Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/Förord
|
Bokstaven A → |
Til Läsaren.
De förnämsta Subsidier jag vid detta Wärk nyttjat äro de Svar, som jag på mina frågor, genom Högvördigste Herrar Ärke-Biskopens och Biskoparnes samt Maxime Ven. Consistoriers höggunstiga åtgärd, bekommit från Rikets Högvördiga Prästerskap, för hvilken ynnest jag aflägger aldraödmjukaste och vördsammaste tacksägelse. — Från många Herrar Prostar och Kyrkoherdar har jag erhållit så redbara uplysningar, at de överträffat min önskan; äwen hawa åtskilliga Possessionater egenhändigt behagat lämna mig underrättelse om sina gårdar, och därigenom förbundit mig til ödmjuk tacksägelse, den jag härmed aflägger.
Af tryckta Skrifter har jag förnämligast nyttjat Herr Öwerste Löjtnanten och Riddaren C. Acrells afhandling om Swerige. Den är så sakrik, at jag önskat få afskriwa den hel och hållen; men at så alldeles plundra en Auctors egendom, anses med skäl för obehörigt och lagstridigt. Likaledes har jag mycket begagnat Herr Bruks-Patron W. af Hisingers samling til en Mineralogisk Geografi öwer Swerige. Andra Skrifter förbigår jag.
Uti mina frågor till Högvördiga Prästerskapet har jag begärt underrättelse endast om de Landtgårdar som äga 20 tunnors utsäde och däröwer; men vid närmare eftersinnande har jag funnit att många gårdar givas med mindre utsäde; men hvilka, antingen i anseende til ymnigt Höbol, ansenlig Skog, prydlig åbyggnad eller andra förmåner böra äga rum i en sådan bok som denna. Emedan nu min åstundan är, at, så vidt ske kan, bringa detta arbete til alt större fullkomlighet, så anhåller jag ödmjukast hos Herrar Kyrkoherdar och Possessionater, at om någon Herregård finnes i deras sokn af förenämnde egenskap, som äger mellan 12 och 20 Tunnors Utsäde, de täcktes lemna mig underrättelse om dess Hemmantal, årliga Utsäde, Höbol, Skogstilgång, Åbyggnad, Trägård, där warande Manufactur-anstalt, Fiske eller annan wigtig omständighet. Med Herregård förstår jag Sätesgård, Frälsegård, wälbygt Skattehemman samt Boställe. — Uti upgiften af Smidet torde wäl ock vara något att förbättra, hvarföre jag även utbeder mig af kännare samma ynnest i denna väg. — Adressen til mig är på Stockholm och Clara Församlings Skolehus.
Vid Norge hava Bings Lexicon, med Bulls tillägg och rättelser varit mina förnämsta ledare; men emedan jag uti dem saknar många vigtiga underrättelser om de i detta Rike belägna Soknar och Gårdar, så anhåller jag i största ödmjukhet, hos detta Rikes Högvördigste Herrar Biskopar, at de täcktes anmoda Prästerskapet i sina Stift, at giva mig kunskap om markens och jordmånens beskaffenhet, utsädet, höfångsten, skogstilgången, sednaste folkmängden, så väl i Städerne som Soknarne, med mera som kan vara vigtigt at antekna. Täcktes Herrar Biskopar insända upgifterne til Maxima Ven. Consistorium Urbicum i Stockholm, så bekommer jag dem säkrast.
Många Gårdar, om hvilka jag ej vet mera än blotta namnet och Landskapet, däruti de äro belägne, har jag utur Tunelds Geografie infört uti detta Lexicon, på det icke någon af dem måtte saknas. Afhandlingarne om Soknarne och Gårdarne äro ej lika utförligt beskrifne, hvilket härrör af de mer eller mindre fullständige underrättelser, som jag om dem kunnat erhålla.
Emedan Decimal-räkningen är använd i detta värk, och någre Läsare, kan hända, icke känna densamma, så må nämnas, at den siffran som befinnes näst framför en punkt är helt tal, den följande näst efter punkten betyder tiondedelen af hela talet, den påföljande hundradedelen däraf; och så vidare. Til exempel: Om afståndet från en Ort til en annan, såsom Gefle från Stockholm, säges vara 17.5 mil, så betyder det 17 hela och 5 tiondedelar af en mil. Om areala vidden af något Land eller vatn, såsom Wendel sokn, anföres at innehålla 1.44 qv. mil, så betyder det 1 hel, 4 tiondedelar och 4 hundradedelar af en qv. mil. Om ingen gällande siffra, utan noll befinnes framför punkten, såsom Wänge Sokn anföres at innehålla 0.6 qv. mil, så betyder det ingen hel, och 6 tiondedelar af en qv. mil. Om ingen gällande siffra finnes näst framför punkten, icke heller näst efter, såsom Härnewi, hvilken anföres at innehålla 0.09 qv. mil, så betyder det ingen hel, ingen tiondedels, 9 hundradedelar af 1 qv. mil. På samma sätt förhåller det sig vid mantal, vigt, mynt och andra beräkningssätt.
Uti boken nämnes at en eller annan Ort är belägen på högra eller vänstra sidan om någon ström. Härmed är så til förstående: Man inbillar sig vara stadd på något rinnande vatn och vända ansigtet dit det flyter, det må under loppet kroka sig huru som häldst, så är vatnets högra eller vänstra sida den samma som åskådarens. Til exempel: Södermalm ligger på högra och Norrmalm på vänstra sidan om Mälarens vattudrag. Upland ligger på högra och Gästrikland på vänstra sidan om Dalälven.
Städernas afstånd från Stockholm är utsatt efter den allmänna Landsvägen, men Moderkyrkornas från Landshöfdinge-residenset och Annexernas från Moderkyrkorne i rät linea. Då på de fläste ännu hos oss utkomna kartor, vägarne från Moderkyrkorne til Landshöfdingesätet, och Annexernas til Moderkyrkorne ej äro utsatte, så har jag, för at bibehålla lika beräkningsgrund måst nyttja denna method, och må man, med 10 à 30 procent öka afståndet i mån efter jordytans ojämnhet, och de krokvägar man efter localens beskaffenhet nödsakas taga.
De kartor, som vid Soknars och Gårdars nämnande anföras, äro de af Bärgsrådet och Riddaren Friherre Hermelin och Geografiska inrättningen utgifna. Enligt nyssnämnda kartor har jag för Städer och Moderkyrkor utsatt Polhöjden, och det endast i grader och minuter, och trott secunder här vara överflödiga.
Med Mantal föstås hela Hemman. Med utsädet förstås det årliga. Där utsädet och höbärgningens afkomst utsättes i rundt tal, så menas därmed icke precist det utsatta talet, utan däromkring, några tunnor säd och några lass hö mer eller mindre. Där det nämnes at en Ort kallas så på Kartan, så förstås därmed de af Bärgsrådet Friherre Hermelin och Geografiska inrättningen utgifna Kartor.
Sluteligen anhåller jag om benägen ursäkt för de fel och misstag som hava influtit uti et värk af sådan beskaffenhet, at det först efter flera uplagor kan närma sig til fullkomligheten. Den som jämförer sjunde uplagan af Herr Assessor Tunelds Geografie, med den första, lärer til alla instämma med Auctoren, som i företalet til den sidstnämda säger, at den som först går fram och bryter isen blir våtskodd, m. m. Måtte mit bemödande med tiden bliva så fruktbärande som hans, och mit företag skal af ingen anses för onyttigt.
- Stockholm i September Månad, 1818.
DANIEL DJURBERG.