Kontroversen

KONTROVERSEN.

Hr Zätterblom var vid ett rätt dåligt humör efter det ganska långa meningsutbyte han haft med sin fru om kvinnans likställighet med mannen.

— Ja, kära Jakob, sade fru Zätterblom, som haft öfvertaget i diskussionen, triumferande, det är inte lönt du sätter dig på tvären, ty utvecklingen går ändå med oemotståndlig makt hän mot kvinnans likställighet. Jag har nu i två timmars tid hopat bevisen omkring dig, och du har inte kunnat gendrifva ett enda. Du har inte kunnat ge ett ordentligt svar på någon af mina framställda frågor, utan har bara hackat och hackat och inte fått fram ett enda begripligt ord — så dålig har den dåliga sak du försvarat varit. Och för att ge dig ännu ett bevis till de tusen jag förut lämnat, kan jag berätta för dig, att det här i tidningen står, att de norska damerna börjat åka skidor i byxor. Hvad säger du om det då?

— Åka de skidor i byxor?? upprepade hr Zätterblom med vänligt intresse. Det var kuriöst. Och kan det vara något nöje? Hvarför åka de inte som annat folk i backar och stup??

— Det är ju det jag säger, att de göra, afbröt fru Zätterblom nervöst. Så här sade jag: De norska damerna åka skidor klädda i byxor.

— Jag fattar inte din mening, förklarade hr Zätterblom med hjärtlig vänlighet, fastän jag gör mitt allra [ 134 ]bästa. Hvarför äro skidorna klädda i byxor?? Är det något sedligt syftemål —??

— Det har jag aldrig sagt, påstod fru Zätterblom med stigande hetta. Var god och hör på nu! De norska damerna åka skidor utför branter och stup iförda byxor.

— Jaså, det är branterna och stupen, som äro iförda byxorna —

— Visst inte! De norska damerna åka utför branter och stup i byxor.

— Är det många branter och stup i byxorna, som de norska damerna åka i?

— Jag har aldrig sagt något sådant, sade fru Zätterblom med skälfvande stämma. Jag har endast sagt att de norska byxorna åka skidor utför damernas branter — nej, jag menar att de norska skidorna åka i byxor — nej, nej jag menar naturligtvis, att stupen åka utför byxorna — nej, inte så — branterna — stupen —

— Skrif upp det åt mig, kära vän, tills jag kommer hem i kväll, sade hr Zätterblom vänligt. Jag har tyvärr inte tid att stanna hemma längre.

Och så gick han, medan fru Zätterblom satt kvar för sig själf och kippade efter luft.