K M Ordning om Skogarne 1664
|
Kongl. Stadga om Skogarne 1647 → |
KOngl. May:tz Ordning och Stadga / om Skogarne i Rijket / huru the här efter skola blifwa af äganderne och andra brukade / och i acht tagne. Giord och förbättrad på Rijkzdagen i Stockholm
den 29 Augusti Anno 1664.WIj CARL &c. Göre witterligit / at efter såsom dhen högste Gud / genom sin gudomelige Wijshet och disposition, hafwer behagat at läggia thetta Wårt Rijke Swerige / Nordest uthi werden / och dhet / samt des underliggiande Landskap / Kölden at underkasta / så ock med åthskillige Berg / store Siögar / Strömmar och Moratser at fatta; Altså hafwer hans godhet der emot försedt / försörgt och beprydt detta Rijke / icke allenast med fruchtbar Jord / til Sädeswäxt / Ängiewall och Booskapsbeet / uthan ock med härlige och öfwerflödige Skogar / allehanda god / fast och nyttige Art af Träd / tiänlig til åtskillig slags Bygning / Seglats / Bergsbruk / Arbete / Tarffäld / Handel och Wandel / och annan nödtorfft. Sedan wälsignat Bergen med allehanda Art af Malm / Järn / Ståhl / Koppar / Silfwer / Swafwel / Victril, Ahlun / Rödfärga / så ock med kostelige Strömar / beqwäma Siögar och Farter / så at alt dhet / som i så måtto til Landsens cultur, förbättring ohc prydnat och annorstädes sällan finnes tilsamman / här hoos oss hafwer sig samblat tilhopa / och lijka som i ett knippe förbundet / at befordra inbyggiarnes Nähring och förkoffring / dher dhet med skiähl handterades / och med flijt och idkesamhet på dhen ene / så ock med Förnufft och wetenskap / på dhen andra sijdan / drefwet och nyttiat blefwe. Men så måste man dher emot förfara / at dhe kostelige / och högt nödtorfftige Skogar / blifwa icke rätt brukade / utan missbrukade / och lijka som försåteligen uthödde / så at hwar dher icke i tijd böter på skaffas / skole icke allenast dhe numehra florerande Bergsbruk / dels innan kort / lijda nöd / dels ödeläggias / och dhe som ännu dageligen upfinnas / måste anten blifwa liggiande orörde / heller förlåtas igen til Rikzens / och alle dhes trogne Inbyggiares / af hwariehanda stånd / obotelige skda / utan man skulle i Staden för ett här til niutit merckeligit öfwerflöd / spöria en sådan afgång på allahanda bygnings-wärcke / så ock Kast- och Staffrums-Wed / Kohl och annat slijkt / at Land och Städer på månge Orter / der öfwer skulle lijda nöd och affsaknad / såsom det sig allereda mångestädes see låter. Hwarföre sådant desto bättre at förekomma / hafwe Wij icke allenast dhen Ordningen som Anno 1647. om Skogarne i Rijket gjord och publicerat är / noga öfwersedt / uthan ock efter tijdernes beskaffenhet i några Puncter dels förändrat / deels tillagt / och änteligen på dhenne nu wäl öfwerståndne Rijkzdag / med så wårt Elskelige Rijkes Råd / som samptelige Ständerne resolverat och gott funnit / at först rätt betrachta Skogarnes Egenskap och Natur, sedan hwars och ens / så i allmenlighet / som i synnerhet Rätt och Rättighet / och huru widt / hwar med skiäl sin Rätt må bruka / och icke missbruka / til Wår och Cronones / eller andras sine med-Ledamöters och Grannars förfång; Och dher på låtit giöra och författa een Skogzordning på sätt och wijs som föllier.
