afgå till bemälde Kronofogde, hos hwilken de som det åstunda, ega taga del af desamma.

Det åligger Kronofogden att efter nämnde tids utgång ofördröjligen hit öfwersända de anmärkningar, som tilläfwentyrs till honom ingifwas och tillika återställa handlingarna i målet. Wasa läns Landskansli, den 9 Februari 1878.

C. G. Wrede.
J. Ekström.
592

Som Bonden Elias Mattsson Ojala och hans hustru Kaisa Greta Johansdotter wid sökt lagfart å ett tjugufjerde (+124) dels mantal af Ojala skattehemman n:o 2 i Lochteå sockens Wälikannus by, icke kunnat behörigen styrka sina fångesmäns åtkomst och egda rätt till sagda hemmansdel, så har Häradsrätten i nämnda socken, medelst denna dag derom widtaget beslut, förelagt den eller dem som med stöd af bättre rätt wilja lagfarten hindra, att sin talan wid denna Rätt utföra och stemning dertill uttaga inom natt och år efter det denna kungörelse warit uti Finlands så finska som swenska allmänna tidningar tre gånger införd wid äfwentyr att den sökta lagfarten på den företedda utredningen meddelas. Lochteå den 5 September 1877.

På Häradsrättens wägnar:
Berndt Hällstén.
511(3—3)

Filosofie Magistern Edward Maunulin har hos Rådstufwurätten, med förmälan att en af honom från Nordiska Aktie bankens i Åbo filial den 19 sistlidne Mars köpt bank-postwexel N:o 2459, lydande å twåhundra fyratioåtta mark och ställd till order af Herr S. Lewänen, på okändt sätt förkommit, anhållit om wexelns dödande; och warder, med stöd af 68 § i nådiga wexelstadgan af den 29 Mars 1858, innehafwaren af berörde wexel förständigad att inom natt och år efter det denna stemning warit tre gånger minst fjorton dagar emellan hwarje gång införd i landets officiela såwäl å swenska som finska språket utkommande tidningar, wid Rådstufwurätten uppwisa änsagde wexel, wid äfwentyr att wexeln eljest kommer att dödas, derest ansökningen fullföljes. Wiborgs Rådhus, den 18 Augusti 1877.

På Rådstufwurättens wägnar:
  Carl Stråhlmann.  
449(3—2)   Th. Aschan.
F:d

Emedan Sjömannen Gustaf Wilhelm Sunell wid sökt lagfart å gården n:o 179 i westra qwarteret af denna stad icke kunnat utreda företrädarens åtkomst till nämnde gärd, warda, jemlikt Rådstuswurättens under denna dag afsagda utslag, den eller de som på grund af bättre rätt wilja klandra Gustaf Wilhelm Sunells åtkomst till berörde fastighet och lagfarten derå hindra härmedelst uppmanade att sin talan wid Rådstufwurätten utföra och stämning dertill uttaga inom natt och år efter det denna kungörelse warit tredje gången i landets allmänna tidningar införd, wid äfwentyr att lagfart å omförmälde gård meddelas. Raumo Rådhus, den 21 Januari 1878.

På Rådstufwurättens wägnar:
  Wald. Sjöblom.  
542(3—3) F:d  

Enligt Rådstufwurättens i Jywäskylä stad beslut för den 26 sistwikne Januari warda okände egarene till de twenne läderwäskor innehållande oförutullade och oförpassade handelswaror som undertecknad den 14 December sistlidet år å Rääkilä hemman i Rutalass by af denna socken i beslag tagit, härmed kallad och stemd att lördagen den 30 instundande Mars kl. 10 f. m. wid sagde Rådstufwurätt göra sina anspråk till sagde waror gällande wid förlust af all rättighet dertill framdeles. Korpelahti den 18 Februari 1878.

  A. Bärnlund,
534(3—1) v. Länsman

Trädgårdsskola.

Till undertecknads med biträde af statsmedel och under uppsigt af en utaf Kejserliga Senaten utsedd Direktion, härstädes inrättad trädgårdsskola med treårig kurs antages från den 1 nästkommande Juli sex elever, de der under lärotiden erhålla kostnadsfri såwäl theoretisk som praktisk underwisning, bostad, kost, ljus och wärme, med icke kläder och twätt.

De som önska winna inträde i skolan böra före den 1 instundande Maj till undertecknad skolans föreståndare inlemna ansökning, åtföljd av prestbewis om sökandens ålder och frejd, behörig målsmans skriftliga samtycke samt intyg öfwer färdighet i läsa och skrifwa, hwarefter de, som till elever antages, af mig derom i god tid före läsårets början underrätttas. Helsingfors, Villan Alkärr i Februari 1878.

543(4—2) M. G. Stenius
Adress: Trädgårdsmästar M. G. Stenius, Helsingfors, villan Alkärr.

Jemlikt Häradsrättens i Pielawesi sockens tingslag wid 1877 års winterting under § 38 meddelade beslut, uppmanas härmedelst den eller de, som i stöd af bättre rätt wilja klandra min åtkomst till 415 af skattehemmanet n:o 1 i Löytyjärwi by och Pielawesi socken, att inom natt och år, sedan härom tredje gången kungjorts, denna sin klandertalan efter utwerkad stemning, utföra wid förlust af rätt dertill sedermera.

