Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Carl Gustaf Happe

[ 28 ]

Carl Gustaf Happe. K. St. T. 18 okt.—28 nov. 1869, 8 ggr (i op. »Zampa»).

Född den 16 sept. 1803 (föräldrarna voro direktören vid engelska trädgårdsanläggningen vid Drottningholm Adolf Ludvig Happe och Emerentia Elisabeth Bæwie). Innan han ägnade sig åt den sceniska konsten var han brukselev. Tjugu år gammal kom han till Djurgårdsteatern, där Carl Wildner under en följd af år gaf föreställningar under sommarmånaderna. Där var han anställd somrarna 1823—34. Föröfrigt tillhörde han Fredrik Julius Widerbergs, Christoffer Svanbergs, Pierre Delands och Fredrik Delands resande sällskap. 1856—57 var han egen teaterföreståndare i kompaniskap med balettmästaren Anders Selinder, vid hvars sällskap han senare, i midten af 1860-talet, var engagerad. Under någon tid i slutet af 1860-talet [ 29 ]tjänstgjorde han som statist och i stumma roller vid de kungliga teatrarne. Hans högsta önskan hade alltid varit att få se sitt namn på Kungl. Teaterns affischer, en önskan som han slutligen fick uppfylld då det på Kungl. Stora Teaterns affisch för Herolds »Zampa eller Marmorbruden» några gånger under hösten 1869 stod: Grefve Lugano — hr Happe. Visserligen hade den från sjöröfvaren Zampa undsluppne grefven endast att komma in i styckets allra sista scen, utropande »Camilla, min dotter!» men den gamle skådespelarens namn hade dock fått ståta på Kungl. Teaterns affisch tillsammans med namnen Fritz Arlberg, Hedvig Harling, Charlotte Strandberg m. fl. Om han alltså ej kan sägas hafva i egentlig mening tillhört de kungliga teatrarne, har utgifvaren af dessa anteckningar likväl velat taga hans »gästspel» i »Zampa» som en anledning att här upptaga hans namn. Happe var nämligen under sin mer än fyrtioåriga teaterbana en både i Stockholm och landsorten mycket känd skådespelare, isynnerhet bemärkt som en ovanligt vacker och elegant förste älskare. Som sådan verkade han så länge, att han till och med hade spelat älskare mot mormor, mor och dotter, hvardera i tur och ordning, fru Christine Svanberg, fru Charlotte Deland och mamsell Betty Deland (s. m. fru Almlöf). Genom sitt vackra utseende var han, trots en för scenen ej fullt lämplig talorgan, under många år dam-publikens förklarade gunstling. — Han afled (ogift) i Stockholm i febr. 1871.