Konventikelplakatet
|
| På Wikipedia finns en artikel om Konventikelplakatet. |
Kongl: Maj:tz
Förnyade
PLACAT
Och
Förbud/
Angående
The oloflige Sammankomster/
hwilka uti enskylte Hus til en särskild och enkannerlig Gudztiensts
förrättande anställas; Samt theras straff/ som ther
med beträdas.
Stockholm i Råd-Cammaren den 12. Januarii Åhr 1726.
Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis
STOCKHOLM/
Tryckt hos JOH. HENR. WERNER, Directeur öfwer alla
Tryckerien i Riket 1726.
WI FRIEDRICH med Guds Nåde/ Sweriges/ Giöthes/ och Wändes Konung etc. etc. etc. Giöre witterligit: At ehuruwäl igenom många hälsosamma Placater, Stadgar och Förordningar/ så ock Wår egen dyra Försäkran/ samt Regerings Formen, eftertryckeligen är faststäldt/ at then rätta Religionen och Gudstiänsten/ som är Grundwalen till ett samdrächtigt och wahrachtigt Regemente/ uti oföränderlig renhet emot alt kätteri och Swärmerj bör bibehållas och förswaras/ hwarutom/ genom Kongl. Påbud och Befallningar/ i synnerhet af den 1. Decemb. 1713. och 8. Decemb. 1721. tydeligen är förklarat/ huruwvida några Sammankomster till en särskilt Gudstiensts öfning må wara tillåtelige; Docklikwäl måste Wi den ena tiden efter den andra med Misnöje förnimma/ at sådane hälsosamma Förordningar ej skola finnas nog kraftige till at återhålla dem/ som låta sig lysta/ at bryta och öfwerända kasta det nyttige ändamålet/ som endast påsyftar en god Ordning i Församblingen och Christelig enighet i Läran. Wi ehrkiänna det för en stor Guds Nåd/ at Wårt Komungarike för kätterske willfarande Meningar och Lärosatzer emot then rena Evangeliske läran alt till denna dagen warit oanfächtad/ och derifrån önskeligen och wäl befredad/ i hwilket afseende det så mycket angelägnare är/ at i tjd med alt alfwar dämpa de oordningar och nyheter/ som i längden alt mer sig kunde utbreda och stadelige påfölgder förorsaka/ och således förekomma alt det/ som hela Rikets och alla dess inbyggares lycka och wältrefnad i Andelig måtto/ skulle kunna oroa. Wi hafwa fördenskull af en Nådig och Christelig omsorg för en ren och oförfalskad Gudstienst/ och till at derwid en god ordning handhafwa och bibehålla/ med Wårt RiksRåds råde funnit högstnödigt och nyttigt/ härigenom de för detta utgångne Kongl. Förordningar om Oloflige Sammankomster således förnya och widare förklara/ som föllier: De förra Kongl. Påbuden och Förordningarne äro af det klara och tydelige innehåld/ at de ingen Gudachtighets öfning förbiuda/ som ej heller Wår Nådiga tancka och upsåt är/ den at hindra/ utan willia fast mera alla Wåre trogne undersåtare i gemen/ och hwar och en i synnerhet der til i Nåder förmana/ så at de för all ting winlägga sig derom/ huru de måge tilltaga i Guds Nåd och Wår HERras JEsu Christi kundskap/ samt at wisa underdånig lydna emot Wåra hälsosamma Förordningar; Till den ändan Föräldrar och huusfädrar måge ock böra/ efter then Christelige plichten/ deras barn/ anhörige och tienstefolck uti sine huus lära och underwisa/ samt lära och underwisa låta/ uti Catechesin och deras Christendom/ efterfråga och förhöra hwad de kunna om Helgedagarne lärdt af Predikan/ dageligen med dem hålla bön/ läsa utur Bibelen eller några andra Gudelige och här i Wårt Rike wedertagne böcker/ så ock ett troget inseende hafwa på deras lefwerne/ och dem med egit exempel till Gudachtighet föregå: Dock at de sig afhålla ifrån diupsinnige frågor och Läro-stridigheter/ som them enfaldigom äro för höga och kunna gifwa anledning till någon willfarelse. Men at uti Private och enskylte huus/ Man- och Qwin-kiön/ gambla och unga/ kiände och okiände/ få eller flere/ skola hafwa frihet sig at sambla och tillhopa komma/ alt under förewändning/ at bruka sin Andacht och enkannerliga Gudstiänst/ den der med de wanlige Sön- och Helge-dagars Texters predikan- och uthläggande/ böners och nya