Pielawesi, den 15 Januari 1878.
541(3—2) Dawid Hywärinen.

För att winna laga fastställelse uti halfwa Karjala eller Kesti skattehemman 524:dels mantal n:o 16 i Wieslahti by af Paltamo socken, Kajana härad och Uleåborgs län, enligt Häradsrättens utslag af den 21 sistlidne September fattade beslut. Får jag härigenom tillkännagifwa för dem, som tro sig hafwa bättre rätt till sagde hemman, göra sin lagliga anmälan för Häradsrätten i Paltamo socken inom natt och år sedan denna kungörelse blifwit tredje gången införd på Finlands Allmänna Tidning och Suomen Wirallinen Lehti. Paltamo den 29 December 1877

606(3—1) Anti Karhu,

Suutari skattehemman n:o 12 om 14 mantal i Laiwaniemi by och Nedertorneå socken har jag undertecknad tillhandlat mig af Hemmansbonden Isak Suutari för en köpesumma stor fyrahundra (400) mark, men alldenstund fastebref m. m. å nämnde hemman ej finnes, får jag härmedelst lagligen uppmana den eller dem, hwilka tro sig ega bättre rätt till nämnde hemman, att inom natt och år efter det denna annons warit tredje gången i landets såwäl swenska som finska tidningar införd bewaka sin rätt wid Härdsrätten i Nedertorneå och sin talan utföra

Nedertorneå den 15 Januari 1878.
440(3—3) Petter Kyöpmann eller Suutari.

Emedan Inhysesqwinnan Greta Huowinen, som i Ijo blifwit till ältenstap med mig trenne gänger förelyst, har afwikit orten utan att hennes wistelseort är känd, uppmanas hon härmedelst att inom natt och år efter det denna annons warit i landets officiela tidningar införd, låta sammanwiga sig med mig, eljest tager jag ut lysning med en annan.

Kyrö i Enare den 9 December 1877 551
Petter Pettersson Siiwikko.

Flyttningsbetyget till Kuopio n:o 11 gifwen från nedannämnde Kyrkoherdeembete år 1878 för Polisen Josef Sikanen och hans hustru Katharina Sofia Korhonen har under postbefordring förkommit och dödas härmedelst. Klander emot ofwannämndes frejd kan göras under loppet af den i lag stadgade tid till Kyrkoherdeembetet i Wiborg.

Wiborg den 26 Februari 1878. 582(3—2)

Min man Skräddaregesällen Michel Uskonen, hwars wistelseort är för mig okänd, anmodas inom natt, och år anmäla sig å Pastorsembetet i S:t Michel derest han will att wårt äktenskap skall forgå.

552(3—3) Sofia Ukkonen

För mig 1869 ifrån Säresniemi till Uleåborg uttaget hinderlöshetsbetyg till äktenskap, som förkommit, härmedelst dödas, och hinder emot mitt äktenskap anmäles hos Pastorsembetet i Uleåborg inom 8 månader härefter

572(3—2) Anders Josefsson Olfsbo
Politiekarl.

Lediga tjenster.

Sedan en kanslisttjenst i Kejserliga Senatens Finans Expeditionen blifwit ledig, ega hugade kompetente sökande inom trettio (30) dagar härefter, denna dag dock oräknad, till registrators kontoret för supplik-ärenderna i Kejserliga Senatens Ekonomie Departement inlemna underdåniga ansökningar om berörde tjenst, åtföljde af behörigen styrkta tjensteförteckningar. Helsingfors af Ekonomie Departementet i Kejserliga Senaten för Finland, den 20 Februari 1878.

587(3—2)

Hugade kompetente sökande till en Wagnmästaretjenst wid statsjernwägarnes station i Helsingfors uppmanas härmedelst att inom fjorton daga rhärefter, denna dag dock oräknad, före klockan tolf på dagen, till Jernwägsstyrelsen ingifwa sina af behöriga intyg om sin kompetens, samt frejd och läkarebetyg åtföljda ansökningar om tjensten. Helsingfors, af Jernwägsstyrelsen den 27 Februari 1878.

602(3—1) Enligt befallning.
C. B. Federley.

Lediga waccinatristjensten i Hollola prowincialläkaredestrikt kan hos prowincialläkaren i distriktet ansökas ino femtiosex dagar härefter, denna dag dock oräknad. Helsingfors af Medicinalöfwerstyrelsen den 25 Februari 1878.

604(3—1) På befallning:
Frans Johan Rabbe.


betrakta henne med lycklig glädje, och i hans blickar låg verkligen något af den fåfänga, hon förut begärt af honom. Det var i sanning knappt möjligt, att se en behagligare och mera intagande syn, än denna unga flicka i en kort uppskörtad kostym af svart siden öfver hvilken hon kastat en pelsbrämad sammetspaletåt, med den lilla koketta svarta hatten, från hvilken en rand af hvita fjädrar vaggade öfver hennes panna, och det friska leende ansigtet, som, infattadt i en fin hvit krage, höjde sig ur den tätt åtsittande paletån.

Hon uppläste ett gammalt, tungt ekskåp och tog ur detsamma ett par grå parfymerade handskar, dem hon med omsorgsfull försigtighet drog öfver sina vackra, fina fingrar.

