Sida:Östgötars minne.djvu/387

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
4272-4278
1805.

4272. Per Daniel Amadeus Atterbom. F. i Åsbo 1790 191; fad. komminister. Fil. kand. 1815; fil. doktor 15. Lärare för kronprinsen Oscar 19—21; docent i Upps. 21; adjunkt 24; professor i teor. filosofi 28, i ästetik o. modern litteratur 35. Skald; litteraturhistorisk författare; medutgifvare af »Phosphoros» 10—13. D. i Sthlm 1855 217.

»Lycksalighetens ö», »Blommorna», »Fågel blå» samt åtskilliga smärre poëmer tillförsäkra A. en plats bland de ypperste af våra lyriske diktare. I sitt berömda arbete »Svenska siare och skalder» framträder han som en författare, hvilken i ideal uppfattning och briljant stil ännu är oupphunnen inom vår litteraturhistoria. En af stiftarne af Auroraförbundet och hufvudman för den nya skolan inom vitterheten, s. k. fosforisterna, i strid mot klassiciteten, representerad af Svenska akademien, blef han omsider 1839 efter inträdd försoning en af de aderton. Mycket arbetsam och entusiastiskt deltagande för alla yttringar af andligt lif, hade han en blid och utomordentligt älskvärd karaktär. I lifvets vanliga bestyr var han synnerligen opraktisk, men egde lyckligtvis en maka, som väl förstod att fylla denna brist. Till sitt yttre var A. en liten man, hade en svag kroppsbyggnad, men ett stort lockigt hufvud med hög panna och stora ljusblåa ögon. Se vidare B. E. Malmström; Schück o. Varburg; Biogr. lex.; N. fbok; Hbg; Hjärne m. fl.

4273. Lars Gustaf Könsberg. F. i Flistad 1786 283; fad. prost i Rystad. Fil. kand. 1810; fil. doktor 12; prv. 18. Kollega i Norrköping 13; kyrkoherde i Hedvigs förs. i Norrköping 21, i Gistad 26, i Nykil 39; prost 30, kontr.-prost 36—39, 48. D. 1854 74.

Om honom och brodern [4376] säges, att »båda höllo de god ordning i sina församlingar, skötte om skolväsendet och befrämjade, hvad till tukt och gudaktighet i allmänhet hörer.» Mtz.

4274. Carl Meurling. F. i Kristdala 1787 135; fad. prost [3191]. Fil. doktor 1809; prv. 13. Bibliotekarie vid Linköpings stiftsbibliotek 13; kyrkoherde i Kristdala 27; prost 33. D. 1873 127.

Såsom ett ganska märkligt förhållande må här anföras, att Kristdala pastorat, ehuru konsistorielt, likväl oafbrutet innehafts af Meurlingar, son efter far, samt af deras förfader på mödernet ända från 1582. Då blef nämligen Nicolaus Christophori Duræus kyrkoherde i K. och följdes af sonen, Bartholdus Nicolai Duræus, 1629. Hans enka öfvertogs tillika med pastoratet af Claudius Svenonis 1635, hvarefter Johannes Bartholdi Duræus [526], den sistnämndes styfson, blef kyrkoherde 1663. Denne efterträddes af sin måg, Olaus Haqvini Meurling, 1708, hvarpå följde hans son, Per Meurling d. ä. [2131], 1738; vidare hans son, Per Meurling d. y. [3191], 1790 och dennes son, Carl [4274], 1827. Hans son Charodotes [6325] efterträdde fadern 1874 och är nu innehafvare af Kristdala pastorat. Se vidare A.; C.

4275. Johan Gustaf Mühlenderlein. F. i Söderköping 1786 ll4; fad. Christofer, handlande. Fil. doktor 1812; prv. 22. Kollega i Norrköping 15, i Västervik 19; rektor i Eksjö 23; kyrkoherde i Tingstad 24. D. 1827 1012.

4276. Nils Peter Ljungholm. F. i Kvarsebo 1783 162; fad. Petter Holm, hemmansegare. Prv. 1808. Komminister i Stjärnorp 11, i Ljung o. Flistad 23. D. 1862 212.

Alltsedan sin prästvigning hade L. icke en enda hälgdag förr varit borta från kyrkan, än han några månader före sin död erhöll vikarie. »Vandringen mellan skrifbordet och den torftiga trädgårdstäppan, den han såsom en forntida präst med egen hand skötte, befrämjade hans goda hälsa.» Mtz.

4277. Johan Ekeroth. F. i Östra Eneby 1786 2110; fad. prost [3415]. Hofr.-ex. 1806. Auskult. i Svea hofr. 06; e. o. brottm.-notarie 07; v. civilnotarie 08; v. hhöfd. 13; e. fiskal 15; fiskal 15. Brottm.-notarie vid Sthlms nordvästra kämnärsrått 10; afsk. 16. Häradshöfding i Erlinghundra, Seminghundra, Långhundra o. Färentuna, Sthlms län, 19; tit. lagman 27. Egare af Forsby i Knifsta, Sthlms län. D. 1844.

4278. Jakob Peter Hellvegh. F. 1789 52; fad. kvartermästare. Hofr.-ex.

— 345 —