Sångläraren, illustrerad av Carl Larsson under 1890-talet till Carl Snoilskys urval av Elias Sehlstedts Sånger och Visor tryckt 1892/1893
Sångläraren.
illa fågel qvittra!
Jag skall ej förbittra
Stunden som du valt och ensligt sjunga vill. Jag skall tyst här sitta Lyssna blott och titta,
Lära, om jag kan, din visa utantill.
Fast du ej det vetat, Mången qväll jag setat
Liksom nu förtjust uti din sångmetod. Jag dig blef förbunden, Om du här i lunden
Tog mig till elev och hade tålamod.
Lilla fågel, svara! Jag skall flitig vara,
Och med håg och med din läraretalang Snart jag lär mig tonen, Om vid sånglektionen
Lilla bäcken slår sitt ackompanjemang.
Du min sång skall rätta, Modet underlätta
Då min bariton vill komma i beknip. Svårast blir att drilla Och få ton att trilla
Lätt och gratiöst som din kyp och kip!
Jag mig gläder redan Att jag framgent sedan
Kan ge klang och lif och naturfriskhet åt Mina visor näpna. Då skall verlden häpna
Att jag mig så väl förstår på fåglalåt.
Mina snillealster Sjungas då från Falster
Hela backen opp mot Ava Saxas sol. Sjelf kritikens penna Nödgas då erkänna,
Att det var en hund uppå en basfiol.
Låt all tvekan fara, Låt oss börja bara:
Ord och afsked innan aftonsolen släcks! Jag hvar qväll är ledig: Ha vi saken redig,
Topp! så kommer jag hvar afton klockan sex.