— Jag har här allt ännu, sade hon, under denna sysselsättning blickande in i skåpet, det förseglade kuvertet med den fransyska adressen, som du lemnat i mitt förvar; — skola vi ej engång bryta det eller skrifva till den man hvars namn står på omslaget? Hemlighetsfulla, gamla papper, fortfor hon med en viss allvarlig vigtighet, kunna stundom bringa lycka — hvem vet, om det ej står något deruti om ett stort arf.

— Låt det lungt ligga, sade Karl höjande på axlarna, jag har gifvit det åt dig, emedan det ligger säkrare här i det gamla skåpet, än hos mig. Jag bevarat det så troget och samvetsgrant emedan det är ett testamente af min far, som åter erhållit det af sin farfar.

Han har, som den gamle Rehfeld säger, engång skrifvit till Paris under den adress papperen bär, men ej erhållit något svar. Den gamle notarien Pierre Lemaistre kan väl ej heller lefva efter så lång tid, och hvad de än må ha innehållit, är det säkert längesedan gömdt och glömdt.—Jag har en viss vidskeplig fruktan att bryta sigillet, fortfor han, tagande ett stort fyrkantigt kuvert, som var försegladt med ett vapen i rödt lack, ett ögonblick ur skåpet — men om du är allför nyfiken, sade han sedan leende, och tror att det innehåller någonting godt, så kunna vi ju engång öppna det och låta öfversätta innehållet för oss, som förmodligen äfven är fransyskt som adressen.

— Det vilja vi göra, sade hon, i det hon med välbehag betraktade den fina banden, igenknäppte den andra handsken: — men låt oss nu gå, sade hon sedan, tagande papperen ur hans hand och åter kastade dem i skåpet, hvilket hon sedan läste, det är hög tid.

Hon skyndade ut, väntade sedan några ögonblick otåligt trippande på trappafsatsen, medan Karl gick in till sig och tog öfverrock och hatt, och sedan stego båda, i det hon smekande hängde vid hans arm, nedför trappan.

De funno snart en droska, hvilken med den för dessa kommunikationsmedel egendomliga, långsamma rörelsen, som ofta kom Fanny att uppge otåliga utrop, förde dem till den aflägsna vid Chaussestrasse belägna Waltersdorff theatern. De funno ännu två parkettplatser och snart sutto de i den fullkomligt fyllda salongen i den lilla elegant prydda theatern, i hvars loger genom dragningskraften af den nya komedin talrika representanter af hufvudstadens bästa societet församlat sig.

Fanny var lycklig, oroligt vände hon sig hit och dit på sin plats, öfverallt lät hon sina glänsande ögon sväfva och oupphörligt hade hon att till sin fästman hviska den ena och den andra anmärkningen, ibland öfver en fruntimmers toilette, ibland öfver den eller den herrn, som från logerna genom sin kikare såg ned på parketten, hvarvid hon utvecklade en märkvärdig kännedom om personer och förhållanden inom de högre sällskapskretsarna.

Karl Berg afhörde lungt och vänligt alla hennes anmärkningar, mera för Fannys skull än af intresse för det som hon sade honom. Han gladde sig öfver den unga flickans lycka, om äfven i denna glädje en lätt förstämning blandade sig, öfver att hon fordrade yttre medel, för att hennes ögon skulle stråla så klara, hennes läppar le så gladt.

Representationen började. Den öfverallt tilltalande och ofta till verklig genialitet sig höjande musiken gladde och muntrade den unge arbetarn; dock kunde de burleska förvecklingarna i handlingen ej vinna hans smak, 6åsom fallet var med Fanny hvilken vid hvarje komisk scene lät sitt glada skratt ljuda.

Vid slutet af första mellanakten syntes i en af proscenium logerna, i hvilken redan satt en officer och en civil, prins von Trachenfeld. Han satte sig vid logens bröstvärn, förde sin lilla kikare af elfenben till ögonen och började mönstra salongen, — till först logerna, sedan parketten.

Efter en stund fästades de stora glasen som betäckte prinsens ögon, på den plats, som intogs af Fanny och Karl Berg.

Prinsen gjorde en rörelse af glad öfverraskning, länge förblef hans kikare riktad på samma ställe, sedan lade han den långsamt på barrieren och böjde likasom tillfälligtvis och ofrivilligt, men dock lätt leende och med blicken fästad på den unga flickan, hufvudet.

Karl Berg hade observerat prinsens inträde logen.

(Forts.)


[ 4 ]Genom dödsfall ledigblifne klockaretjensten i Borgnäs kapell af Borgå domkyrko pastorat kan af dertill kompetente, ansökas hos Kyrkoherden i Borgå inom nittio (90) dagar från och med denna dag. Borgå, den 5 Februari 1878.

596 Carl Petter Moberg T. f. Kyrkoherde.

Årsproklama-, konkurs- och fordringsmål.

