Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Anna Charlotta Jansson

[ 53 ]

Anna Charlotta Jansson sedan fru Hellander. K. T:ne 1 juli 1872—30 juni 1873.

Född i Stockholm den 12 maj 1851 (dotter af gaständaren Johan Jansson och Christina Margareta Ahlenius). Vid sexton års ålder tog hon anställning vid Berndt och Selinders sällskap å den då nyöppnade s. k. »Nya Teatern i Hammerska lokalen» (s. m. Mindre Teatern) spelåret 1867—68 och medföljde detta sällskap till Finland sommaren 1868; därefter tillhörde hon under några månader på hösten s. å. Josephson och Ahlgrenssons sällskap å Mindre Teatern. Elev vid Kungl. Teaterns elevskola 1 sept. 1869—30 juni 1872, fick hon därefter anställning som aktris. Hon fäste redan då uppmärksamheten vid sig genom sitt älskliga utförande af Inga i »Bröllopet på Ulfåsa», Diane de Noailles i »Richelieus första vapenbragd» och ännu mer genom Blanche i »Kusin Jacques». Hösten 1873 öfvergick hon till Wilhelm Åhmans stående sällskap, som på vintrarna spelade å Nya (s. m. Stora) Teatern i Göteborg och på somrarna å Klingenbergs Teater i Kristiania. Här fick hon ett vida större fält för sin verksamhet, och roller sådana som Anna i »Min ros i skogen», Sigrid i »Daniel Hjort», Agathe i »Ett glas vatten» och framför allt Jolanta i »Kung Renés dotter» gåfvo henne rikliga tillfällen att visa sin talang. Därför skyndade också Edvard Stjernström att fästa den unga skådespelerskan — som under sommaren 1874 ingått äktenskap med skådespelaren Adolf Klemens Hellander — vid det teaterföretag han å nyo ämnade börja i Stockholm, och i den af honom i januari 1875 öppnade »Nya Teatern vid Blasieholmsgatan» uppträdde hon i denna teaters andra program [ 54 ]som Drottningen i «Farinelli eller Kungen och sångaren». Därefter följde under ett par års tid den ena större uppgiften efter den andra, bland hvilka utom Jolanta, som hon äfven å denna scen utförde, må nämnas Gertrud i Björnsons »Redaktören» (Nya Teaterns tredje program), Maritana i »Don Cesar de Bazano» (hvari titelrollen utfördes af den då 59-årige Stjernström), titelrollen i »Regina von Emmeritz», Louise i »Mellan barken och trädet», Prinsessan Adelaide i »En lektion på harpa», Lotta i »Amors genistreck» och Berthe de Savigny i »Sfinxen». Snart angreps hon af ett bröstlidande som öfvergick till obotlig lungsot, och efter en tvåårig sjukdom afled hon i Stockholm den 9 april 1879. — »Det må vara sagt», skref en minnestecknare i Nya Dagligt Allehanda vid hennes död, »utan något braskande beröm öfver en konstnärsande, som aldrig hann till storhet, att den lefde och verkade genom ett ädelt hjertas snille och ett äkta kvinnligt väsens medfödda tjusningskraft. Det var dessa lifgifvande egenskaper som åt hennes Jolanta förlänade det rörande uttrycket af englalik, genomskinlig klarhet och på allt hvad hon skapade tryckte en prägel af sanning och kärlek».