Til thet första. Skole öfwer hela Wårt Rijke Swerige / så
ock Stofurstendömet Finland i hwart Landskap / Häradt och Sochn /
med flijt ransakas / om Landz- Häradz- och Sochne
Allmänningarne / och dher sådane finnes / och med gode skiähl och bewijs lagligen
erhållas / skole de skodas / och ifrån andras ägor lagligen åthskilias /
så at hwart Landskap / Häradt eller Sochn / en eller flere / som
Allmenningzrätt / sig med skiähl tilägnar / må weta sitt aff / och ifrån
andra niuta oqwaldt och åthskildt. Hwarföre och sedan alt
ransakat och synt är / skole så bewijsen som Råmerken och Råstenarne /
samt annor skildnat blifwa antecknat / til Bokz fördt / och dher å
Breff gifwit: Och hwar dhe gamble Råmercken woro förkomne /
eller icke funnes / tå til mehra rättelse och alle Twisters ändskap
läggies nye / och af detta alt til ewärdelig effterrättelse / gifwes en Act
eller skrifftelig Bewijs til Landet / Häradet / eller interesserade
Socknerne / och ett Exemplar dher af lefwereras in i Rikzens Cantzelie / ohc
på det Landz Röörlägning och affwittrande desto bättre och med det
forderligaste måtte kunna förrättas. Ty befalle Wij
Landzhöfdingarne / at dhe dherföre draga tijdig försorg / betienandes sig / när dhe
finna Saken af någon swårhet / icke allenast af Landmätarne / til at
affmäta Orten / utan ock dher så nödigt pröfwes / Folck och
Medel / hwar med Wij wed anmodan / wele dem bijspringa och
assistera. Hwad Häradz- och Sochne-Allmenningarne wedkommer / så
skole dhe af Häradet och Sochnerne / med Häradzhöfdingen ohc
Nembden i lijka måtto på dheras sijda / hwad ofwanbemält står
uthan försummelse ställe i wercket. Men skulle här uthinnan något
försummas / då skola Landzhöfdingarne / dhem dher til obligera, och
genom noga och tijdig inspection dher hän bearbeta / at Wår
nådige willie och wälmente intention må skee ett fullkomligit nöye.
Til thet Andra. Ther näst skole anteknas alle dhe Gårder /
Torp och Backestufwor / som innan om Allmenningarne byggde äro /
sedan med hwad skiäl dhe af en eller annan besittias; Och om dhe
med Rå och Rör ifrån Allmenningarna äro lagligen affwittrade eller icke: Finnes nu någre af Oss eller Wåre Förfäder / til någon /
anten bortskiänckte eller sålde / då skal ransakas / hurudanna dhe
wed then tijden dhe afhändes warit hafwa / och om dhe sigh sedan
af Allmenningen förbättrat hafwa. Hwad för Torp på
Allmenningarne nu befinnes / af lång tijd / eller nyligen upbygde / som göra
skiähl uti Åker och Äng för heela / halfwe eller fjerdingz Hemman /
och kunna swara dherföre i wist och owist / dhe skole blifwa
bestående / hwad heller dhe lyda under Oss och Cronan / eller ock androm
äro unte och uplåtne. Och skole samma Hemman eller Torp / med
dheras Åker och Äng blifwa rörlagde och förbudne dhet ringaste här
efter at inkrechta af Allmenningen öfwer sine Råmärcken / myckit
mindre något at swedia / eller elliest såsom sitt enskylte at nyttia /
allenast at dhe hafwa i Allmenningen gående sitt Fäd / klöf om klöf /
med andra Häradzboer / och nyttia Timberskog och Wedebrand / til
sitt enskylte Huusbehof / och i ingen måtto til sahlu / eller
Häradzboernes förfång. Och på dhet sådant må så mycket bättre ställas i
execution, så skole wederbörande wara plichtige / utan dilation och
upskoff at inkomma med sina skiäl och bewijs / huru wida och quo
titulo dhe til sådane Torp och stellen komne äro; Men i widrigit fall /
Landzhöfdingarne dem wed Tingen framfodra / och sig således dher
om informerat giöra. Skulle nu bemelte wederbörande anten
förwägra sig at framtee sådane Documenter eller dher med förhala / i
dhet fall hafwe Landzhöfdingarne macht / samma Torop och stellen
sättia i Qwarstad / til dhes Saken alldeles är deciderat och
affhylpen.
Til thet Tredie. Alle dhe Torp och Backestufwor / som icke hafwa så stoor och god Åker och Äng / at dhe dher af förmå och kunna giöra skiähl / för åth minste ett fierdingz Hemman i wisso och owisso / dhet skal strax dömas bort / och uthrifwas / och till Allmenningen uthläggias igen / eho dhet besitter / nyttiar och bygdt hafwer. Och dher någon hafwer dhet samma til sig kiöpt / då hafwer han sine Penningar igen derföre at fordra / och dem af Oss eller Landet och Häradet at förwänta. Finnes ock någon / som utan Wårt eller Wåre Förfäders breflige Tilstånd och Gåfwo / sådane bygdt och nutit hafwer / och af egit godtyckio / något Torp eller Backastufwe / på Allmenningarne upsatt / och at icke uhrminnes häfd är åkommen / den skal strax afträda Torpet / och det läggias til Allmenningen igen / efter föregången laglig ransakning och Dom / hwilket alt Landzhöfdingarne skole ställa til tijdig execution.
