Gotlands konsthistoria/Heinhem
| ← Bäl |
|
Lokrume → |
| På Wikipedia finns en artikel om Heinhems kyrka. |
Heinhem.
Ifrån Bäl framgår längs på en skoglös bergssträcka en temligen smal väg ½ mil till Heinhem, som har ett högt läge och består af ett aflångfyrkantigt skepp och ett likadant men mindre kor med en fyrkantig sakristia åt norr och af ett fyrkantigt torn i vester. Skeppets yttre mursidor äro till betydlig del och tornets helt och hållet uppförda af huggen kalksten i mycket olika skikten; men koret består af huggen och tuktad sådan.
Skeppet, hvars inre bredd håller 31.8 och längd 42.3 samt murtjocklek 4.5, har socklar, som utgöras af en hög karnis derpå en hög platt och slutligen en liten skråkant. Tvenne korshvalf med en tvåsprångig skiljebåge bilda skeppets betäckning. Kapporna äro spetsiga och uppåtgående. Å sidomurarna framstå långa och smärta kragstenar med hålkälade kransar, hvarpå skiljebågen, som är spetsig, hvilar.
I midten af vestra hvalfafdelningen åt söder finnes en ingång. Yttre omfattningen utgöres af ett stort murhörn å hvarje sida, och derinnanför stå breda poster på hög tröskel. Mellan murhörnen och posterna ses å hvarje sida en kolonn. Murhörnen uppgå från skeppets socklar. Kolonnerne ha skråkantiga grundstenar, och derpa lodräta plinter med en fin hålkäl och rundstaf. Skaften ha nederst fyrkanter med två uppåtvända rundbågar och i hörnen liljor. Kapitälerne äro bukiga och på hvardera märkes en fågel med framräckt hufvud och små vingar. Kransarne, hvilka äfven sträcka sig öfver murhörnen, äro karnisade. Posterne uppbära liksom kolonnerne och murhörnen skarpkantiga spetsbågar. Portalen är till skaften slipad men för öfrigt huggen. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.
Midt emot nyssbeskrifna ingång åt norr finnes en sådan. Yttre omfattningen har å hvarje sida två stora murhörn och en framspringande pilaster samt deremelllan två smärta kolonner. Tjocka poster på hög tröskel stå derinnanför. Grundstenarne, som hvila på hel bottenhäll, äro skråkantiga och baserne rent altiska med skvddsblad för kolonnerna. Kapitälerne äro bägarlika med stora blad. Kransarne ha hålkälar och rundstafvar derpå. Posterne uppbära en trebladig båge, hvilken prydes med en stor rundstaf, som uppgår från runda konsoler å desamma. På murhörnen och kolonnerna samt pilastrarna hvila skarpkantiga spetsbågar. Från pilastrarna, hvilka framspringa 1.0, höjer sig ett röste, som förlorat sina vattenlister och deremot fått tegelpannor. Portalen är slipad och med undantag af röstet väl bibehållen. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. I afseende på södra och norra portalen bör här såsom en stor ovanlighet anmärkas, att den förre är vida mindre och enklare än den sednare.
Öfver skeppets södra ingång liksom på midten af dess östra hvalfafdelning ses ett spetsbågigt fönster, hvilket är till det yttre och inre snedsmygigt. Ett likadant fönster ses å norra sidomuren midt emot det sistberörda. Ett litet fyrkantigt väggskåp märkes i norra sidomuren mot östra ändan. Triumfbågen har korets bredd och hålkälade dynstenar samt spetsig betäckning.
Koret, som invändigt sträcker sig i söder och norr 19.6 och i motsatt riktning 26.7 samt håller i murtjocklek 4.0, framter stora skråkantiga socklar. Ett spetsigt korshvalf, hvilket betäcker koret, har nära raka uppåtgående kappor.
