rådman o. postmästare i Söderköping. Informator hos ryttm. Fock på Lunna i Appuna; v. auditör vid Blå husarerna; landtbrukare och trol. egare af hemansdel i Disevid i Heda, D. där 1794 5⁄11.
2717. Per Hulthin. F. i Linköping 1727 30⁄1; fad. kyrkoherde [1729], Fil. doktor 55; prv. 58. Kollega i Linköping 61; gymn.-adjunkt 62; konrektor 63: rektor 73; lektor 77. D. 1790 27⁄11.
2718. Johan Ekner. F. i Skärkind 1726 20⁄2; fad. Johan. löjtnant. Prv. 51. Past.-adj. 51; e. o. bat-prädikant vid Lifgardet 60. D.i Sthlm 1761 6⁄3.
2719. Samuel Conrad Flodin. F. i Lommaryd 1726 25⁄9; fad. prost. Stud. i Lund 45, i Upps. 46, Auskult. i Svea hofr. 51; e. notarie 52: kanslist vid Sthlms rådsturätt 58; brottm.-notarie vid nordvästra kämnärsrätten 59: civil-notarie 61; andre notarie vid rådsturätten 67; förste notarie 69; prim.-kämnär vid nordvästra kämn.-rätten 70; rådman i Sthlm 74; tit. borgmästare 91; afsk. 96. D. i Sthlm 1800 9⁄6.
Det är företrädesvis på grund av sitt storartade mäcenatskap F. lefver i eftervärldens hågkomst, och säskildt Östgöta nation i Uppsala räknar honom bland sina främste välgörare. Genom testamente år 1795 donerade han ett större kapital till 3 stipendier à 400 kr, hvartdera för studenter födde i Linköpings stift, 2 för studerande ynglingar vid Linköpings gymnasium och ett stipendium för Stockholms nation. Dels genom tilläggsbestämmelse 1796 och dels i följd af uppkomna räntebesparingar har antalet stipendierum för studerande östgötar i Uppsala sedan dess betydligt ökats, så att det numera utgör 11, däraf 8 för prästsöner och 3 för civile ämbetsmäns söner. I afseende på fondens förvaltning, vilkoren för stipendiernas åtnjutande samt tillsättning af stipendiater lemnade F. mycket detaljerade föreskrifter, som för arten af hans skaplynne synas ganska betecknande. Bland annat finner man i urkunden, att fattigdom och trångmål göra de sökande visst icke berättigade till rum på förslag till ledigt stipendium, men uppå rena seder och obefleckad lefnad jämte kvickt oh eldigt snille, beledsagadt med håg och arbetsamhet, måste i synnerhet göras afseende.» En af stipendiaterna skall en gång om året för nyttig öfnings skull hålla ett på svenska språket författadt tal i vittert ämne eller försök till äreminne öfver någon framstående landsman. Se vidare Stip.-författn.; Falk, sid. 113.
1746.
2720. Nils Törnroth. F. 1726; fad. bonde i Törnevalla. Stadsnotarie i Söderköping 49; afsk.; e. rådman där 68; borgmästare 69. Landtbrukare. D. 1776 19⁄4.
2721. Carl Magnus Sthare. F. i Eksjö 1726, döpt 19⁄8; fad. Johan, handlande. Prv. 52, fil. kand. 68; fil. doktor i Lund 68. Komminister i Kuddby 55. D. 1799 9⁄2.
Blef komminister med vilkor, att han skulle gifta sig med företrädarens enka, hvilket han dock sedermera vägrade, hvarigenom process uppkom. H. — se vidare n:r 2823.
2722. Adolf Stenhammar. F. i Vadstena 1727 28⁄11: fad. prost [1808]. Fil. doktor 52. prv. 53. Utn. kommin. i Katarina förs. i Sthlm 61; kyrkoherde i Västra o. Östra Ed 62; prost 82. Riksdagsman 89, 92. D. 1798 9⁄8.
»S. var känd som en nitisk och skicklig landtbrukure. Ville befordra ätandet af hästkött, hvarför han i en sammankallad menighets närvaro själf lade hand vid slaktandet af en häst.» B.
2723. Bengt Björnlund. F. i Linköping 1727 9⁄11; fad. kyrkoherde i Rystad. Stud. i Lund 59; med. ex. 60; med. doktor 61. Fältläkare i Stralsund under kriget 58; prov.-läkare i Björneborgs län 62; afsk. 1812; tillika apotekare där; tit. assessor 82. D. i Björneborg 1815 6⁄12,
B. »var en beläst arbetsam och välmenande läkare, men något timld och tvehågsen vid sjuksängen.» Sckl.