Til thet Fierde. Ländernes allmenningar såsom dhe til Landzens Inbyggiares Tarff och godo / äro fordom afwittrade och förordnade / altså stånde dhe til Landzens Inbyggiares af högre och lägre ståndz Huustarff / til at nyttia med Fääbeet / Fiskiande / Timber och Wedebrand / men icke til at föderfwa och uthöda: Medh samma Rätt tilstå HäradzAllmenningarne sine Häradzboer / och SochneAllmenningarne sine interesserade Sochne Inbyggiare at nyttia och niuta til Huustarfwen / serdeles sid Wedbrand / at dhe taga dhet som ligger neder / men icke at föröda och förderfwa för androm eller efterkommande wid botom.
Til thet Femte. Enkannerligen skal ingen boende uthan Lands / Häradz eller Sochne / hafwa rätt elle rtilstånd nyttia Allmenningen i någon måtto / wijdare än til den Gård och Hemman / som han i samma Landskap / Härad eller Sochn äger / hwarken til Timber / Wedebrand / Kohlwed / eller annat slijkt / med mindre sådant honom tillåtes af sielfwa Landet / Häradet eller Sochnerne / och det lagligen å tinget / och at Landet / Häradet eller Sochnerne skeer derföre nöye. Giör någon här emot och blifwer öfwertygaat / tå böte för hwar Timberståck twå Marck / så ock för hwart Kast- eller Staffrums wed / twå Marck / så ock för Sparrar / Stöör och Gärdsel &c. En Marck Sölfwermynt til treskiptes / Oss / Landet eller Häradet och åklagaren. Och på dhet at icke någon privat person / ehwem det helst wara må / slijke Friheter / Häradet til pr[ä]judice uthwärcka måtte; Ty skal dhen samma til Lägenheternes nogare ransakning / Häradet först der om anmoda / och efter des bewillning sedhan dher om wederbörligen anhålla.
Til thet Siette. Ingen Landz- Härads- eller Sochne Inbyggiare hafwe här efter rätt eller macht at hugga någon Swed / at bränna på Allmenningen / weder laga boot fö råwärkan giord på annars ägor. Doch så framt Landzens förbätring och Fääbeet på Allmenningen kräfde ett rödiande med Swedie eller Brand / då blifwer sådant af Nembden öfwerlagdt wid Tinget / och dher sådant af Landet eller Häraädet rådeligit och nyttigt funnes / då blifwer det lagligen slutet / samt wisse Män tilförordnade / som dhet förrätta / och Elden i acht taga / och för skadan swara / niutandes dher emoot Säden / och giörandes Landet eller Häradet ther skähl före; doch dhetta alt genom Landzhöfdingens / eller hans Ombudzmans consens och Wetskap. Dher ock någon tienlig Plats funnes uppå Landzens eller Häradets allmenning / som til cultivation woro dugelig til Äng och åker / och Landet och Häradet kunde mista; Så wille Wij dhen samma Häradet efter Öre och Örtug förunna / och dher ingen af dem sådant wil heller kan / at tå en annan / som dher til lust hafwer / må och skal emot en tilbörlig recognition, samma Plats uptaga och cultivera.
Til thet Siunde. Ingen / hwarken Adel eller Oadel / Präst eller Bonde / hafwe tilstånd at hugga bärande Träd på Allmenningen / weder boot / som dem är pålagd / som hugger bärande Träd på annars Mans ägor / Oss och Cronan i så måtto / Wår Rätt oförkränckt. Men dher så wore / at bärande Träd funnes på någon Allmennin gså öfwerflödige eller ock föråldrade / eller ock så på the Orter / dher man hade skiähl at rödia dhem undan / då skal sådant sökias wid Tinget / och med Wår Landshöfdinges / så ock Lands- eller Härads-Nembds tillåtelse / af någon Lands- eller Häradsboo / saaklöst nederfällas och afföras; doch först af Jägerij betiänte med Cronones Hammar uthmärkes: Och / at han derföre gifwer Landet och Häradet sitt nöye / såsom då kan afftalt blifwa / och planterar andre unge Träd i staden igen / på någon beqwäm Ort i allmenningen / och bärde dher om wårdnat / til dhes dhet uthur fahra för Boskapsbeet wuxet blifwer.
