Hell morgonstjärna, mild och ren

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hell morgonstjärna, mild och ren
av Philipp Nicolai
Originalets titel Wie schön leuchtet der Morgenstern. Översatt till svenska av Petrus Jonae Angermannus 1604, "Så skön lyser then Morgonstiern", en inledning som fanns kvar i både Göteborgspsalmboken 1650 under rubriken "Om Christi Födelse" och i 1695 års psalmbok. År 1857 bearbetad av Johan Ludvig Runeberg. På Wikipedia finns en artikel om Du morgonstjärna mild och ren.


1. Hell morgonstjärna, mild och ren,
    Guds nåds och sannings klara sken,
    Som uppgått över jorden!
    Du Davids son av Jakobs hus,
    Mitt hjärtas frid, mitt ögas ljus,
    Min Brudgum är du vorden.
    Ljuvlig,
    Ljuvlig,
    Hög och härlig,
    Blid och kärlig,
    Full av nåde,
    Herre, till din brud du skåde.

2. Du pärla skön av himmelrik,
    Marias son, Gud Fader lik,
    Min Frälsare, Min Konung,
    Kom, red dig i mitt hjärta rum.
    Din kärleks evangelium
    Är mig mer ljuvt än honung.
    Eja,
    Eja!
    Hosianna!
    Himmelskt manna
    Är mig ordet,
    Uti dig fullkomnat vordet.

3. Uti mitt hjärta lys och skin,
    Du klara jaspis och rubin,
    Med all din kärlek blida.
    Ja, låt mig känna, att jag är
    En lem i din församling kär
    Med dem som dig förbida.
    Till dig,
    Till dig,
    Står min längtan.
    All min trängtan
    Är den ena:
    Att tillhöra dig allena.

4. Pris vare Gud, min hjälp och fröjd,
    Som nu till oss från hilmlens höjd
    Täckts mildeligen blicka.
    O Jesu Krist, din ande god,
    Ditt ord, ditt liv, ditt dyra blod
    Mitt härta vederkvicka.
    Drag mig
    Till dig,
    Upplåt famnen,
    Trygga hamnen.
    Jag vill ila
    Dit till evig ro och vila.

5. Långt förr än världen grundlagd var,
    O Fader, du mig älskat har
    Uti din Son, den kära.
    Så låt fullbordas snart mitt hopp,
    Att jag med honom tages opp,
    Till dig i himlens ära.
    Salig,
    Salig
    Bliver fröjden,
    När i höjden
    Bland din skara
    Jag vid Jesu bröst får vara.

6. Högt skall då klinga cittrans ljud
    Och lovsång höja sig till Gud
    Med harpotoner rena.
    När jag får med min Frälserman,
    Min Konung och min Brudgum sann,
    För evigt mig förena,
    Sjunga,
    Sjunga,
    Jubilera,
    Triumfera,
    Honom lova,
    Som mig vill så rikt begåva.

7. Avtorkas skola då i frid
    Av Herrens hand till evig tid
    De kristnas många tårar,
    När de Guds anlete få se
    Och när han läker från allt ve
    De hjärtan världen sårar.
    Kristus,
    Kristus,
    Så han kallas,
    Som är allas
    Tröst och hugnad.
    Där han finns är sorgen lugnad.

8. Det är min enda tröst och ro,
    Att den jag givit har min tro
    Mig aldrig övergiver.
    Att Herren, sig till ov och pris,
    Mig föra vill till paradis,
    Där fröjden bliver.
    Amen,
    Amen,
    Ädla krona,
    Mig förskona
    Dig att mista,
    Du mitt första och mitt sista.