Hoppa till innehållet

Sida:Östgötars minne.djvu/374

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
4152—4161
1801.

4152. Per Lagerqvist. F. i Vist 1778 1111; fad. Peter Andersson, arbetskarl. Prv. 1804. komminister i Nykil 10, i Östra Tollstad o. Sya 17. D. 1853 257.

4153. Alexander Malmberg. F. 1780 1012; fad. sämskmakare i Västervik. Med.-fil. ex. 1805. Bruksläkare på Rånäs, Sthlms län, 13.

»Releg. ob nim. ebriet.» Ä.

4154. Magnus Bämi [Utterbaum, Beaumy]. F. i Motala 1780 198; fad. Jonas U., kronolänsman. Prv. 1805. Lärare vid Palmgrenska skolan i Västerlösa 08; kommin. i Västra Stenby 16, i Skeda 23; v. pastor 27; kyrkoherde i Västra Harg 34. D. 1843 2312.

4155. Carl Johan Spaak. F. i Säby 1783 194; fad. Per, kamrer. Fil. doktor 1806; prv. 20. Konsist.-aman. i Linköping 11; kyrkoherde i Vårdnäs 20; prost 22; kontr.-prost 34. D. 1853 22.

4156. Johan Adolf Sten Stenius. F. 1781 236; fad. kamrer i Vimmerby. Hofr.-ex. 1802. Kammarskrifvare i Förvaltn. af sjöärend. 03; notarie 04; tit. sekreterare 08. D. i Sthlm 1815 96.

4157. Lorenzo Hammarsköld [döpt till Lars]. F. i Tuna 1785 74; fad. kammarherre. Fil. kand. 1805; fil. doktor 12. Andre aman. vid Kgl. biblioteket 09; förste amanuens 11; tit. kgl. bibliotekarie 26. Notarie vid Boktryckerisocieteten 09. Skriftställare; medarb. i »Svensk literaturtidning» 13—24. D. i Sthlm 1827 1510.

H. var onekligen en ganska mångsidig man: han författade dikter i bunden form och noveller, han var ästetiker, litteratur- och konsthistoriker, filosof, läroboksförfattare, bokkännare, bibliograf, utgifvare af andre författares arbeten och öfversättare, men framför allt har han gjort sig bekant som ästetisk kritiker. En kompetent domare (Rydqvist) yttrar: »H såsom litterär granskare egde för detta svåra värf många väsentliga egenskaper och saknade många. Beläsenhet, forskningsbegär och arbetslust hade han i hög grad; vidare ett oaflåtligt nit för den sak han värderade, en allt uppoffrande kärlek för det i hans ögon rätta och sköna, en själ fri från all svaghet för yttre lycka och vinning, mod att öppet frambära sin tanke inför hvem det vara månde. Däremot saknade han oväld, lugn, fritt sinne för det under all form förtjänstfulla, noggrannhet och sans i domslut. Som enskild människa godsinnad ända till flathet och i umgänget snarare pultron än hjälte, var han däremot i skrift merendels en bärsärk.» Sin förnämsta och varaktigaste minnesvård har H. rest åt sig genom arbetet »Svenska vitterheten,» som trots Tegnérs »Hammarspik» eger ett beståndande värde. Se vidare Biogr. lex.; N. fbok; Hbg m. fl.

4158. Arvid Hammarsköld. F. i Tuna 1787 3110; fad. kammarherre. Kadett på Karlbärg 1801. Fänrik vid Svea lifgarde 06; löjtn. 10; major i armén 14; kapten vid reg. 15; öfv.-löjtn. vid Jämtl. fältj.-reg. 16; öfverste i armén 29; afsk. fr. reg. 52. D. i Vimmerby 1866 112.

Bivistade fälttågen i Finland och Västerbotten 1808—09 samt i Tyskland 1813—14.

4159. Abraham Ekström. F. i Norrköping 1780 2611; fad. Anders, karduansmakare. Prv. 1805. Kommin. i Kimstad 09; tillika präd. vid Norsholm för arbetskommenderingen vid Göta kanalbyggnad 17—21; kyrkoherde i Hvena 36. D. 1843 237.

4160. Isak Gustaf Asklöf. F. i Norrköping 1786 279; fad. Nils, handlande. Hofr.-ex. 1804. Auskult. vid Norrköpings rådsturätt; handlande o. fabrikör i Norrköping 12. D. där 1832 910.

4161. Hans Hultman. F. i Västervik 1785 278; fad. brukspatron [3175]. Hofr.-ex. 1804. Disponent å o. delegare i Eds bruk i Västra Ed till 20; sed. bosatt å Rödsle i Törnsfall; tit. brukspatron. D. i Västervik 1833 2310.

— 332 —