Til thet Ottonde. Intet Torp eller Backestufwu / skal här efter på Lands- eller Häradets- eller Sockne- Allmenningarne upsättias eller byggias af nyo / men dher Allmenningarne så store / widlyfftige och öde befunnes / at dher Hemman eller Torp / uthan Landsens / Häradets eller Interessenternes skada och afsaknadt / wäl byggias och brukas kunde / då skal wår Landshöfdinge wid Laga Ting / sådant Landet föredraga / och då med Lagmannen / Häradshöfdingen och Nembden skoda dhe Platser och ställe / som uthan landsens och Häradets skada förebyggias kunna / och altid ordenteligen och lagligen sådant tillåta / och med Bref å Tinget stadfästa / på dhet / dhe widlyfftige Ödeskogar / måge med Inbyggiarnes gagn / men icke med skada / bygde och förbättrade warda. Alla andra som komma på Skogarne strykande / och utan uthtryckelig loff och minne / anten ther swedia / eller sig dher nedersättia / dhem skal man fritt sökia at fånga / och såsom andre skade-Diur / befiljta sig om at afskaffa / dher Wij wele at Wåre Landzhöfdingar och befallningsmän / skola med högsta flijt hålla hand öfwer. Doch såsom Landet är widlyfftigt / och således dhenne undersökning faller något swår / altså skole dhe / som näst in til sådane boo / wara förplichtade at gifwa dem an / så framt dhe icke willia undergå samma Straff / som dhe andra / och räknas för Wårt Mandatz brytare och öfwerträdare.
Til thet Nijonde. Dher sig någre Finnar uthi dhesse förledne åhren / på dhe store Skogarne i Wäster-Norlanden / Dahlerne / Bergzlagerne och Wermeland nedersatt och bygdt hafwa / då skole Wåre Landshöfdingar / med Lagmännen / Häradshöfdingarne och Nembderne / hålla dher efter en flijtig ransakning / och så wijda dhe finna någon at hafwa sig nedersatt på dhe Skogar / och i dhe Landskap / som byggias kunna uthan Landsens skada / och Finnarne anten hafwa rögt sig Åker och Äng / eller dhet ännu giöra kunna; Lägenheten ock är dher til / och dhe på wisse sätt försäkra Cronan at willia rödia / Åker och Äng upbryta / eller sig til Bergswerckens befordring begifwa / dhem skole dheras Torp unnas / eller af wisse Män tildehlas at byggia uppå. Men så framt dhe icke hafwa dhet upsåth / och sådant med gerning betyga; Eller ock at dheras byggiande befinnes Landet och Bergswercken mera hinderligit än beforderligit / dher om Lagmannen / Häradshöfdingen och Nembden ransaka och dömma skole / tå må hans Byggning och Torp uthrifwas och afskaffas / deras Sweder med Säden dhem ifrån tagas / och hwar någon sedan finnes / at uthan tilstånd dher arbeta och byggia igen / dhen skal fängslas / hans byggning upbrännas / och hafwe dher hoos förgiordt sitt Arbete / och hwad hoos honom och i hans wärie finnes til treskiptes / Oss / interesserade Landet eller Häradet / så ock åklagaren. Der ock någon Bonde här efter tilstädier någon Finne / heller någon annan / at byggia och boo / såldes / på sin Skog / som sagt är / han skal första gången plichta med 40 Daler Sölfwer-Mynt / kommer han oftare igen / då skal han straffas til Galgen / dher Wij honom icke willia benåda och pardonera.
Til thet Tionde. Ingen hafwe rätt eller macht at hugga Sågetimmer på Allmenningarne / undantagandes dhe Orter i Wester-Norlanden / Dahlerne och Wermeland / som med Skog öfwerflöda / hwarest dhet saklöst giöras och tillåtas kan. Ey heller skal någon hafwa loff at hugga Bielkar / Stockar / Timber til Sahlu / mycket mindre til at föra af Rijket på Allmenningarne. Finnes någon at giöra här emot / han skal för en Bielka böta 2 Marck / och så för en Timberstock En Marck Silfwermynt ti ltreskiptes / Oss / Landet eller Häradet och åkäranden.
