Hoppa till innehållet

Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Nils Emil Hjertstedt

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Anna Maria Elisabeth (Anna-Lisa) Hwasser
Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 : personalhistoriska anteckningar
av Johannes Svanberg

Nils Emil Hjertstedt
Thekla Falck  →


[ 116 ]Nils Emil Hjertstedt. K. Dr. T. debuter 9 febr.—5 juni 1879, 9 ggr. K. Op. (dram. afdeln.) 1 sept. 1891—31 maj 1892.

Född i Piteå den 23 juli 1856 (son af handlanden Nils Eberhard Hjertstedt och Amanda Theresia Borggren). Han hade först ämnat välja köpmannabanan, men hans håg stod till teatern och 1877 ingick han vid Kungl. Teatrarnes elevskola, som då stod under Anders Willmans ledning. Under elevtiden, som varade i två år, debuterade han på Kungl. Dramatiska Teatern den 9 febr. 1879 som Paul i »Fregattkaptenen» och den 5 juni s. å. i titelrollen i Molbechs skådespel »Ambrosius», och i den sistnämnda, mera kräfvande uppgiften lyckades han t. o. m. tillfredsställa en af den tidens mest fruktade kritiker, Anders Flodman i Aftonbladet, som vitsordade att debutanten ägde »ej blott den inspirerade hjärtats värme, som detta parti mer än de allra flesta andra kräfver, utan ock den trohjärtade naivitet och sangviniska bekymmerslöshet, som utgöra nödvändiga beståndsdelar i denna intressanta karaktär». Emellertid hade Hjertstedt redan förut gjort upp om engagement vid Nya (s. m. Stora) Teatern i Göteborg för spelåret 1879—1880. Efter detta spelårs utgång lämnade han teatern, ägnade sig under några år åt affärslifvet och deltog flitigt i det politiska lifvet på den liberala sidan, särskildt i Liberala valmansföreningen. Hösten 1886 återgick han likväl till teatern och blef af Kungl. Teatrarnes dåvarande direktör Anders Willman anställd som kontrollör, hvarjämte han såsom biträdande regissör fick i uppdrag att sätta i scen en del stycken på Kungl. Dramatiska Teatern, bl. a. Ibsens »Rosmersholm». I oktober 1888 öfvertog han ledningen af Svenska Teatern efter bolaget Josephson-Holmquist-Frans Hedberg, hvilket triumvirat endast hade ägt bestånd under september nämnda år. Under Hjertstedts regim var det som Stockholmspubliken i juni 1889 fick göra bekantskap med »Meiningarne». Som styresman för Svenska Teatern kvarstod han i två år, hvarunder han bl. a. gaf folklustspelet »Lifvet på landet», som till stor del tack vare Victor Holmquists ypperliga framställning af Onkel Bräsig blef en stor succés. Efter att så under spelåret 1890—1891 haft anställning som skådespelare hos August Lindberg vid Stora Teatern i Göteborg, tog han hösten 1891 engagement vid Kungl. Operans [ 117 ]dramatiska afdelning, hvarvid han uppträdde som Albert i »Elfjungfrun», Demetrius i »En midsommarnattsdröm» och Thorolf i »Härmännen på Helgeland». Spelåren 1892—1895 var han ordinarie förste regissör vid Kungl. Dramatiska Teatern, hvarefter han från hösten 1895 ledde »Ranft-Hjertstedt-turnén, som hufvudsakligen var baserad på komedien »Madame Sans-Gène», men tillföljd af tilltagande sjuklighet nödgades han snart öfverlämna ledningen i andra händer.

Hjertstedt, som, utom sin verksamhet som regissör och skådespelare, äfven verkat som öfversättare för scenen saknade ingalunda begåfning och ägde därtill stor energi och förmåga att taga initiativ — hvarpå ju bl. a. engagerandet af Meiningarne var ett bevis. Efter ett långt och svårt lidande afled han i Stockholm den 29 juni 1896. — Gift med Aurore Hallongren (död i Stockholm den 21 jan. 1918, 58 år gammal).