Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Niels Juel Simonsen

[ 79 ]

Niels Juel Simonsen. K. St. T. gästspel 22 maj—5 juni 1876, 5 ggr; K. Op. 22 maj—12 juni 1891, 7 ggr.

Född i Köpenhamn den 16 maj 1846. Föräldrarna voro [ 80 ] violinisten vid det Kongel. Teaters orkester Hans Sophus Simonsen och k. kammarsångerskan Catharine Elisabeth Ryssländer. Efter att som frivillig ha deltagit i dansk-tyska kriget kom han i beröring med tonsättaren Henrik Rung, som uppmanade honom att ägna sig åt sången. Hösten 1864 kom han som elev till det Kongel. Teater, där han åtnjöt Rungs sångundervisning. Korsångare 1866. Den 4 nov. 1868 debuterade han som Hans Heiling. Först på nyåret 1870 fick han sin andra större roll, Agamemnon i »Iphigenia i Aulis». Snart nog blef han emellertid en af Danmarks mest uppburna sångare och utnämndes år 1874 till k. kammarsångare. Simonsen var sedan fast anställd vid det Kongelige Teater under hela sitt lif, däraf »kongeligt» (med statspension) från år 1885.

Vid sitt första gästspel i Stockholm, våren 1876, uppträdde han endast som Wilhelm Tell, andra gången, år 1891, som Figaro i »Barberaren», Wilhelm Tell och Valentin i »Faust». Af konung Oscar utnämndes han år 1895 till riddare af Vasaorden.

»Simonsen hade en förträfflig, utbildad baryton, fyllig och klangfull både i djup och höjd, hans framställning var naturlig och sann; det sympatiska lyckades honom bäst, men det lidelsefulla var ej heller utan karaktär och kraft».

Hans sista uppträdande ägde rum den 8 mars 1906 som Lothario i »Mignon». Efter ett par månaders sjukdom afled han den 25 maj 1906.