Hoppa till innehållet

Linköpings Wecko-Tidningar 1793-07-06

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  N:o 26
Linköpings Wecko-Tidningar
1793

N:o 27
N:o 28  →


[ 110 ]

N:o 27.

Linköpings
Wecko-Tidningar.

Lördagen d. 6 Julii 1793.


I morgon 6 Söndag. efter Helge Trefaldighets Predika

I Domkyrkan: Adj. Com:ri Schelin Ottesången, Prästmannen Magnus Wimmercrantz Högmässan och Comminister Nordwall Aftonsången.

I St. Lars: Comminister Lindhagen.

I Hospitals-Kyrkan: Magnus Wimmercrantz. Gudstjensten börjas kl. 11.



Uti Linköping är

Död: Rådmannen och Borgaren Ädel och Högaktad Herr Nils Dahl, d. 2 Julii 1793 kl. 7 e. m. Han war född år 1710 d. 23 Januarii, Borgare och Guldsmed här i Linköping år 1739 och Rådman derstädes år 1764.



Om fet Mats wärkan på Menniskokroppen.

Det Djuriska fettet är förmycket osmältligt för weklige och swaga Personer. Det utöfwer en wärkelig fiendskap på matsmältnings-krafterne. Fettets [ 111 ]förslappande och upmjukande egenskap, gör Magens och tarmarnes trådar slappa och eftergifwande; och som matsmältningen fordrar et spännande, bearbetande och sammandragande af desse trådar, så förswagar den feta spisen magens och tarmarnes tilsammansdragande kraft, det är: det hindrar och förswagar matsmältningen. Den swåraste omständighet är den, at fettet så lättligen blifwer härskt i magen, och ärhåller en flyktig frätande skärpa, som förswagar gallans och den stora kjörtellsaftens uplösande kraft; och at de af spisen tilredda wäskor äfwen förderfwas samt en oäkta näringssaft således tilredes, hwilken, då den kommer til bloden, besmittar honom med röta och förskämmer den samma. Det är fåfängt om de, som hafwa swag matsmältning, taga syran til hjelp, då de förtära fet mat för att derigenom emotstå denna fina skärpa. Försöket är lätt gjordt, om amn njuter någon spis med stekt smör och sallat; ty den som icke hafwer nog stark mage, lär altid efter en sådan måltid känna ett hett upstötande och bitter halsbränna. Man ser häraf ordsaken hwarföre Medici afråda swaga och klena Personer at öfwerflödigt bruk af den i mycket smör tilredde spisen som kallas stufwat. Matens stufwande är ett så allmänt som skadligt Kjöks-mode. Man beröfwar maten derigenom dess egen goda saft, i det den först kokas i wattn som bortslås, och låter den sedan flyta i kokt smör, och gifwer honom derigenom den elaka egenskap, at han genast, wid sin smältning i magen, blifwer härsk och skarp, och förordsakar et beswärligt, bittert och brännande upstötande, Colique, upkastning och durchlopp.

Hwad som är sagt om fett, gäller äfwen om Oljor. En med mycken olja fet gjord Latuc- och Gurk-Sallat, qwäljer sin älskare genom det beswärligaste upstötande och den olidligaste hallsbränna. Med alt detta kan likwäl icke påstås, at det altid är osundt njuta fet och oljaktig mat. En stark mage föracktar all lätt spis och blir nog mäcktig både fläsk och kål, som man honom til wällust föresätter; och anser [ 112 ]sådant på samma sätt som Walfisken tunnan, wilken man kastar för honom.

Fettet af unga diende Djur är med många wattenaktiga och födande delar försedt, och gifwer således icke allena mer näring, utan ock, är lättsmältare än fettet af gamla djur, som blifwer en riktig olja och bespottar all matsmältings-kraft. Äfwen detta gäller ock om de Castrerade Djuren, hwilkas fett är lösare, saftigare och lättsmåltare än de andras djurens. Derföre äter man Höns, Capuner, Foglar och fett Kalf- och Lamkött m. m. utan synnerlig beswärlighet. Bland de gamla djuren, är deras fett bättre som arbeta, än deras som ligga stilla och därtil gödas med ruten och förderfwad föda. Oxfett är intet så skadligt som fläsk af tama swin, hwilket nogsamt uppenbarar sin elaka art hos ömtåligt och klent folk. Det gör icke allenast i deras mage de elaka wärkningar som förut äro nämde, utan det förderfwar också de öfrige safterne i mennisko kroppen ganska hastigt. Detta wises bäst på dem, som hafwa skabb och utslag, ty, när desse om middagen ätit fett swinkött, kan sådant om aftonen ses på utslaget och blåsorne, emedan de blifwit mycket wärre, fulla af materia, hetare och kliande.

(Slutet en a. g.)


Följande införes på begäran.

- - - - Och straxt jag skulle dö förnöjd
Om man på Elesieske fälten finge
Det, som man här til mäst är böjd.
Nog wet jag hur’ med mig då ginge. —
En wacker Flicka, öm och kär.
Mit ljufwa sällskap där skull’ blifwa
Och i Dess sköt skull’ jag uplifwa
Den kärleksbrand, som mig nu tär - - -
Men — ack! nu kommer jag ihåg
Wirigilius! du blott beskrifwit

[ 113 ]

Det du i din inbillning såg. —
Din dickt bedrägligt hopp mig gifwit.
Stor sak! — det får dock bli därwid:
Det skall mig ingen oro göra, —
Om jag allenast här i frid
Min Flicka ensam får tilhöra.



Kungörelser:

Skulle någon hafwa en medelmåttigt stor Landt-Egendom at nästa Höst eller wåhr uplåta under Arrende på 4 a 5 års tid, hälst utan afwel och Redskap, och sådant gifwes tilkänna wid Boktryckeriet uti förseglad Billette til S. L., så fås om hugad arrendator genast underrättelse.

Linköpings Wecko-Tidning under N:o 18 har gifwit mig wid handen at en Chaise eller snygg Enbetswagn til köps åstundes; Skulle Köparen ännu finna sig hugad, kan en på nyaste smaken, med jernfjädrar och wäfklädsel försedd samt nyligen Gul- och Swartmålad Chaise nästa Frimarknad i Linköping hos Bryggaren Samuel Örtengrén få beses, och om priset öfwerenskommas. Härmed wil jag tjena den som härom ser sig wara angelägen.

Om någon åstundar Resesällskap til Stockholm, kan på Boktryckeriet få underrättelse.

En Sjöskums-pipa med Beslag och skaft är i dag på Torget uphittad, som ägaren på beskrifning emot Hittarelön och Intimations-kostnaden kan återfå wid Boktryckeriet.

De som på desse Tidningar, för halfwa året, räknat från och med denna Nummer, til och med N. 52, wilja prenumera med 8 sk. och hämta dem sjelfwe, eller 12 sk. och få dem til sig hwarje Lördag, kunna alla dagar anmäla sig wid Boktryckeriet. Samlingen af de redan utkomne kan äfwen ärhållas om så åstundas.


N:o 28 utgifwes Lördagen d. 13 Julii kl. 4. e. m.