Så får jag nu med frid och fröjd

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Med glädje och frid far jag nu hän
av Martin Luther
En alternativ text för "Simeonis lovsång" (Herre nu låter du din tjänare fara i fridh), som publicerades som psalm i Göteborgspsalmboken 1650 (s. 244), som bygger på samma bibeltext Lukas 2: 9. Luthers original den tyska psalmen Mit Fried und Freud från 1524. På Wikipedia finns en artikel om Så får jag nu med frid och fröjd.


Versionen i Göteborgspsalmboken 1650[redigera]

1.
Medh Glädie och Fridh faar iagh nu hän/
Alt efter Gudz wilja/
Medh itt fritt Modh från thenna Werlden/
Efter the Ord som Gudh hafwer lofwat migh/
Döden skal mijn Sömn warda.

2.
Thet gör alt JEsus Christus Gudz Son/
Then trogne Frelserman/
Then iagh hafer sett medd min Ögon
Jagh troor wist at han/
Är wårt Lijff och och all wår Saligheet/
J Nödh och Dödzens Wånda.

3.
Then hafwer tu HErre satt fram/
För alt Folk aff stoor Nåden/
Och til hans Kyrkio i all Land/
Låter biuda och råda.
Medh titt dyra och helga Ord/
Som Synder och Nödh kungöra.

4.
Han är thet klara och saliga Liuus/
Som vplyser werlden all/
Och ledsagar henne til Gudz Huus/
Vthaff Dödzens qwaal/.
Han är satt til Israels Prijs/
Saligheet Frögd och Glädie.

Versionen i 1819 års psalmbok (nr 478)[redigera]

1.
Så får jag nu med frid och fröjd
Mig hädanskilja.
Jag är med Herrens vägar nöjd:
Ske hans vilja!
Döden är mig ingen död:
Han är en sömn allena.

2.
Jag njutit av det bröd som kan
De trogna frälsa
Och av den kalk där själen fann
Liv och hälsa.
Smakat haver jag och sett
Hur ljuv du är, o Jesu!

3.
Ty vandrar jag med fröjd och frid
Till Faderns boning;
Jag vet vad jag mig tryggar vid:
Din försoning.
Jesu, mig ej liv, ej död
Kan från din kärlek skilja.

4.
Jag räds ej dödens mörka hus:
Jag där ej dröjer,
Ty mig till härlighetens ljus
Jesus höjer.
Jesus, Jesus är mitt liv,
Och döden är min vinning.