vid Skarab. reg. 08; tit. assessor 12; afsk. 17; justitiarie i Krigshofr. 18; krigshofr.-råd 27; tj:fri 41; tillika ombudsman i Civilstatens pensionsinrättn. 27; generaldirektör i Styrelsen öfver rikets fängelser o. arbetsinrättningar 35. Vitterhetsidkare o. politisk författare. D. i Sthlm 1844 12⁄10.
L., som i unga dagar deltog i stiftandet af sällskapet »Vitterhetens vänner» (1803), hvilket några år senare efterträddes af »Auroraförbundet,» tillhör som vitter författare »genom hela sin riktning fosforisternas skola eller kanske, närmare bestämdt, den nyromantiskt tyska utan att dock ega den djupare begåfning eller kraftiga ihärdighet, som kunnat höja hans skriftställeri öfver värdet af en finbildad och mångbeläst dilettants försök.» Han var en flitig medarbetare i tidningen »Polyfem;» författade noveller och romaner, bland hvilka senare »Spader dame» anses som den förnämsta, samt pröfvade sina oroligt spända krafter äfven på det dramatiska området. Som politisk skriftställare uppträdde han satiriskt gisslande så väl styrelsen som oppositionen. — Hans sträfvanden i egenskap af fångvårdschef gingo företrädesvis ut på att »förekomma missgärningar, icke att endast straffa dem.» Däraf hans bemödanden att vinna en förändring i föreskrifterna om lösdrifvare samt att skaffa allmänt arbete åt straffade personer; han genomdref också mildrade bestämmelser om s. k. försvarslöshet samt inrättandet af kronoarbetskompanier. Se vidare Biogr. lex., N. fbok m. fl.
1801.
4148. Magnus Liljander. F. i Jönköping 1782 14⁄11; fad. Jonas, konrektor. »Fältsekreterare under pommerska fälttåget o. därefter entledigad.»
4149. Carl Stenhammar. F. i Västra Ed 1782 fad. prost [2722]. Med.-fil. ex. 1811; med. kand. 13; med. lic. 14; med. doktor 17. Läkare vid Sthlms brandvaktskompani 17; professor vid Karol. med.-kir. instit. 18. Vitter författare. D. på Karlbärg vid Sthlm 1827 31⁄7.
I ungdomen sysselsatte han sig likasom bröderna med vitterhet samt var medarbetare i »Phosphoros,» »Polyfem» och »Svensk litteraturtidning.» Senare vände han sin håg till botaniken, i hvilken han förvärfvade sig utmärkta insikter, på samma gång han förskaffade sig rika växtsamlingar och ett dyrbart bibliotek. En svag hälsa, strängt anlitad under trägna tjänstebefattningar, måhända äfven en viss böjelse för bekvämlighet, hindrade honom att i skrift meddela allmänheten frukterna af sina forskningar. Hbg.
4150. Christian Stenhammar. F. i Västra Ed 1783 18⁄10; fad. prost [2722]. Fil. doktor primus 1809; prv. 13; teol. doktor 44. Docent i Upps. 10; gymn.-adj. i Linköping 10; utn. rektor i Norrköping 15; kyrkoh. i Törnevalla 16; prost 20; tillika lektor i Linköping 22; kyrkoherde i Häradshammar o. Jonsbärg 28. Naturforskare o. vitter författare. Riksdagsman 34, 40, 44, 47, 50; statsrevisor 37. D. 1866 10⁄1.
S. var en framstående naturforskare och har förvärfvat sig stort anseende som entomolog och botaniker, särskildt inom lichenologien, hvari han publicerade arbeten, som af kännare skattas högt. Efter att 1825 och 1841 hafva utgifvit fyra afdelningar af sitt verk om svenska lafvarne påbörjade han 1857 utgifvandet af en ny dyrbar lafsamling, åt hvilken han egnade hela sin återstående lefnad och af hvilken åtta afdelningar utkommo före hans död. Är ock författare af en förtjänstfull lärobok i geografi m. m. Som riksdagsman ansågs S. höra till de främste inom sitt stånd och visade äfven där vid flere tillfällen prof på sin stora grundlighet och outtröttliga arbetsförmåga vid utredandet af svåra och invecklade frågor. »I enskilda lefnaden själf enkel och frugal, skydde han flärd och yppighet och ifrade för husliga dygders utöfning under enkelt, tarfligt lefnadssätt i gudsfruktan och förnöjsamhet.» Se vidare Biogr. lex.; N. fbok; Hbg m. fl.
4151. Carl Jakob Schollin. F. i Ekeby 1780 fad. komminister [3056]. Stud. i Greifswald 1804; fil. doktor 05; prv. 05. Kyrkoherde i Örtomta 10. D. 1824 6⁄12.