Å södra sidomuren närmare vestra ändan finnes en ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida en kolonn emellan ett murhörn och en pilaster. Derinnanför stå poster på hög tröskel. Pilastrarne, som blott framspringa 0.5, ha framtill kolonner. Grundstenarne, hvilka ligga på hel bottenhäll, äro skråkantiga, baserne attiska med skyddsblad för kolonnerna, kapitälerne bägarlika och för kolonnerna bladprydda. De två vestra kapitälerne ha uppomkring fasettringar och det yttersta åt öster fasettprydda löf. Murhörnen pilastrarne och kolonnerne ha djupt hålkälade kransar. Posterne uppbära en fyrbladig båge, som nederst har två rullika och i midten en femflikig knopp. På murhörnen hvilar en fyrbladig båge, hvilken i midten prydes med en stor treflikig knopp och framtill med inskurva löf. Inre och yttre kolonnerne motsvaras af rundstafviga spetsbågar. Från pilastrarna uppgår en skarpkantig spetsbåge, och derpå höjer sig ett röste med hålkälade vattenlister. Portalen är slipad. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.
Å södra sidomuren något öster om ingången finnes ett smalt fönster. Altarväggen har tre dylika fönster, af hvilka det mellersta är högre än de omgifvande. Dessa fyra fönster äro spetsiga samt ha ut- och invändigt sneda smygar och rätvinkliga karmar för insätttande af rutfack. I södra sidomuren närmare östra ändan märkes en stor rakspetsig fördjupning med en skålformig uttömningssten och midt deremot i norra ett rakspetsigt väggskåp.
Altarbordet är muradt och har en mycket stor skifva, som är hålkälad och består af slipad kalksten. På midten af framsidan märkes ett vanligt hål. Altartaflan, hvilken tillkommit i sednare tid, förtjenar ingen beskrifning.
Å norra sidomuren något åt vestra ändan inför en rätvinklig och rakspetsig ingång till sakristian, som invändigt sträcker sig i söder och norr 9.7 samt i vester och öster 13.2 och betäckes med ett tunnhvalf på vederlag i förstnämnda riktning. Skråkantiga socklar finnas åt vester, men inga åt norr och öster. På midten af östra sidomuren ses ett ganska litet fönster, hvilket till det yttre är snedsmygigt och rundbågigt, men till det inre har stora smygar med rak betäckning. Åt norr finnes ett fyrkantigt väggskåp.
Tornet, som innehåller tre afdelningar öfver hvarandra, har lika socklar med men nära 1.0 lägre än skeppet. Första afdelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 12.6 samt i motsatt riktning 11.7 och murtjocklek 5.2, betäckes med ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr. På midten af vestra sidomuren finnes en ingång, som utvändigt har å hvarje sida två murhörn, af hvilka det yttre uppgår från tornets socklar, men det inre saknar sådana. Derinnanför stå smala poster på låg tröskel. Alla murhörnen och posterne ha tunna rätvinkliga kransar och de uppbära skarpkantiga rundbågar. Inre omfattningen är snedsmygig och rundbågig. Tornbågen, som är lågspetsig och lika bred med första afdelningen, saknar dynstenar.
Från första afdelningen uppgår en stege genom en öppning å tunnhvalfvets södra sida. Sedan vidtager en stege från andra till tredje afdelningen, hvilka åtskiljas af ett bjelklag. En annan uppgång måste ursprungligen funnits från första afdelningen; ty öppningen i tunnhvalfvet är vårdslöst uppbruten. Andra afdelningen har åt vester en ansenlig glugg, som ut- och invändigt har rätvinklig omfattning och rundbågig betäckning samt deremellan poster med rakt fält derpå. Midt emot gluggen åt öster inleder en liten rätvinklig och rundbågig ingång på skeppets takhvalf.
Å tredje afdelningens hvarje sida finnes en ovanligt bred glugg. En midtkolonn i hvarje glugg uppbär en hålkälad tvärsten, hvarpå tvenne små rundbågar hvila. Alla kolonnerne äro i behåll, och de ha attiska baser med skyddsblad och helt låga bägarlika kapitäler. Yttre och inre omfattningarne äro rätvinkliga och rundbågiga. Södra liksom norra sidomuren har 5.0 under gluggen en skråkantig indragning. Tornet uppbär en spira, som från fyrkant öfvergår till åttkant.
