Gotlands konsthistoria/Gunnfiann
| ← Ala |
|
Ardre → |
| På Wikipedia finns en artikel om Gunnfiann. |
Gunnfiann.
Föga öfver ¾ mil i sydost från Ala ligger Gunnfiann, som är en ruin af ett kapell. Öster om och helt nära sträcker sig Kopungsklint med tvärbranta och mycket förvittrade klippväggar, hvilka äro ungefär 30.0 höga. Denna ruin, som innehåller huggen och tuktad kalksten, består af ett långhus, hvars inre bredd utgör 26.7 och längd 58.8 samt murtjocklek 5.0. Af den vestra gafvelmuren äro blott hörnen öfriga, men den östra är i behåll. Sidomurarne hålla från 8.0 till 10.0 i höjd. Alla socklarne bildas af branta skråkanter. Mot midten och något närmare östra ändan märkas svaga lemningar efter framspringande tvärmurar, som uppburit en triumfbåge. Af byggnadens anordning och murtjocklek kan med temlig säkerhet sägas, att der funnits skepp och kor och att hvardera haft ett korshvalf.
En ingång närmare vestra ändan af södra sidomuren har infört i skeppet och en sådan nära östra ändan af norra sidomuren i koret. Södra portalen är nedrifven, men två mycket stora hällar, hvilka deröfver bildat bågar, qvarligga. Norra ingången är sönderbruten. Å vestra gafvelmuren märkas spår efter en stor öppning, som tvifvelsulan skolat framdeles bli en tornbåge.
På midten af östra gafvelmuren finnes ett spetsbågigt fönster, hvari två poster och motsvarande karm uppbära en spetsbåge och vid hvarje sida derom en rundbåge. Omfattningarne posterne karmen och bågarne äro ut- och invändigt snedsmygiga. Både mellan- och sidobågarne äro väl arbetade af en enda kalkhäll. Fönsterbredden i midten af murtjockleken utgör 6.0 och hela höjden blott 6.5. Der märkas små yttre falsar och fina hål för insättande af rutfack. Under fönstret ses en yttre vattenlist, hvilken är så förvittrad, att dess profil icke kan bestämmas. Denna vattenlist höjer sig blott 3.0 öfver marken.
En temligen god väg emellan den vittrade kalkklippan och den östra gafvelmuren är ganska smal och har ej kunnat bli bredare. Der finnes en liten backe, som troligtvis tillkommit genom mur- och bergras; ty kapellet kunde ej rimligtvis haft en så låg fönsterbröstning utåt som den nuvarande, helst den är vida högre inåt.
Strelow berättar, att Hafder 2266 år efter verldens skapelse hade tre söner, af hvilka Gumphinus i Ardre fick sin lägerstad på samma ställe, der detta kapell sedan uppfördes; ty han vördades för sin helighet[1]. Enligt Gotlands saga hade Hafdi tre söner, af hvilka hvardera efter honom fick en tredjedel af samma ö. Den yngste, som Strelow kallar Gumphinus, hette Gunnfiann. Ett hvalf, hvilket funnits i koret och varit 3.6 bredt och 9.0 långt, är nu bortbrutet till följd af fåkunnig forskning efter lemningar af nämnde hedning. Det är sannolikt, att kapellet blifvit uppfördt af en Gunnfiann, men i sådant fall har denne ingalunda varit ett helgon, emedan intet sådant uppstått på Gotland. Nyssberörda hvalf har förmodligen varit en underbyggnad för den stora altarskifva, som ännu qvarligger i koret. Denna skifva, hvilken består af oslipad kalksten, är 3.7 bred och 9.2 lang.
En lemning af en menniskobild i nära naturlig storlek, arbetad af kalksten, finnes jemväl i ruinen. Hilfeling berättar, att samma bild enligt allmänna meningen föreställde Thor. Denna förmodan är barnslig, ty ifrågavarande bild röjer likadan hållning som sjelfva byggnaden, och tyckes ehuru stympad ha föreställt ett helgon. Då kapellet, hvilket troligtvis tillkommit i sednare hälften af fjortonde seklet, ej nämnes i ofta åberopade förteckning på Gotlands alla helgedomar, så måste detsamma före medeltidens slut blifvit öde.
I ruinen växa flere temligen stora granar och på densamma några mindre sådana. Vi ha beklagligtvis förmärkt, att tvenne år efter vår första granskning af denna ruin flere bortbrytningar blifvit der företagna. En dylik snikenhet är oförlåtlig, då outtömlig tillgång på kalksten förefinnes uti nyssnämnda bergås.
- ↑ Strelow. S. 20, 21.