Til thet Elloffte. Uppå sine egne By ägor / hafwer Jordäganden macht och rätt / at hugga til Huustarff och Sahlu / så ock tillåta andra at hugga och nyttia / efter hwars och ens hafwande rätt och rättighet / i lijka måtto / at rödia Åker och Äng / sättia Torp och Torpestelle / dher så lägenheten finnes: i så måtto som föllier. En Frälses Man så wäl som dhen / som Lähn af Oss och Cronan hafwer undfångit / dher han hafwer enskylte ägor / och ifrån Allmenningen / så ock andre Grannar och Någranner / affwittrade medh Råå och laga Grentzer; Han skal hafwa macht och rätt / at nyttia sin Skog / efter sin lägenhet och willia / med huggande af Bielkar / Huus och Sågetimber / Sparrar, Wed och annat slijkt / och dhet sielf bruka til sino gagne / med sällia och annat / uthan någons intahl. I lijka måtto / dher Lägenheten finens / byggia nye Hemman och Torp / til sitt behoff / allenast at dhe / när dhe skattlagde warda / ock så jempte andra hans Gods förrusttienstas / och giörs dher af dhen Rättighet / som af andre Frälsis-Mans Hemman sedwanligen uthgår. Samma Rätt hafwe också Skattebonden / på sine enskylte Skatteägor / dhem at bruka / nyttia / förföra och försällia / effter sin tarf och Lägenhet / effter som han ock / när ägorna sig så widt sträckia / må rödia / Åker / Äng / Muulbeet / så ock byggia Torp och förrätta Hemmanets förbättring i allo måtto. Men sådan förord / at dher Hemmanet blifwer förbättradt och nya Torp upbygde / Hemmanet tå med Torpen af Landshöfdinge och Häradshöfdingen / så ock Nembden och deputerade Landmätare refwas / å nyo skattläggias / och i Cronones Jordebook til förbättring angeknas / Skattebonden i sin egendomb och Jorde Rättighet oförkortat: Och dhenne Rätt niute Skattebonden / hwad heller han ännu immediate under Oss och Cronan är / eller något af Frelset undt och uplåten.
Til thet Tolffte. Så må ock Swedie-Land huggas på enskylte ägor af Jorde-äganden / föruthan i dhe Landskapen / såsom för Bergsbrukens skul exemterade, efter som ey heller någon skal tillåtit wara / at swedia på store Mast- eller Timber-Skogerne / mycket mindre dher bärande Trää uthi finnes / i någon myckenhet. Swerdeles willie Wij här efter alfwarligen förbudit hafwa / til at swedia på wåre ochCronones Parcker / understodo sig någon dhet at giöra / dhen samma skal icke ellenast tihållas at upfylla allan skadan / utan ock plichta dubbelt så mycket / som för annat olofligit swediande. Och wari dhet wår och Cronones eensak. Men hwad elliest för Skog / som finnes å färde / dhet kan och må äganden niuta ohc nyttia med swediande / och annat til sitt bästa; Allenast at dhe här med warnas sin rätt at bruka / och icke sig och Landet til skada / at missbruka.
Til thet Trettonde. Hwad Prästegårdar hafwa för enskylte ägor / dhe stånde fuller Prästmannen eller Kyrckioherden an / at nyttia til sin tarff / doch så / at Präste-bordet eller stompnen icke förringas eller förwärras / för dhen som effterkommer / dher uppå Biskoperne / Capitlen och Prosterne / så ock Socknen / samt någon annan wederbörande i Socknen / skole hafwa upsyn / och sådane i tijd förekomma / såsom ock at tilhålla dhen som ägorne / för sine Effterkommande förwärrar / honom eller hans Arfwinga r/ at wedergälla skadan igen til Prästegården eller Successoren, och der Biskopen med Capitlet, samt Prosten eller Socknen och bemelte wederbörande / dhet försumar / då stånde dhet Wår Landshöfdinge an / at drifwa å Häradz Ting / och dhen brotzliga erläggia böter och wedergällning til näste Hospital.
