Gotlands konsthistoria/Ala
| ← Kräklingbo |
|
Gunnfiann → |
| På Wikipedia finns en artikel om Ala kyrka. |
Ala.
Från Thorsborg togs vägen om Kräklingbo i sydvest till Ala. Vägen från Kräklingbo till dess annex Ala utgör nära ¾ mil. Efter en mindre behaglig färd öfver ofruktbara bergssträckor utbreder sig en bördig och temligen stor slättbygd, der Ala, åldrig och vördnadsbjudande, manar till andakt och forskning.
Denna kyrka består af ett aflångfyrkantigt skepp och ett fyrkantigt kor, hvilka äro lika breda och höga, samt af ett fyrkantigt torn i vester, som utvändigt är lika bredt men invändigt något smalare än de nyssberörda delarne. Vid korets norra sidomur ligger en liten fyrkantig sakristia. Hela byggnaden är uppförd af huggen och tuktad kalksten.
Skeppet, hvars inre bredd utgör 19.6 och längd 30.4, har skråkantiga något branta socklar och platt trätak. Intet spår förmärkes efter takhvalf eller ingång. På midten af södra sidomuren finnes ett ganska litet fönster med rundbågig betäckning samt ut- och invändigt sneda smygar och ovanligt hög bröstning. Öster derom har i en sednare tid ett stort fönster med karm lång- och tvärpost samt bågar af trä tillkommit. Å norra sidomuren ses intet spår efter något fönster. Triumfbågen, hvilken är högspetsig, har hålkälade och rundstafviga dynstenar.
Koret, som invändigt håller i söder och norr 20.0 i vester och öster 25.2 samt i murtjocklek 3.5, har sådana socklar som skeppet. Ett spetsbågigt korshvalf med raka uppåtgående kappor utgör korets betäckning. Å södra sidomuren nära vestra ändan finnes en ingång. Yttre omfattningen har två murhörn å hvarje sida och derinnanför poster på hög tröskel. Grundstenarne bildas af socklarna. En kolonnlik hörnstaf pryder hvardera af de inre murhörnen. Vestra hörnstafven har en flikig bas, hvilken liknar ett uppnedvändt kapital, och dithörande kapitäl framter en bröstbild af en engel med utslagna vingar. Östra hörnstafvens bas liknar ett uppnedvändt bägarformigt kapitäl och dess kapitäl en uppnedvänd attisk bas. Posterne uppbära en trebladig och murhörnen två skarpkantiga spetsbågar. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.
Å östra sidan om ingången ses ett temligen lågt och spetsbågigt fönster med hög bröstning. En midtpost med motsvarande karm har deri uppburit två spetsbågar och derpå en ring. Midtposten är förstörd, men karmen bågarne och ringen äro i behåll. Å altarväggen finnes ett spetsbågigt fönster med lägre bröstning. Två poster med motsvarande karm uppbära deri tre spetsbågar, af hvilka den mellerste är vida högre än de omgifvande. Begge fönstrens omfattningar poster karmar och bågar ha ut- och invändigt sneda smygar. I södra sidomuren under fönstret finnes ett stort och i altarväggens södra ända ett litet väggskåp med rakspetsig betäckning.
Nära midten af norra sidomuren är en ingång till sakristian. Den yttre omfattningen har hög tröskel och är rätvinklig och rundbågig, men den inre snedsmygig och lågrakspetsig. Sakristian, som saknar socklar, uppbär ett korshvalf med rundbågiga och uppåtgående kappor. Åt öster märkes ett litet fönster, hvilket utvändigt bildar en fyrbladig och snedsmygig ros och har invändigt en temligen stor fyrkantig omfattning med lindriga smygar. I östra liksom i norra muren ses ett rakbetäckt väggskåp.
Tornet, hvars socklar äro både till form och höjd lika med skeppets, innehåller trenne afdelningar öfver hvarandra. Första afdelningen, som invändigt sträcker sig i söder och norr 17.4 samt i vester och öster 17.6, betäckes med ett ganska högt korshvalf. En ingång finnes å södra och en å norra sidomuren nära östra ändan. Dessa ingångar vetta således midt emot hvarandra. Södra ingångens yttre omfattning har en kolonn å hvarje sida emellan mycket breda poster och stora murhörn. Socklarne utgöra kolonnernas och murhörnens grundstenar. Posterne stå på hög tröskel. Baserne äro attiska med skyddsblad. Vestra kapitälet har åt söder ett hufvud med korsgloria, åt öster ett med krona och deremellan en nyckel. Östra kapitälet prydes med två fantastiska hufvuden vända mot hvarandra. På kapitälerna ligga tunna hålkälade kransar. Posterne kolonnerne och murhörnen uppbära skarpkantiga rundbågar. Norra ingångens yttre omfattning har utanför poster två murhörn å hvarje sida. Posterne hvila på hög tröskel, de inre murhörnen på en krossad bottenhäll, men de yttre på socklarna, och från alla uppgå skarpkantiga rundbågar. Inre omfattningarne äro snedsmygiga och lågrakspetsiga. Tornbågen, hvilken är spetsig och lika stor som triumfbågen, har hålkälade dynstenar. På midten af vestra sidomuren märkes ett enkelt temligen stort fönster, som har rätvinklig karm och rundbågig betäckning samt ut- och invändigt sneda smygar.