I anledning af aflidne Vicelandtmätaren Karl Souranders från Sellinge by i Mäntsälä socken, rättsinnehafwares, uti en den 12 i denna månad inlemnad skrift, gjorda ansökning om afträdes och urarfwa förmån efter bemälde aflidne, har Häradsrätten uti berörde sockens samt Astola och Pullila kappelers tingslag genom i dag utfärdad offentlig stemning, kallat aflidne Vicelandtmätaren Souranders samtelige fordringsägare, att å andra (2:dra) rättegångsdagen af innewarande års lagtima hösteting med berörda tingslag, som börjas den sjunde (7) nästkommande Oktober och hålles å Arola heman i Monnby by och Astola kapell senast för klockan sju om aftonen sig inför Häradsrätten inställa, för att öfwer ansökningen höras och sina fordringar uti det till konurs upplåtna boet bewaka och utsöka, i den ordning och wid det äfwentyr Kejserliga konkursstadgan af den 9 November 1868 föreskrifwer, hwilket första gången kungöres. Astola, den 22 Januari 1878.

På Häradsrättens wägnar:
590(3—1) S. v. Knorring.

I enlighet med Häradsrättens i Forois sockens tingslag denna dag derom fattade beslut warda aflidne Öfwersten August Wilhelm Grotenfels samtlige så kände som okände borgenärer härmedelst kallade och stämde att andra rättegångsdagen af det lagtima ting härstädes, som näst efter ett år från denna dag infaller senast före klockan sju på aftonen sina fordringar i Öfwersten Grotenfels bo skriftligen eller muntligen anmäla, wid den påföljd kejserliga förordningen om preskription i fordringsmål och om årsstämning, gifwen den 9 November 1868 stadgar. Forois sockens tingställe hemmanet n:o 10 i Häyrilä by, den 28 Januari 1878

På Häradsrättens wägnar:
591(3—1) Math. Brunou.

Häradsrätten i Malax, Solf och Pörtom socknars tingslag kallar härigenom från orten afwikne Bondesonen Karl August Michelsson Nordmans samtlige borgenärer att den 4 nästkommande September, innan klockan sju om aftonen under då påstående lagtima ting, som hålles å Åminneborg hemman i Yttermalax by, sig hos Häradsrätten inställa och sine fordringar så anmäla och bewaka, som i kejserliga konkursstadgan af den 9 November 1868 säges, wid förlust af all rätt till betalning ur Nordmans till konkurs afträdda tillgångar; och tillkännagifwes att konkursen blifwit börjad den 11 September sistförlidne år. Malax, den 14 Februari 1878.

På Häradsrättens wägnar:
589(3—1) G. G. Aminoff

I anledning af Bonden Anders Raakinens från Tiilikka by, uti den 8 denne månad inlemnad skrift gjorda ansökan att till sine borgenärers förnöjande få upplåta all sin egendom till konkurs, har Häradsrätten i Nurmis sockens och Rautawaara kapells tingslag medelst denne dag utfärdad offentlig stemning kallat Anders Raakinens samtelige såwäl kände som okände borgenärer att den nionde (9) April 1878 af nästa å tingshuset i Nurmis by skeende lagtima winter ting i tingslaget före klockan sju (7) om aftonen sig inför Häradsrätten infinna, för att öfwer ansökningen höras och sine fordringar i det till konkurs upplåtna boet bewaka och utsöka i den ordning och wid det äfwentyr som kejserliga konkursstadgan af den 9 November 1868, föreskrifwer; hwilket kungöres. Nurmis den 29 December 1877.

På Häradsrättens wägnar:
Oscar Kyrklund. 232(3—3)

I anledning af Bonden ifrån Oulois församling Henrik Henriksson Pyyköläs den 21 sistförlidne Januari ingifne ansökning att få afträda all sin egendom till sine borgenärers förnöjande och sedan warda från deras widare kraf fri, har Häradsrätten i Pyhäjoki och Haapawesi socknars tingslag genom i dag utfärdadt anslag kallat och stämt Henrik Henriksson Pyyköläs samtlige såwäl kände som okände borgenärer att sine hos honom egande fordringar wid urtima ting, som den trettonde nästkommande Maj kommer att härstädes förrrättas, före klockan sju på aftonen bewaka, beediga och styrka samt med hwarandra om bättre rätt till betalning twista allt på sätt och wid det äfwentyr, som kejserliga konkursstadgan af den 9 November 1868 närmare föreskrifwer; hwilket härigenom kungöres. Pyhäjoki å tingsstället, Annala hemma i Pohjankylä by, den 9 Februari 1878.

På Häradsrättens wägnar:
Jakob Krank. 564(3—2)

I anledning af aflidne Sytningsmannen Nils Korpis sterbhusdelegares begäran och Häradsrättens i Nedertorneå och Karungi socknars tingslag i dag widtagna beslut kallas bemälde aflidnes samtlige så weterlige som okände borgenärer att å andra rättegångsdagen af nästinkallande lagtima winterting i berörde tingslag före klockan sju om aftonen sig wid sagde Häradsrätt infinna, för att höras öfwer bemälde sterbhusdelegares ansökning om afträdes och urarfwa förmån efter den aflidne samt sina fordringar i boet anmäla och bewaka på sätt och wid det äfwentyr, som Kejserliga konkursstadgan af den 9 November 1886 föreskrifwer, hwilket härigeom kungöres. Torneå den 1 November 1877.

På Häradsrättens wägnar:
146(3—3) Eliel Ingman
F:d.