Til thet Fiortonde. Ingen Wår och Cronones eller Frelsesmans Landboo / hafwe tilstånd och macht / at hugga / Bielkar / Timber / Sågeplanckar / Wed eller annat slijkt på sitt stadde Hemmans Jord eller ägor / mehra än han tarfwar til sin Huusbyggning och Wedebrand / i sin Gård och åhrlige Huusbonde-Körsslor / ey heller hafwa macht at hugga någo tSwedieland uthan Wår Landhöfdinges på Wåre och Cronones ägor / och sin Huusbondes Jordägandens på Frälse-ägorne eller Lähngodzen / Loff och minne. giör någon här emot / han skal mista Arbetet och sin Säd / så ock wedergälla Jordäganden sin skada / effter Mätesmanna ordom. Och dher han blifwer lagförder / elle rock sjelfwer sin sak til Häradz Tinget skiuter / tå / så framt han öfwertygas / böte öfwer wedergielningen / äntå tolff Marck til treskiptes / Konungen / Häradet och Jordäganden.
Til thet Femtonde. Finnes flere Jordägande i By än en / och sittia i oskiffto Skog och Marck / hwad heller Crono och Skatt eller Prästegårdar / eller ock flere Frelsesmän inbördes der uthi äro interesserade, då hafwe dhe / som i sådan By boendes äro / allenast rätt och tilstånd / at hugga Bielkar / Timber / Sparrar / Wed / &c. i oskptan Skog / til sin Huusbyggning och tarff / men icke at sällia och föra af Tompterne / så länge dhe sittia i osiptan Skog / och ey med alles willia sämias åth. Ey hafwe heller Frelsesman rätt och macht at hugga låta / Timber / Sågestockar / Wed / &c. i oskiptom Skog / dher han ey sjelfwer boendes är / uthan hafwer annar åboo å Hemmanet / med mindre alle Jordägnderne sembias åth / och gifwa honom loff dher til. Giör någon här emot / då wedergielle Jordäganden allan skadan / efter öre och örtugetahlet / och dhet efter Mätesmanna Ordom / eller Häradz Nembdz Domb. Och ware hans Jord eller Hemman / i samma By / så länge äganderne til underpant / at skadan är wedergullin.
Til thet Sextonde. Dehla Jordäganderne sin emellan / och den ene wil til skiptes / dhen andra intet / då gifs dhen Witzord / som til siptes wil / och råde sedan som skipt är / hwartera Lott och dehl sina saklöst.
Til thet Siuttonde. Finnes Torp på osipto Byägor bygde / och jordäganderne sjelfwe godwilligt sembias om / då stånde som dhet står; kunna dhe ey sembias om / då skodas hwars och ens andeel i Bolbyen; Sedan Bolbyens affradh och Landgille / så ock tilhörande ägor och Lägenhet. Och der Landzhöffdinge nmedh Nembden finna Torpen eller Torpet / utan Boolbysens skada kunna blifwa bestående / då deela dhem Jordäganderne emellan efter Lag / så ock öres och örtugutahl; Kan ock By med dhem icke blifwa behållen / då dömmes och rifwes Torpet uth / hwad icke stå kan medh skiähl.
til thet Adertonde. Ey hafwe någon macht at här efter byggia Torp eller Backestufwur på oskipto Byägor föruthan alle Jordägandernes fulle samtycko. giör någon här emot / upfylle Jordäganderne skadan / och böte för Torp och Backestufwu / hwarie Tolff Marck til treskiptes / Oss / Häradet och Jordäganderne / och rifwe Torpet uth.
Til thet Nittonde. Ingen hafwe macht at hugga och bränna Swed / ey heller at byggia Sågeqwarn eller annan ny Byggning på oskipte ägor och Jord / med mindre sådant skeer med alle Jordägandernas samtycko / weder boot och Förlust af Arbete / som i förre Artickel sagdt är.
Til thet Tiugunde. Ingen hafwe macht at byggia Sågeqwarn på Allmenningarne / eller andre Byggningar / i Strömmar och åher / med mindre det skeer med Landzens och Häradetz minne / och för åhrlig afgifft åth Landet eller Häradet. Och doch ther Sågeqwarnerne i Allmenningen blifwe bygde lagligen / som nu är sagdt / eller ock andra Smidior eller Werck upsatte: Då hafwe ey macht taga sitt Sågetimber / Wed eller Kohl uthur Allmenningen / med mindre dhet skeer med Landzens / Häradetz och Sochnens förloff och tilstånd / och för skiähl och rätt / uthan Sågetimbret och annan Staffrumswed blifwe hämptadt af egna Ägor / eller kiöpte och tilhandlade ifrån dhem / som Jordägande äro / och rätt hafwa at sällia och afhända / wid boot / för hwarie Stock / Twå Marck / och för hwarie Fambn Kastwed / Twå Marck / ock så Staffrumswed en Marck Silfwermynt / til trekiptes / Oss / Landet eller Häradet / och åkäranden.
