Den här sidan har korrekturlästs
XX.
Ekudden i Augusti.
- Bästa Anna!
Jag skulle ljuga, om jag ville påstå, att ditt bref gjort på mig det intryck, som du sannolikt afsett. Jag står i förlägenhet om, hvad jag skall svara dig. Ty jag vill icke såra dig, och jag kan icke besvara ditt bref i den ton, hvilken du användt mot mig, och som — hvarför skulle jag neka det? — ibland rört mig, men ibland också väckt min förbittring.
Du berättar, hur du varit till mods, och hvad som drifvit dig bort ifrån mig, och det kan måhända en gång vara till nytta, att du gjort det. Jag förstår icke detta. Ty för mig är allt, som skett, ännu något, hvilket jag icke ens kan söka förklara för mig själf, mycket mindre se på med lugn. Därför har jag frågat
