Räggler å paschaser/Gå på dompen
| ← Rammelbuljôngen i Backa |
|
Bolaggsvinsta → |
Gå på dompen.
Å Däng-Jan sa te Kvennfôlks-Pälle:
»du Pälle, vi går te ett anna ställe,
dä här, dä ä lessamt dä,
nu går vi på dompen te Finnbacka-jänta,
ta brännvine mäddä, å Pälle du, vänta,
vänta!
vi tar allt klavére mä!»
Di gjord en musik ner i vägaskele
å spelt så kärvännli på piglåckspele,
men Britta ho kom inte ut,
di perka på Brittas lås mä en pinne,
å ställd sä ve fönstre å sa: »ä du inne.
Britta!»
men Britta ho kom inte ut.
Sen hveska di finnt: »ä du ängschli för
mor di?»
dä halp inte möe, da skrek di å svor di,
men Britta ho kom inte ut.
Da tog di ôpp sten å i vägga di donka
på fönstra di banka, på dôra di ronka
å skrek: »gi dä ut!»
å da kom Britta ut.
Mä gamlingens gamle gevär i näfven
geck Britta å smög bak mä knuta sôm räfven
å huka sä ner å kröp.
Sen fyra ho tå bak mä halmen i stacken
å Däng-Jan han domp som en mjölsäck i backen,
han slog sä i nacken,
å Kvennfôlks-Pälle han stöp.
Di dog å stog ôpp, di ble skenske i bena,
di tängde, di gne, satt dä ella tå stena,
för skôte va bare tå krut.
Å senna ä Däng-Ja å Kvennfôlks-Pälle
just itnô så rogat te gå te nô ställe
å donke små jäntonger ut.
Å Britta ho satt sä på jola å skratta,
å vre sä å va sôm en sjuke fått fatt'a,
kröp senna i sänga igän,
men langt bål i Eda å langt bål i Köla
geck eko tå skôte i bärga å töla
å langt bål i Nôrge
geck skratte å går fälle än.