Til thet Tiugunde Första. Alt Swediande / skal wara förbudit på alla dhe Orter och Jord / som icke låta rödia sig til Äng / eller bryta sig up til Åker; Men så framt på någon Ort Skogen behöfwes at ränsas / och Jordemarcken / ifrån Mås och annat slijkt befrijas / til förbättring af Muhlbeten; Så må fuller Jordäganden på sina ägor dhet giöra; Men på dhet Landet och androm icke må skee skada / eller dhenna Wår Skogzordning förfång / tå skal Jordäganden eller hans Landbo / medh sielfwe Jordägandens samtyckio / som rödia och bränna wil och må / gifwa sådant sine Socknemän tilkenna / tagandes med sig någre af Cronones betiente och Nembden / och teendes så Jord / som sitt upsåth / och dher Sexmännen dhet gilla / tå rödie och brenne saklöst / uthan Grannars och Någrannars skada och förfång. Men giör han annorlunda / och för sig sielf / då blifwe Lagförder / och böte Tolf Marcker til treskiptes / Oss / Häradet och åkäranden.
Til thet Tiugunde Andra. I alle Landzändar skal flijtig upsyn hafwas / och intet swediande tilstädias / utan allenast för ängie- och Åkerröding skull / eller at sådant för Muhlbetens renssning skull finnes nödigt och nyttigt / som för sagdt är. Men enkannerligen skal dher sees uppå / at alt swediande hafwes fördrag / i dhe Landzändar / som med Bergzwerck / äro begåfwade: Såsom äre Roslagen i Upland / Wessmannland / Dahlarne och Jernbergzlagen / Södermanland / Närkie / Finspån goch Gogårdz Bergzlag / Tiust / Tuhna Lähn / Wermeland / enkannerligen Philipstadz Bergzlag: Item Tijwägen och Kohlmåhlen / så ock Gestrikeland / på hwilke Orter intet swediande tillåtas skal; Doch så framt i förskrefne Landskap / enkannerligen af Bergsmannen sielf / funnes nödigt och nyttigt / at dhen Skog som afhuggas skal til Kohl och Wed / bättre med swediande dher til kunde beredas / då skal han sådant gifwa Fougden och Kyrkiones Sexmän tilkänna / och dhe ware plichtige / så Landet som hans skiähl at skoda / och dher dhe dhet så besinna / honom då effterlåta / at så mycket Skog afswedia / som dhet åhret huggas skal / men intet mehra eller annorledes. Giör någon häremot / och betygar det icke med minne och loff af Landzhöfdningen och Befallningsmannen eller Laghmannen / eller Frelsesmannen såsom Jordägande / så ock för orsaker / som i förre Artikel sagdt / giordt wara / då miste sitt Arbete och Säden / så ock böte 40 Marcker til treskiptes / Oss / Jordäganden och åkäranden / och uprätte skadan åth Jordäganden / och dher dhenne Jordägande sielfwer dhet giordt hafwer / eller ock boten och skadan icke wil utsökia med Lag / då träde dhen i Jordägandens ställe och Rätt / som klaga wil / och dhetta alt efter föregången Domb och Mätesmanna ordom.
Til thet Tiugunde Tredie. Efter ock störste skadan på Skogarne / skeer af Skogseld / och dhenne sig förorsakar af åthskillige tilfällen: Såsom äre af Swedieland / wåda / willia / Wallfolck / resande Man och andre slijke. Hwarföre sådant här efter at förekomma / och så wijda möyeligit at afwända; Tå så framt någon med willia och upsåth / sätter Eld på Skogen / och giör dher med skada / då böte / så framt han fångas / med lifwet / såsom för annan Missgerning / och skdan wedergälles åth Skogsäganden uthur Boo hans / så widt dhet sig sräcker / efter Mätesmanna ordom.
