Sida:Ändamålsenlig matlagning.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

48

dock hafva en otydlig eller instinktartad föreställning om, hvarföre några bruka stufva det urkokta, fint hackade köttet med söt mjölk och mjöl, hvilket alltså skall ersätta det, man bortkastar med spadet.

Hvad som gör goda kött-, grön-, och gryn-, soppor närande, så att dylika soppor med bröd till kunna utgöra fullständiga måltider, är icke alltid en stor qvantitet kött, ty den kan ofta vara ringa, ja, köttet kan till och med i visst fall vara alldeles borta, utan det är tillsatser af mycket väl kokta gryn, ärter, bönor, rötter, kål och annat grönt, som då utgör den ärande beståndsdelarne.

För de mindre bemedlade är det äfven något, som bör iakttagas, att man vid soppkokning kan använda nästan allting; det ges knappt någon så liten bit kött eller skräda deraf, som icke kan användas i soppgrytan; hvarje brödsmula, hvarje potates, hvarje kålbit, hvarje köttsena måste, isynnerhet om de äro sönderhuggna och krossade, här afge alla de närande beståndsdelar, de innehålla. En klok husmoder vet nog, hvilken hjelp hon har i några rötter, litet lök, purjo och en persiljeknippa, för att göra soppan välsmakande.

Ett annat sparsamt och förmånligt sätt att tillaga mat är stufning af kött,