I anledning af Handelsagenten Anders Ramkays hos Rådstufwurätten gjorda ansökning att få till sine borgenärer på en gång afstå all sin egendom, warda, jemlikt Rådstufwurättens denna dag fattade beslut, Handelsagenten Ramkays samtlige borgenärer härigenom kallade och stämde, att måndagen den 8 nästkommande April, klockan elfwa och sist före tolf på dagen, inför Rådstufwurätten sig infinna och sina i berörde den 17 sistlidne Januari började konkurs egande fordringar så anmäla sig och bewaka, som uti kejserlige konkursstadgan den 9 November 1868 föreskrifwes, wid förlust af all rätt till betalning ur de afträdda tillgångarne. Helsingfors Rådhus, den 4 Februari 1878.

490(3—3) Ex officio:
Viktor Ekroos.

I anledning af wederbörande sterbhusdelegares hos Rådstufwurätten derom gjorda ansöking warda, jemlikt Rådstufwurättens denne dag fattade beslut, aflidne Kollegiiregistratorn Lorents Otto Lindholms samtlige borgenärer härigenom kallade och stämde, att andra helgfria måndag i Mars måndag nästkommande år 1879 före klockan tolf på dagen, inför Rådstufwurätten sig infinna och sina i Kollegii registratorn Lindholms efterlemnade bo egande fordringar så anmäla och bewaka, som i kejserliga förordningen den 9 November 1868, om preskription i fordringsmål och om åtsstämning, föreskrifwes. Helsingfors Rådhus, den 7 Februari 1878.

585(3—2) Ex officio:
Viktor Ekroos.

Enligt fordringsegarenes i Handlanden L. Wissings konkurs wid sammanträde den 20 innewarande Februari derom fattade beslut, kallas bemälde fordringsegare härigenom att ånyo sammanträda måndagens den 18 instundande Mars kl. 6 e. m. i gården n:o 4 wid Mariegatan i denna stad för att bringa till slutligt afgörande de wid senaste sammanträde förwordna ärenden om konkursboets förwaltning och realisering, gode männens arfwode m. m.; och erinras att frånwarande borgenärer få nöjas med de närwarandes beslut. Helsingfors den 28 Februari 1878.

Gode männen. 599(3—1)

Borgenärssammanträde.

Herr F. L. v. Julins borgenärer kallas till ordinarie sammanträde tisdagen den 26 Mars kl 5. e.m. i Helsingfors Societetshus, för att:

  1. Emottaga redowisning för det sistförflutna året.
  2. Med anledning af Administrations kontraktets bestämmelse besluta om sättet för boets förwaltning från den 1 Juni innewarande år, då nu gällande Administrations tiden utlöper samt i sammanhang dermed besluta om widtagande af de åtgärder, som häraf kunna härflyta.
  3. Afgöra om försäljning af diverse fastigheter skildt för sig.
  4. Wal af revisorer för granskningen af löpande årets räkenskaper.

Fiskars den 22 Februari 1878.

Administratorerne. 603(3—1)

Testaments- och arfsangelägenheter.

Utdrag ur Häradsrättens protokoll, hållet wid ordinarie höstetinget i Pöytis sockens tingslag å Kärri rusthåll i Wäkiäis by och nämnde socken den 25 September 1877.

§ 3.

Rusthållaren Karl Karlsson Heikkilä, från Kaulansuu by i Pöytis socken, inlemnade till Rätten i afseende å bewakning ett sålydande skriftligt testamente:

"Allekirjoitetut awiopuolisot selittäwät tällä wiimeisen tahtonsa olewan kosta Awioliitossamme ei ole sallittu Rintaperillistä eläwän.

Jos minä Kalle Heikkilä suokken ennen waimooni niin pittä kaiken tawaran Kiintemen ja waltamen liikuttamatta jäämään hänen haltunsa mitä yhteisesiä pesässämme on täydellä omistus oikeudella hänen elinajaksensa, wähtintäkän ahdinkota eli kannetta minutta perillisiltänin, waan hänen kuoltuansa perisöön kukin osansa Lain mukaan.

Jos minä Anni Heikkilä kuollen ennen miestäni niin pittä hänen saaman laisen tawaran kiintemen ja waltomen mitä yhteisessä pesästämme on tydellä omistusoikeudella yksin periä, ilman wähtintälän ahdinkota eli kanetta muilta perllisiltäni. — Pöytyän Kaulansuusta Huhtikunn 18 päivä 1876.

Kalle Heikkilä. Anni Heikkilä.
(sinetti.) (puum.)

Wolemmat ylläkirjoitetut henket owat täydellä ja terwelä ymmärrykjellä setä wapasta tahdosta omalla kädellän kirjoittanet ja puumerkin piixtäneet edälläolewan keskinäistestamentin alle todistawat allanimitetyt yhtika läsnä olleet todistajat, paika ja päiwä kuin yllä.

Rusthollari Kusta Heikinpoika Biltti.
Kaulankuusta.
(puum.)
Entinen Rusthollari Jaakob Juhanpoika Jaakola Kaulankuusta.
(puum).
Matti Matinpoika Pinomäki Talollinen Puholta.
(puum.)