Til thet Tiugunde Fierde. Giör dhet någon med Wåda / böte Tiugu Marcker til treskiptes / Oss / Landet eller HÄradet / och åkäranden / och wedergälle Skogsäganden halfwa skadan. Kommer skogseld uthaf lofgifwit Swedieland / då böte dhen Sweden tilkommer / Tiugu Marcker til treskiptes / och wedergälle Skogsäganden sin undfångne skada / efter Laga Domb och Mätesmanna ordom; Orkar han ey botom / plichte då med Kroppen. Och såsom denne Saken icke lijder något drögsmåhl / så skal dhen som dherföre misstänckt är / och til Tinget stämbder blifwer / wara plichtig sig strax at inställa / giör han dhet intet / fälles då til Saken / så framt han icke lagligit Förfall kan förewända och framwisa.
til thet Tiugunde Fembte. Kommer Elden uth af lösker Pijga eller Dräng / eller af Wallfolcks eller barns förseelse / som anten äre i tienst / eller hemma hoos sina Förälrar / och giöra skada i skogen / och kan med skiähl öfwertygas / at dhe dher uthinnan see igenom finger / då böte dhen som lego eller Wallfolcket tienar ohc barnen tilstå / i lijka måtto 20 Marcker boot / och wedergälle Skogsäganden halfwe skadan. Lijka så hålles med wägfarande Man / dher han å gierningen tagen warder / eller lagligen tilbindas kan / at han böter ock så 20 Marcker boot til treskiptes / och wedergälle Skogsäganden halfwa skadan; Orkar han ey botum / då arbete han hoos Målsäganden dherföre.
Til thet Tiugunde Siette. Är dhet Lösker Dräng eller Pijga / eller annan Man eller Qwinna / som ey orkar botum och wederlaget / då gånge til arbetes / och förtienar dher med / eller dher skadan så stoor är / och ey hopp at förtienat / då plichte efter Straffordningen.
Dhetta föreskreffne / är så til Skogarnes förwaring och idkelige erhållande / så wäl som skiälige och rättmätige nyttiande / och at förtaga alt Missbruk / af Oss belefwat och stadfäst wordet; Och wele Wij / at när nogot emot dhenne Ordning warder förbrutit / Målsäganden då innan näste Tuu Ting saken för Rätta angifwer / och wederböranden derföre plichta låter; Men dher han sådan tintet giör / hafwe då förlorat sin Målsägare Rätt / och dhen som Saken uptäcker / niute dhen samma / uti alt dhet som bemelte Målsägare i dhetta måhl war berättigat til. Och på det ingen må förebära sig af thenna Ordning icke hafwa wetat / så skal hon ock en gång om åhret wid Winter-Tinget upläsas och afkunnas / med Förmaning / at icke här emot bryta i någon måtto. Hwilket så framt någon Häradzhöfdinge eller Häradz Nembd försummade / och någon skada sedan skedde / hwar til man ingen Baneman funno / då plichte i sådant fall Häradet / som til exempel om Dullgadråp i Sweriges Lag förmält är; Som Wij ock wele / at wåra Lagmän och Häradzhöfdingarne med sine Nembdemän / så ock någre flere beskedelige Män dher til deputerade, i hwarie Lagsagu alldeles efter dhen Första Puncten sinnehåld ransaka / efter Allmenningarne och dhem rätteligen skåda och åthskillia ifrån andre enskylte Ägor / så ock elliest gifwa acht uppå at dhenne Wår Ordinance, må blifwa i alle sina Articklar effterkommen. Wele ock i lijka måtto / at Wåre Landzhöfdingar och flere Wåre Befallningzmän / alle desse Articklar noga och flitigt taga i acht / och icke tilstädia / at någon giör här emot wid straff som Ordinantien uthwijser. Dhet samma wele Wij ock / at alle dhe som Lähn af Oss och Cronan innehafwa och äre belänte med / så ock alle af Ridderskapet och Adelen / af Prästerskapet / Krijgzfolcket / Borgerskapet och meninge Allmoge / flijteligen blifwer betrachtat och efterkommit / efftersom hwars och ens hafwande Rätt och Rättighet / dhet honom unner och tillåter / och dhenne Wår Ordinance wijdare beskrifwer och uthtrycker; Så kiärt hwariom och enom som dher emot bryter / är / Wår Hembd och Wrede at undwijka. Til yttermehra wisso / hafwe Wij dhetta / med Wårt Kongl. Secret. så ock Wår Högtährade Elskelige käre Fru Moders / samt dhe andre Wåre och Wårt Rijkes respective Förmyndares och Regerings Underskrifft / bekräffta låtit.