bönesätts förklarande/ finnes på åthskillige ställen wara förrättad; Thet anse Wi hwarken för nyttigt eller oumgängeligt/ utan mera såsom en skadelig nyhet/ som en god Ordning i Wåre Christelige Församblingar förstörer/ hwilcket i Längden till Sielfswåld/ Missbruk och många farlige oredor skulle tillfälle och anledning gifwa/ utom det till befruchtandes är/ at mången af oförstånd och okunnoghet i sin Christendom lätteligen kunde blifwa till sådane irrige Meningar och Lärosatzer anförd/ som med then rena Evangeliska Läran ej wore öfwerenskommande. Altderföre/ emedan sådane Sammankomster desto mindre kunna pröfwas till den Sanna Christendomens uthöfning nödige/ som Wårt Rike/ Gudi lof! de stora fördelar äger/ at Guds ord hoos Oss rjkeligen warder lärdt och predikat/ och hwar och en dessutan är frjhet lämnad/ i sine huus at bruka sin andacht; Ty finna Wi rådsamt/ at afskaffa och aldeles förbiuda sljke Oloflige Sammankomster/ så at den/ som sig understår dem at hålla och tillåta/ skall första gången böta Twåhundrade daler Silf:mt/ andra gången Fyrahundrade daler Silf:mt/ eller/ i mangel af böter/ plichta första gången med Fiorton dagars fängelse på watn och bröd/ och andra gången med Tre weckors fängelse på watn och bröd: Men kommer han tridie gången igen/ skall han på Twenne åhr Riket förwisas. I lika måtto skola de/ som sig till sådane Sammankomster inställa/ hwar för sig första gången böta Fyratjo marck Silfw:mt/ andra gången dubbelt och tredie gången Fyradubbelt. I det öfrige/ som en ganska stor fåkunnoghet uti Christendoms kundskapen hoos alt för många/ särdeles af gemene Man/ förspörjes; Ty skola Prästerne/ efter theras Eed och Ämbetes skyldighet wara förbundne/ troligen sin anförtrodde Hiord at wårda/ och/ utom de wanlige Catechismi förhör i kyrckian/ esomoftast besöka sine Åhörare i deras huus/ eller der sådant beqwämligen ej låter sig giöra/ då några huus i staden och byar på landet i sänder sammankalla/ på det de med all Säkerhet måge förnimma deras framsteg i Christendomen/ och dem til den rätta Salighetens grund och kundskap föra: Dock må Prästerne icke utgifwa några Skrifteligen af dem upsatte Christendoms Spörsmål och swar/ förr än de wederbörligen äro öfwersedde och authoriserade. Och aldenstund Sön- och Helge-dagar/ hwilcka till Guds ähra och Pris böra anwändas/ af många obetänckte härtills med allehanda syndigt och ogudachtigt lefwerne/ såsom Spel och dryckenskap samt annat förargeligit wäsende/ i synnerhet på krogar och kiällare/ blifwa missbrukade/ hwilcket/ igenom de för detta utgångne Stadgar och Förordningar/ strängeligen är förbudit; Altså pröfwa Wi jemwäl det wara högst nödwändigt/ at en wafksam och alfwarsam upsicht deröfwer hålles/ huru de öfwerträdelser/ som emot Kongl. Stadgan om Eeder och Sabbats-brott den 17. Octob. 1687. både i Städerne och på landet föröfwas/ hädanefter af wederbörande Fiscaler, Upsyningsmän och betiente må angifwas och till lagligt afdömmande fortskyndas. Och på det de/ till större fljt at upspana dylika förbrytelser och derwid sina ämbeten behörigen förrätta må upmuntras; willia Wi dem icke allenast halfparten af desse ofwannämde/ utan ock af alla de öfrige böter/ som i Stadgan om Eeder och Sabbats-brott äro utsatte/ tilläggia. Wi biude och befalle fördenskull alla dem/ som wederbör/ i synnerhet Wår Öfwerståthållare i Stockholm, Wåre Gouverneurer och Landshöfdingar/ så ock Magistraten i Städerne/ Befallnings- Länds- och FierdingsMän på Landet/ at de hörsamligen rätta sig härefter/ och öfwer denna Wår Förordning hålla en sträng hand/ så at alt hwad deremot skier/ må oförsummeligen blifwa angifwit och lagligen afstraffat. Till yttermera wisso/ hafwa Wi detta med egen hand underskrifwit/ och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Gifwit Stockholm i RådCammaren den 12. Januarii Åhr 1726.
FRIEDRICH.