Kirjoitti: Kalle Heikkilä.

efter uppläsandet hwaraf Karl Heikkilä anmärkte att hans hustru Anna Thomasdotter den 3 sistlidne Maj aflidit och anhöll att få weta hwad honom ålåge iakttaga för att komma i åtnjutande af ofwanskrifne testamente, hwarhos Karl Heikkilä för dödsfalls skull anhöll att angående testamentet få såsom wittnen på ed höra Rusthållaren Jakob Johansson Jaakkola, begge från Kaulansuu by, samt Hemmansegaren Matts Mattsson Pinomäki, från Puho by i Öpytis socken, hwilka nu hade inför Rätten tillstädeskommit; och alldenstund intet jäf mot wittnena anfördes eller utfinnas kunde, tillätos de, med det förbehåll som 17 kap. 23 § R. B. innehåller, aflägga wittneseden, hwarpå de, anmanade att tala sanning, särskildt hördes och berättade.

  1. Gustaf Adolf Piltti: att wittnet jemte de twenne andra i detta mål som wittnen instämde personerne den 18 April 1876 warit på stället då offentlig auktion förrättades å Heikkilä rusthåll i Kaulansuu by samt att Karl Heikkilä derwid anmodat wittnet äfwensom sagde personer att infinna sig såsom wittnen, emedan Karl Heikkilä och hans hustru Anna Thomasdotter hade upprättat ett inbördes testamente; att wittnet jemte sina kamrater således stigit in i kammaren, hwarest Karl Heikkilä och Anna Thomasdotter hwardera närwarit, att Karl Heikkilä derefter uppläst ett testamente, som redan war färdigskrifwet och som han uppgaf innehålla hans och hans hustrus sista wilja, att Karl Heikkilä derpå bedt sin hustru rista hennes bomärke under testamentet hwilket hon äfwen gjort under ett sakta mumlande, som wittnet likwäl icke kunnat närmare urskilja; att Anna Thomasdotter icke härtill blifwit nödd eller twungen, utan gjort det af fri wilja och wid fullt förstånd; samt att alla testamentswittnen derefter ristat sina bomärken under testamentet, och igenkände wittnet, då testamentet nu upplästes, att det war samma skrift, som wid det omwittnade tillfället uppgifwits innehålla Karl Heikkiläs och Anna Thomasdotters sista wilja, äfwensom wittnet då testamentet wisades åt honom, igenkände sitt bomärke, som han ristat derunder. Wittnet upprepade sin berättelse och afträdde.
  2. Jakob Jaakkola samt
  3. Matts Pinomäki afgåfwo likalydande wittnesmål med Gustaf Adolf Piltti, likwäl med den skillnad, att Jakob Jaakkola tydligt hört Anna Thomasdotter säga, att testamentet war hennes sista wilja; och fingo wittnena efter upprepadt wittnesmål afträda i den ordning de blifwit hörde.

Karl Heikkilä anhöll ännu att få gifwa del af ifrågawarande testamentet åt Anna Thomasdotters okände arfwingar genom annons i allmänna tidningarne; efter antecknadet hwaraf Karl Heikkilä fick afträda medan i Häradsrätten öfwerlades om följande:

Beslut:

I enlighet med 18 kap. 1 §. Ä. B. åligger det Karl Heikkilä att åt sin aflidna hustrus Anna Thomasdotters kände arfwingar eller deras målsmän genom bestyrkta afskrifter gifwa nödig kännedom om ofwannämnde testamentet, men åt den aflidnas okände arfwingar genom att kungöra detta protokoll trenne gånger i landets allmänna tidningar "Finlands Allmänna Tidning" och "Suomalainen Wirallinen Lehti", och ega nämnde arfwingar och målsmän sedermera tillfälle att inom den i 3 § sagde Balk utsatta tid, natt och år efter det de erhållit afskrift af testamentet eller sagde annons tredje gång warit i tidningarne införd, klandra testamentet, ifall de anse laga skäl dertill förekomma och åstunda sin talan i detta afseende behålla. Afsagdt. Tid och ort förutskrifne.

På Häradsrättens wägnar:
Edward Eklund.
F:d 294(3—2)

Auktioner.

Landthandlanden Anders Koistinens egande skattehemman 13:de af n:o 14, om 16 arwiorubels skatt, och 12 af n:o 22, om 38 arwiorubels skatt, begge i Maljasalmi by och Libesits socken, komma att den 15 instundande April klockan 11 f. m. på offentlig auktion till den mestbjudande försäljas. Wid samma tillfälle försäljes äfwen sagde massa tillhöriga timmerstockar, säd, hö, halm, en ko samt annan lösegendom. Efter auktionens slut förbehålla sig massans kuratorer en timmes betänketid för att pröfwa huruwida de gjorda anbuden å hemmanen och stockarne antagas eller icke. Polivijärwi den 18 Februari 1878.

Johan Kwik. Johan Karhu.
Massans Kuratorer 588(3—1)

Diverse.