På midten af korets norra sidomur hänger ett triumfkors i mindre än naturlig storlek. Korset har en vanlig ring, och beggedera prydas med blad i ytterkanterna. Armarne och öfverstycket ha fyrkantiga taflor. En fjerde tafla, hvilken tillhört stammen, saknas. En krona å bilden har två liljor, en tredje är bortfallen. Fötterne äro fästade med tvenne spikar; ett förhållande, som ådagalägger en hög ålder. Detta konstverk, hvilket är temligen väl arbetadt, har genom en ny anstrykning förlorat mycket af sitt värde.
I skeppet står en gammal fattigbössa, som utgöres af en fyrkantig stockända och framtill har en liten jerndörr och deröfver ett lejon med bladprydnader. Under dörren märkas jemväl bladprydnader och å begge sidorna sammanflätade löfverk.
I tornet ligger foten och skålen till en rund dopfunt af kalksten. Foten är hålkälad. Skålen har skråkantig botten och föga utåtlutande sidor. Mellanstycket saknas. I stället för denna dopfunt har en ny af sandsten tillkommit i dålig barockstil.
Å skeppets södra sidomur vester om portalen märkes ett rundbågigt fält, hvilket innehåller i nedra delen fyra personer och i öfra fem med glorior. Figurerne äro mycket platta och otydliga. Öster om portalen ses Christus korsfäst och omkring honom fyra personer, förmodligen evangelisterne. Dessa figurer äro äfven platta. För öfrigt finnas å samma sidomur fem halfrunda gesimsbågar, som ha mera upphöjda figurer. Af dessa gesimsbågar framte två Gotlands vapen, en innehåller ett lejon, en visar två fåglar mot hvarandra och en uppnedvänd och öfverkalkad tyckes ha en flygande fågel. Å skeppets vestra gafvelmur vid norra ändan finnas tre hela och två halfva gesimsbågar, af hvilka de hela inrymma två lejon och en drake. Skeppets norra sidomur har en hel och en half gesimsbåge. Den hele prydes med ett springande lejon.
Kyrkan skall enligt en förteckning från medeltiden blifvit 1256 uppförd [1]. Skeppet koret och sakristian, som äro samtidiga, förete sednare spetsbågsstil, tornet deremot ren rundbågsstil. Der måste således legat ett mindre skepp och kor, hvilka blifvit för uppförande af de nuvarande undanröjda. Detta visar sig klarligen deraf, att de gamla socklarne, som likna tornets och tillhöra rund- ej spetsbågåldern, blifvit till en del begagnade för det nya skeppets byggnad. Koret har deremot fått socklar i öfverensstämmelse med dess hållning. Det tyckes, som sakristian fått åt vester några gamla socklar, men åt norr och öster alldeles inga; emedan man saknat flere sådana. Slutligen visar det sig på det solklaraste, att der funnits ett äldre skepp, enär de gesimsbågar, hvilka äro insatta i det nuvarandes yttre mursidor, framte ren rundbågsstil och ingalunda blifvit arbetade för att der användas. Det är således mer än sannolikt, att tornet i förening med ett äldre skepp och kor 1256 uppstått; men att deremot nuvarande skepp kor och sakristia äro minst halftannat sekel yngre.
Mot skeppets norra sidomur nära vestra ändan står ett ganska stort murstöd, i hvars östra sida finnes en rakspetsig sittnich, hvadan detsamma tyckes vara gammalt. En grof bjelke är upprest under skeppets skiljebåge. Denne bjelke har ett tvärträ för upphållande af de sjunkna bågstenarne.
I kyrkogårdens norra sidomur står en port med spetsigt tunnhvalf och en lågrakspetsig sittnich uti hvarje insida. Yttre omfattningen har hålkälade och rundstafviga kransar och är spetsbågig. Porten består af huggen och tuktad kalksten.
Nära ¼ mil i nordvest från kyrkan ligger i dithörande socken Riddare, som utgör ett helt mantal, hvaraf den ena hälften är kronoskatte- men den andra kronohemman och länsmansboställe. Å den sistberörda delen finnes en inkörsport, hvilken, 10.9 bred men föga djup, har spetsig betäckning och derpå tretton tinnar. Porten, som har skråkantiga socklar och likadana dynstenar samt å mellersta tinnen ett ringkors, består af huggen och tuktad kalksten. Förmodligen har någon förmögen man under medeltiden egt denna gård, hvarest numera ingen lemning af något urgammalt hus förmärkes.
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.