Sida:Äktenskapets Komedi (1898).djvu/35

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 31 —

timmar bland alla de gamla och nya böckerna på biblioteket. Och han tyckte sig famna allt detta i en enda full och varm känsla, hvilken kom honom att veta sig lycklig och stark.

Ja, stark! Det var just ordet. Och han, som en tid hade känt sig så svag gent emot hela lifvet, hvilket synts honom skrämmande och ondt.

Han stördes i sina drömmar af, att hans hustru öppnade dörren. Hon var klädd i violett siden, det hvita tyllet stod som en ljus sky om hennes hals, och det krusiga håret som en blond dylik kring hennes ansikte.

Hon studsade vid att se sin mans anletsuttryck, och hennes ansikte blef på en gång missnöjdt, mörkt och förskräckt.

»Hvad är det, Bob?» sade hon och stängde dörren, som för att åtminstone hålla barnet utanför. »Hvad är det?»

Mannen såg upp och mötte hennes blick, och i ett nu förstod hon.

Leende i sin trygga lycka, gick hon fram och böjde knä vid sin mans sida, medan hennes blick fick något af samma varma, fulla glans, som låtit henne utan ord förstå makens sinnesstämning. Hon kysste hans hand som i ett ut-