Wid Statsjernwägarne i Finland är under fjerde qwartalet af sistförlidne år 1877 tillwarataget nedanuppräknade gods, nemligen:

märkt, adress: Lönnbäck 1 pakett
" " Student Blomqvist, 1 dito,
" " Mattson, 1 dito
" " Lindroos, 1 dito,
" " Johansson, 1 paraply,
" " Ing. Fogelqvist, 1 pakett,
" " Fröken Ingeborg Käppär, 1 dito med klädning.
" " Fröken A. Tammelin 1 dyna.
" A. F. 1 låda kakel, wigt 140 skålp.
" J. M. S. 2 tima tinor, wigt 230 skålp.
" Kumpulainen 1 pakett, innehållande stöflar,
" A. F. Lenning, 1 par smorläders stöflar,
" K. Sawio, 1 topp socker, 1 pakett, kaffe, 1 trädflaska med sirap och 1 pakett swiskon,
" I. W., 1 låda tennknappar, 60 skålp,
" C. F. S. 1 kärl petroleum.
" I. H., 2 collis hampgarn,
" P., 1 collis läderwaror,
" F. A. A., 1 låda harmonikor, 70 skålp.
" adress: Amanda Hanén, 1 knyte med sängkläder.

Förutom ofwanstående finnes en mängd uti stationernas wäntsalar och ifrån waggonerne tillwaratagna reseeffekter, hwilka ej så noga kunna specificeras.

Jemte underrättelse härom meddelas till de okände ägarenes kännedom, att de kunna göra sin rätt till sagde gods och effekter gällande, om de inom trenne månader härefter anmäla sig å Statsjernwägarnes trafikkontor. Derefterkommer detsamma att å offentlig auktion för Statsjernwägarnes räkning försäljning. Helsingfors den 14 Februari 1878.

586(3—1) J. W. Stejernschantz.

Finska Transito Ångbåts-Aktiebolaget sammanträder fredagen den 29 Mars 1878 kl. 6. e. m. i Societetshuset i Helsingfors till ordinarie bolagsstämma, i det afseende § 25 af bolagets stadgar omförmäler.

600(3—1) Direktionen.

Förenings-Banken i Finland.

Emedan hos Centralbestyrelsen anmälts att ett wid Föreningsbankens i Finlands Centralkontor den 22 Oktober 1874 under N:o 14324 till underofficeraren Gregor Petroff utfärdadt depositionsbewis å femhundra finska mark på okändt sätt förkommit, så uppmanas den eller de, som tilläfwentyrs hafwa anspråk å sagde deposition, att senast inom sex månade eller det denna annons blifwit tredje gången införd i Finlands allmänna tidningar derom anmäla wid Bankens Centralkontor i Helsingfors, wid äfwentyr, om sådant underlåtes, att i stället för det härförinnan utfärdade depositionsbewiset, som då kommer att till all kraft och werkan annulleras, nytt dylikt skall utgifwas; hwilket andra gången härmed kungöres. Helsingfors, den 11 Februari 1878.

417(3—2) Centralbestyrelsen

Förenings-Banken i Finland.

Sedan handelssocietetens i Kuopio stad Enke- och Pupillkassa, med anmälan att åtta nämnde kassa tillhöriga aktiebref uti Förenings-Banken i Finland, nemligen fyra af Litt. B. under N:ris 523—525 och 593 på ett tusen mark en hwar samt fyra af Litt. C. under N:ris 1126—1128 och 2656 på femhundra mark en hwar, jemte talonger, genom timad eldswåda gått förlorade, anhållit om desa aktiebrefs och talongers ersättande med nya sådana, så och efter inhemtad utredning om förhållandet warda, med stöd af § 10 uti Bankens den 26 Juli 1876 fastställda stadgar, förenämnde aktier och talonger härigenom efterlyste med uppmaning till en hwar, som tilläfwentyrs kan ega några anspråk på desamma, att sådana anspråk härstädes anmäla inom natt och år efter det denna annons warit sjette gången införd uti landets officiela tidningar, wid äfwentyr, om sådant uraktlåtes, att nämnde såsom förkomna anmälde aktiebref och talonger annulleras och nya sådana till lösanden utfärdas. Hwilket tredje gången härigenom kungöres. Helsingfors den 24 December 1877.

Bankutskottet 3389(6—3)

Bolagsstämma.

Aktionärerna uti uti Gamlakarleby utminuterings och utskänkningsaktiebolag behagade sammanträda till ordinarie bolagsstämma å Rådhuset i Gamlakarleby stad onsdagen den 20 instundande Mars för att handlägga de frågor som enligt § 21 af bolagets stadgar kunna ifrågakomma. Gamlakarleby den 18 Februari 1878.

Styrelsen 598

Meteorologiska observationer.

Mars. 1. kl. 7 f.m. kl. 2 e.m. kl. 9 e.m.
Barom., Millimeter 756,8 756,1 753,0
Therm., C. skala —0,8 —0,6 —1,3
Videns rigtning V V NNV
     "     styrka. 5 4 1
Himlahvalfv. uts. 4 4 4
Temperaturens lägsta stånd —2,5.
           "          högsta    " —0,3.
Nederbörd. Millimeter 0.69.

Kursnoteringar.

Finlands Bank, den 2 Mars 1878.

  Fmk. Fmk.
  Wexelkurs. Wexelkurs.
S:t Petersburg 7 dd. 274: 264: pr 100 rub.
London 90 dd 25: 55 25: 40 pr Liv. Sterl.
Paris 90 dd 101: 70 100: 80  
Hamburg 90 dd. Km: 125: 20 124: 20 GullBrace.svg pr 100.
Amsterdam 90 dd. 210: 60 209: 90
Stockholm 3 dd 141: 50 140: 70

S:t Petersburg, den 17 Febr. g. ft. 1878.

