34
betyder således eg. den älskade, makan, den fruktsamma[1]. Fensalir (Völuspá, str. 37); i Schleswig betyder fen, fenn (eng. fence) inhägnadt land.
Allmogen i Sverge kallar stjernbilden Orion Friggs spinnrock, och detta hänvisar på den spinnande, husliga husfrun. Frigg och Fröja förblandas stundom, men behöfva det ej, ty den förra är åsadrottning, den senare vanadis. Frigg är moderskärleken, Fröja älskog.
Friggs tjenarinnor, som äro yttringar af hennes väsen, hvilket vi i dem närmare lära känna, äro följande. Fulla (fn. Fulla), fullhetens, öfverflödets gudinna, är en mö med utslaget hår och guldband om hufvudet. Hon kallas Friggs askmö, emedan hon gömmer de askar, i hvilka Frigg har sina gåfvor förvarade, som hon genom sin tjenarinna sänder ut öfver jorden. Lin (fn. Hlýn), är hjelpsamhetens gudinna, satt att vaka öfver de män, som Frigg vill hjelpa och skydda. Gnå (fn. Gná), tankens, förståndets gudinna, sändes af Frigg i ärenden till olika verldar. Hon har en häst Hofvarpne (fn. Hofvarpnir), som far genom luft och haf. Snotra (fn. Snótra), vishetens och behagets gudinna, är förståndig och har vackra later. Vår (fn. Vör), edgångens, sanningens, vaksamhetens gudinna, hör de eder och förslag, som män och qvinnor ingå med hvarandra, samt hämnar edsbrott, hvilka aldrig blifva dolda för henne. Lofn (fn. Lofn), en kärlekens gudinna, är god och mild att anropa samt har lofvat Odin och Frigg att befordra föreningen mellan de älskande, mot hvilkas förbindelse hinder ställa sig.
- ↑ »På grund af identiteten mellan fri och Frigg är det också nästan troligt, att Fredagen är uppkallad efter denna gudomlighet och icke efter Freya, såsom det vanligen eljes antages; ty i detta fall borde det heta Fröje- eller Fröjdag, icke Fredag, hvilket sista åter mera öfverensstämmer med det isl. friádagr, dalska friådag, gotländska fridag» (C. Säve: Om de nordiska gudanamnens betydelse).
