Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Georg Gottfried Törnquist

[ 35 ]

Georg Gottfried Törnquist. K. T:ne 1 okt. 1870—30 juni 1872; ånyo 15 sept. 1876—30 juni 1880 och 1 jan. 1882—30 juni 1888. K. Dr. T. 1 juli 1888—30 juni 1889; K. Op. gästspel: 20 jan.—27 febr. 1891, 7 ggr, soiré den 6 mars 1891. K. Dr. T. 1 nov. 1891—31 maj 1892; gästspel: 7 maj 1898; Dr. T. 1 okt. 1899—30 juni 1902; gästspel 2 och 3 maj 1906. (Sceninstruktör och förste regissör vid Kungl. Teatern 1902—1903.)

Född i Stockholm den 23 maj 1846 (son af slaktaremästaren Gustaf Georg Törnquist och hans maka). Han aflade studentexamen i Uppsala 1868, var därefter under spelåret 1868—1869 anställd vid musikdirektören Carl Johan Fröbergs då nybildade teatersällskap. Den 3 jan. 1870 debuterade han på Kungl. Dramatiska Teatern som Konrad i Oehlenschlägers »Ärlighet varar längst» och den 25 maj som André i George Sands af Oscar Wijkander bearbetade 2-aktslustspel »Plato». Från hösten samma år blef han fast engagerad vid Kungl. Teatrarne och kvarstod i två år, hvarefter han under spelåren 1872—1875 hade anställning vid Nya Teatern i Helsingfors. Där uppträdde han med framgång i ett stort antal roller bl. a. Figaro i komedien »Figaros bröllop» och Maxime i »En fattig ung mans äfventyr». Sedan han lämnat Helsingfors vistades han under vintern 1875—1876 i Paris och studerade spelet på Théâtre Français m. fl. teatrar. På våren 1876 erbjöds honom engagement vid de kungl. teatrarne i Stockholm af dess förste direktör, hofmarskalken af Edholm, som för tillfället uppehöll sig i Paris, och Törnquist fick redan då löfte att uppträda i Wladimirs roll i »Les Danicheffs», som samtidigt gjorde stor lycka på Théâtre de l'Odéon. Han återvände till Stockholm och debuterade på Kungl. Dramatiska Teatern den 12 sept. 1876 i titelrollen i »Sullivan», hvilken han förut med stor [ 36 ]framgång spelat i Helsingfors. Han erhöll genast fast engagement. »Danicheffarne» uppfördes i januari 1877, då Törnquist omväxlande med Victor Hartman utförde Wladimirs roll. Han var sedan i olika omgångar periodvis fästad vid de kungliga scenerna under de följande 30 åren. Våren 1881 företog han en längre studieresa, hvarvid han besökte Köpenhamn, Hamburg, Berlin, Dresden, Wien och Florens samt gjorde ett par kortare besök ånyo i Paris.

Georg Törnquist var en arbetsam, samvetsgrann och mycket användbar skådespelare, som alltid utmärkte sig för en viss elegans i sitt uppträdande. Hans ganska stora spellista omfattade dels första älskare-, dels karaktärsroller. Bland hans bästa roller torde för öfrigt böra anföras: Osvald i »Gengångare», Rivera i »En brist i uppfostran», André de Morillac i »Dora», Masham i »Ett glas vatten», Tristan i »Kung Renés dotter», Cassio i »Othello», Champeaux i »Duvals skilsmässa» och Maximilian i »Giboyers son». Vid sina båda sista gästspel å Dramatiska Teatern uppträdde han som Magnus Drakenhjelm i Topelius »Efter femtio år» (i maj 1898) och som Shylock i »Köpmannen i Venedig» (i maj 1906).

Spelåret 1902—1903 var han anställd som sceninstruktör och förste regissör vid Kungl. Teatern (Kungl. Operan), hvarunder han uppsatte och instuderade bl. a. Saint-Saëns' opera »Simson och Delila».

Han afled i Stockholm den 15 juli 1907.