Vid vestra ändan af den södra sidomuren finnes en rundbågig ingång till en trappa, hvilken inför i den vestra sedan i den norra och mot midten deraf inleder genom en raksluten ingång i andra afdelningen. Vestra fönstret, som genomskäres af trappan, har utåt fått en lucka, och begagnas inåt till ingång i ett magasin, hvilket man intimrat i första afdelningen. Likväl vore fönstret väl behöfligt för att bereda mera dager i kyrkan. Andra afdelningen har en liten fyrkantig ljusöppning på midten af vestra sidomuren och gent deremot en stor rakbetäckt öppning åt vinden.
En stege uppleder till tredje afdelningen, som har två gluggar å hvarje sida. En midtkolonn har i hvarje glugg uppburit tvenne små rundbågar. Alla kolonnerne äro förstörda, men de små bågarne qvarstå. De yttre omfattningarne äro rätvinkliga och rundbågiga, men de inre rätvinkliga och lågrakspetsiga. Tornet har en spira, hvilken öfvergår från vanlig fyrkant till en bukig sextonkant, och derpå höjer sig en lodrät åttkant samt öfverst en låg åttkantig betäckning. Denna spira, som är ganska ful, härrör från en sednare tid.
Kyrkan har enligt en uppgift från medeltiden blifvit 1149 uppförd[1]. Då skeppet och tornet förete äldre rundbågsstil, så tyckes denna uppgift i afseende på desamma vara ganska sannolik. Skeppets platta trätak ådagalägger, att det tillkommit på en tid, dâ hvalfkonsten varit föga idkad på Gotland. Det ovanligt lilla fönstret med den ansenligt höga bröstningen är det enda, hvilket ursprungligen upplyst det temligen stora och ganska höga skeppet. En dylik anordning röjer en aflägsen byggnadstid. Koret och sakristian, som betäckas med korshvalf, måste långt sednare uppstått. Då beggederas omgifningsmurar och takhvalf äro mycket sönderremnade, inses deraf, att de härröra från byggnadskonstens förfall på Gotland.
Altarbordet är muradt och har en hålkälad skifva af slipad kalksten. Å bordets södra ända nära skifvan framstår en skålformig trattsten, hvarifrån utslaget handvatten nedgått genom bordet och sedan troligtvis utgått under närmaste vägg. Altartaflan, hvilken är stor, har 1769 tillkommit. Omfattningen, som består af trä och är hållen i modernt maner, prydes med tre stora krukor. Å midten ses en oljemålning, hvilken föreställer korsfästelsen, och deröfver en annan mindre, som framter uppståndelsen. Både idé träarbete och målning äro eländiga.
På korets norra sidomur ses en altarprydnad, hvilken företer ren spetsbågsstil. Denna altarprydnad, som saknar flygeldörrar, har i midten en större och å hvarje sida derom sex mindre baldakiner. Fina pelare uppbära trebladiga spetsbågar med höga rösten, hvilka ha inre bladfyllningar och yttre löfprydnader. Deröfver och derbakom höja sig fönsterlika genombrytningar med rosverk. Å hela fotstycket samt å öfra kanten ses ganska fint ros- och bladverk. I den större baldakinen sitter Christus och Maria. Christus håller i den venstra handen och på venstra knäet ett äple och utsträcker den högra för att kröna Maria. I de mindre baldakinerna stå apostlarne. Denna altarprydnad är mycket skadad af röta och trämask. Bågarne och rosverken äro af ek, men pelarne samt under- och öfverstyckena af furu. Bilderne, som äro fullrunda, bestå af björk och några högst få af ek. Baldakinerne äro förgyllda, figurerne till en del förgyllda och för öfrigt målade med bjerta färger, bakgrunden är dels röd dels blå. Altarprydnaden håller 10.6 i längd och 4.2 i höjd.
I triumfbågen hänger ett krucifix, hvilket har något mindre än naturlig storlek. Detta krucifix, som är ganska enkelt och saknar ring, upphäres af en tvärbjelke, hvilken ligger på dynstenarna.
En kalkformig dopfunt af slipad kalksten står i kyrkan. Både foten och skålen äro runda. Foten är hålkälad. Mellanstycket afsmalnar uppåt och afslutas med en ring. Skålen har skråkantig botten och raka något utåtlutande sidor. Dopfuntens hela höjd utgör 3.4 och skålens yttre tvärmätt 2.8.
Å skeppets norra sidomur ses målningar, hvilka mycket likna dem, som finnas i Norrlanda. Ehuru målningarne här äro mycket skadade, så kunna nedannämnda föreställningar skönjas: 1 Nattvardens instiftelse, 2 Christus i Gethsemane, 3 Christi fängslande, 4 Pilati dom, 5 Christi afklädning, 6 hudflängning, 7 törnekröning, 8 korsbärning, 9 korsfästelse, 10 grafläggning, 11 uppståndelse.
I nordost ifrån och helt nära kyrkan ligger ett litet hus, hvilket är nära fyrkantigt. En temligen smal ingång å den ena sidomuren och ett litet fönster å den andra samt ett sådant å hvardera af gafvelmurarna utmärka denna byggnad. Samma hus håller i inre bredd 16.8 och i längd 18.5 samt i murtjocklek 2.2. Sidomurarnas hela höjd utgör 11.6. Gafvelröstena äro spetsiga. Ingången har till det yttre rätvinklig omfattning och spetsbågig betäckning med hålkälade hörn och till det inre sneda smygar men skadad betäckning. I ena hörnet ses ett rakspetsigt väggskåp. De små fönstren ha sneda smygar och vågräta betäckningar. Huset består till den yttre dörromfattningen af huggen, men till allt det öfriga af tuktad kalksten i godt kalkbruk.
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 314.