London 25 916, 12 — Amsterdam 129. — Hamburg 217 12 217. — Paris 267 34, 267 14. — Halfimperial 7: 70. — Diskonto 3 34 — 4 34

Anmälde resande.

Den 1 Mars. Kapten Eklund, kr:fogd. Fröberg fr. Borgå, handl. Roth fr. B:borg, i Kleinehs hotel; öfwerst-löjtn. af Forselles fr. Kymmene, dokt. Strömborg fr. Wiborg, rådm. Helsingius, fru Boström fr. Borgå, artist. Benois, handl:ne Stawe, Vogel fr. P:burg, Martens fr. Hamburg, Melgaard fr. Cognac och Petrelius fr. Åbo, i Societetshuset: hr Europæus fr. P:burg, i hotel Wilhelmsbad; apotek. Palmqwist fr. Uleåborg, i hotel de Poste; handl. Hagström fr. Kuopio, å Källaren Suomi.

Statsjernwägarne i Finland.

Tidtabell för bantågen från och med den 1 December (19 November) 1877 tillswidare.

Wiborg—S:t P:burg.
N:o 1.
Wiborg afg. 7 f.m.
S:t P:burg ank. 11,15 "
H:fors—S:t P:burg.
N:o 3.
Helsingfors afg. 8,30 f.m.
Riihimäki " 11,7 "
Lahtis " 12,59 e.m.
Wiborg " 7,8 "
H:fors—T:hus.
N:o 5.
Helsingfors afg. 5,45 e.m.
Tawastehus ank. 9,35 "
H:fors—Åbo.
N:o 3 och 51.
Helsingfors afg. 8,30 f.m.
Riihimäki " 11,15 "
Tawastehus " 12,35 e.m.
Toijala " 2,9 "
Åbo ank. 6,5 "
H:fors—T:fors.
N:o 3, 51 och 81.
Helsingfors afg. 8,30 f.m.
Riihimäki " 11,15 "
Toijala " 1,54 e.m.
Tammerfors ank. 3,10 "
H:fors—Hangö.
N:o 3, och 92.
Helsingfors afg. 8,30 f.m.
Hywinge " 11, "
Ekenäs " 2,56 e.m.
Hangö ank. 3,56 "
Åbo—T:fors.
N:o 52 och 181.
Åbo afg. 1 e.m.
Toijala " 5,30 e.m.
Tammerfors ank. 7,50 "
T:hus—S:t P:burg.
N:o 6 och 3.
Tawastehus afg. 8,50 f.m.
Riihimäki " 11,7 "
S:t P:burg ank. 11,25 e.m.
Hangö—S:t P:burg.
N:o 91 och 3.
Hangö afg. 5.15 f.m.
Hywinge " 10,34 "
S:t P:burg ank. 11,25 e.m.
S:t P:burg—Wiborg.
N:o 2.
S:t P:burg afg. 6,15 e.m.
Wiborg ank. 10,18 "
S:t P:burg—H:fors.
N:o 4.
S:t P:burg afg. 9 f.m.
Wiborg " 1,9 e.m.
Lahtis " 6,23 "
Riihimäki " 8,22 "
Helsingfors ank. 10,40 "
T:hus—H:fors.
N:o 6.
Tawastehus afg. 8,50 f.m.
Helsingfors ank. 12,30 e.m.
Åbo—H:fors.
N:o 52 och 4.
Åbo afg. 1 e.m.
Toijala 5,19 "
Tawastehus " 6,40 "
Riihimäki " 8,22 "
Helsingfors ank. 10,40 "
T:fors—H:fors.
N:o 82, 52 och 4.
Tammerfors afg. 3,55 e.m.
Toijala " 5,19 "
Riihimäki " 8,22 "
Helsingfors ank. 10,40 "
Hangö—H:fors.
N:o 91 och 6.
Hangö afg. 5,15 f.m.
Ekenäs " 6,18 "
Hywinge " 10,39 "
Helsingfors ank. 12,30 e.m.
T:fors—Åbo.
N:o 182 och 51.
Tammerfors afg. 10,30 f.m.
Toijala " 2,9 e.m.
Åbo ank. 6,5 "
S:t P:burg—T:hus.
N:o 4 och 5.
S:t P:burg afg. 8,30 f.m.
Riihimäki " 8,29 e.m.
Tawastehus ank. 9,35 "
T:hus—Hangö.
N:o 6 och 92.
Tawastehus afg. 8,50 f.m.
Hywinge " 11 "
Hangö ank 3,56 e.m.
Obs. Från Hangö med N:o 91, från Hywinge med N:o 3 och från Riihimäki med N:o 51 till Tawastehus, Tammerfors och Åbo.

Bantågens gång är wester om Kaipiais efter Helsingfors och öster om Kaipiais efter S:t Petersburgs tid. Fullständiga tidtabeller för passagerartågen försäljas å alla jernwägsstationer

O. Strömberg. J. W. Stjernschants.


Helsingfors,

tryckt hos I. Simelii arfwingar 1878.

  1. Se n:o 51.