November (Sehlstedt 1861)
| ← Kossan |
|
Vinterns ankomst → |
November.
Vintern kommer, hu! jag fryser!
Större brasa, mera ved!
Näsan som cinober lyser,
Isad är hvarenda led.
Molnen flyga, stormen hviner,
Fullblod är det spann, han kör.
Bore visar barska miner,
Är ej god att råka för.
Genom rymden, hvart jag granskar,
Snö och isbark strör han ut!
Slår med sina bälgskinns-handskar,
Så det dånar i hvar knut.
Gamla Bore! gerna rasa,
Gerna dina snöslott hvälf!
Vid min lyra och min brasa
Trotsar jag hin håle sjelf.
Hur du verlden väldigt skakar,
Hur du sållar jorden hvit! —
Lyran klingar, elden sprakar:
Fåfängt, att du tittar hit!
Dina vindar gerna tjute!
Jag tar lugnt mig en pris snus.
Det må gerna storma ute,
Vi ha trefligt inom hus.
