— Du blygsamma lilla varelse, du vet inte, vilken magnet du är, men en vacker dag kommer du under fund därmed… Nåväl, om jag flyttar över magneten till tant Clara, kommer gossarne dit lika säkert som järn till stål, och Charlie kommer att känna sig så lycklig hemma, att han inte bryr sig om de där dåliga kamraterna — hoppas jag, tillade doktorn, som visste, hur svårt det är att vänja en sjutton års gosse av från hans första smak för att »se livet», som tyvärr mången gång ändar med att se döden!
— Jag gör det, farbror! Nu med ens! Tant Clara ber mig alltid komma dit och blir glad åt att få ta emot mig. Jag blir tvungen att göra toalett och dinera sent och delta i sällskapslivet, men jag skall försöka härda ut med det, och om det är något, som gör mig orolig eller förbryllad, kan jag kila över till dig.
Sålunda blev den saken beslutad, och utan att säga mycket om den verkliga anledningen till Roses besök, kom Rose över till tant Clara, kännande på sig, att hon hade ett arbete att uträtta, och angelägen om att göra det väl.
D:r Alec hade rätt i fråga om bien, ty gossarne följde efter sin drottning och förvånade tant Clara genom sin ihärdighet att göra visit, titta in till middagen och anordna alla möjliga roligheter till kvällen. Charlie var en trevlig värd och försökte visa sin tacksamhet genom att vara mycket vänlig mot »lilla syster», ty han anade, varför hon kommit dit, och kände sig rörd av hennes okonstlade försök »att hjälpa honom att vara snäll».
Försöket utföll så bra, att när månaden gått till ända, pockade Mac och Steve på ett besök i sin tur, och Rose flyttade över dit, ty hon önskade, att hon kunde få höra den bistra tant Jane säga, såsom tant Clara sagt, när hon lämnat henne: Mitt kära barn, jag önskar, att jag finge behålla dig kvar här hela livet.
När Mac och Steve haft sin tur, förde Archie & C:o henne med sig hem på några veckor, och hos dem kände hon sig mycket lycklig, så att hon gärna velat stanna där för alltid, om hon kunnat få farbror Alec också.
Hon kunde naturligtvis inte försumma tant Myra, och med hemlig förtvivlan flyttade hon över till »mau-
