Helsningssång till H. K. H. Prinsessan Louise af Nederländerna

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Förlusterna
Samlade skrifter – Första bandet
av Carl Wilhelm Böttiger

Helsningssång till H. K. H. Prinsessan Louise af Nederländerna
Minne och hopp  →


[ 166 ]

Varma hjertan vänta dig, furstinna,
I den bygd, der eljest drifvan bor.
Ett du vann, att sedan alla vinna,
Du skall komma, du skall se och finna
Nordens kärlek, som dess ära, stor.
Isen smälter re’n på bergens toppar,
Nya solen värmer redan nu,
Lösta elfven ur sitt fängsel hoppar,
Löf och blommor bräcka sina knoppar,
Våren kommer, och med våren du.

När med den vid våra skär du landar,
Hvilket jubel ifrån dal och höjd!
Hur då hoppet sina färger blandar,
Men på vårskyn sitta fädrens andar,
Taga del i sina söners fröjd.
”Ned — de hviska — ned vår sol är skriden,
Unga morgonstjerna, väck den du!
Ljusa härold för den nya tiden,
Kom med gyllne strålar, kom med friden,
Och gör norden säll en gång ännu!

[ 167 ]

Känn ditt nya folk och lär att tro det!
O dess älskling är ju äfven din:
I hans ådror rinner hjelteblodet,
I hans öga lyser kraften, modet,
Äran växer i hans unga sinn.
Detta folk, som aldrig lärt att rygga
För en ovän eller från en vän,
Bjuder dig att på sin kärlek bygga.
Du har vallar sett mot hafvet trygga,
Bättre vallar bjuda svenske män.

O att re’n den famn dig inneslöte,
Som dig väntar på vår trogna strand.
Hur hvar längtan flyger dig till möte!
Nordens framtid bär du i ditt sköte,
Nordens lycka räcker du din hand.
Kom att här bland segerminnen throna,
Som en perla opp ur hafvet stig,
Vira myrten i din älsklings krona,
Gläd och trösta, blidka och försona!
Han skall älska, vi välsigna, dig.